Min man flirtade på nätet

Jag tänker att TS borde fråga sina kompisar som känner de inblandade i fråga. Det verkar omöjligt att bedöma utifrån när man inte vet hur mannen och TS är som personer. Möjligen tänker jag att vi som inte tycker att en sån grej är så stor deal lever i förhållanden där det utrymmet finns men då är vi ju medvetna om att det är så. Att det för TS är en blixt från klar himmel kan ju bero på en massa saker som att hon har slentrianmässiga förväntningar eller att hon faktiskt är förd bakom ljuset. Jag har en bekant vars partner skulle kunna skriva ett liknande inlägg, inte för att partnern är naiv eller konventionell, utan för att min bekant har en förmåga att få folk att känna sig speciella och jag tror inte att det finns i partnerns världsbild att min bekant bondar friskt åt fler håll (dock utan att göra så mycket, men det uppfattar jag mer beror på praktiska omständigheter än lojalitet). Detta har inget med TS situation att göra, men jag tänker bara att det är möjligt att man har en sån anda av stark "vi mot världen"-känsla som kan göra att man blir totalförvånad när den andra bryter mot den, just för att relationen har haft den karaktären, inte för att man är naiv.

Så precis alla tolkningar är ju möjliga och det går inte att gissa vad som gäller i just TS fall. Det som skulle kunna skapa lite klarhet är kanske om TS ville beskriva varför hon känner det som om det var totalt oväntat i deras relation.
 
Jag tänker att TS borde fråga sina kompisar som känner de inblandade i fråga. Det verkar omöjligt att bedöma utifrån när man inte vet hur mannen och TS är som personer. Möjligen tänker jag att vi som inte tycker att en sån grej är så stor deal lever i förhållanden där det utrymmet finns men då är vi ju medvetna om att det är så. Att det för TS är en blixt från klar himmel kan ju bero på en massa saker som att hon har slentrianmässiga förväntningar eller att hon faktiskt är förd bakom ljuset. Jag har en bekant vars partner skulle kunna skriva ett liknande inlägg, inte för att partnern är naiv eller konventionell, utan för att min bekant har en förmåga att få folk att känna sig speciella och jag tror inte att det finns i partnerns världsbild att min bekant bondar friskt åt fler håll (dock utan att göra så mycket, men det uppfattar jag mer beror på praktiska omständigheter än lojalitet). Detta har inget med TS situation att göra, men jag tänker bara att det är möjligt att man har en sån anda av stark "vi mot världen"-känsla som kan göra att man blir totalförvånad när den andra bryter mot den, just för att relationen har haft den karaktären, inte för att man är naiv.

Så precis alla tolkningar är ju möjliga och det går inte att gissa vad som gäller i just TS fall. Det som skulle kunna skapa lite klarhet är kanske om TS ville beskriva varför hon känner det som om det var totalt oväntat i deras relation.


Ja, från att ha fått gulliga sms med hjärtan på dagen innan. Planerat semester för nästkommande år. Varit och tittat på ny bil. Planerat det nya köket osv. Sexet har aldrig varit bättre. Jag är verkligen ett levande frågetecken och känner mig som ett fån
 
Nu får ni hjälpa mig att se detta ur en annan synvinkel än min. Har varit gift med min älskade man i 25 år. Vi reser mycket i jobbet båda två. Upptäckte att han inte loggat ut facebook på sin dator när jag skulle betala räkningar och upp kommer en chat med en ytlig bekant och detta i realtid! Han säger att det får bära eller brista..att han gillar henne. Han hoppas att de snart kan dela en flaska vin (är inte det en invit till sex på datingspråket). Han påstår naturligtvis att han inte menat ett dugg av detta utan bara skulle se vad som hände.. Han bedyrar att han inte menat ett skvatt av allt detta. Konversationen pågick i flera timmar. Hur fasen skall jag kunna sluta tänka på detta?
Jag förstår absolut reaktionen och jag tycker att du har all rätt att bli hederligt förbannad faktiskt. Han har sårat ditt förtroende för honom och det får han så snällt reparera nu omedelbums.

Jag hade kort kontakt med ett ex en gång för länge sedan. Kanske 5 minuter konversation (alltså bara "hej, kul att hitta dig igen. Hur är läget. gift med två underbara barn osv. osv.) Min man såg konversationen och blev mycket ledsen. Det var inget snack om att jag hade gått över gränsen för vad maken tyckte var okej trots att konversationen inte över huvud taget hade några anspelningar på någon flirt eller att vi skulle ses eller något sånt. Det var bara för mig att respektera makens reaktion och ta bort exet från vänlistan. Inget särskilt svårt val. Inget agg mot exet, men om den vänskapen skulle sätta käppar i hjulet för mitt och min mans förhållande så är det verkligen inte något svårt val.

Jag har också haft en väns sambo som antytt flirt i konversationer. Finns inte en chans att jag går med på att boosta någons självförtroende genom att hänga på en sån konversation och verkligen inte om det är en väns sambo.

Både din man och kompisen borde skämmas tycker jag!
 
Eller för att de älskar sin partner, men ändå tycker att det är roligt att flirta lite. Varför måste det vara något dåligt?

Nu är ju det här resonemanget inte tillämpligt för TS överhuvudtaget, hon behöver ju uppenbarligen prata mycket mer med sin man innan hon kan veta vad det hela handlar om i hans/deras fall.

Men mer generellt, varför göra en så surmagad tolkning som den du gör?
I en relation tycker jag man ska vara ärlig
Ts har tagit illa vid sig för vad mannen har gjort
Hur kan det vara okey?
Hur kan det vara okey att såra den man älskar för att man vill ha en kul liten flört?

Självklart om man har en relation där båda tar lättar på flirtar och är införstådda att det kan ske. Då är saken helt annorlunda än den ts upplever
 
Jag förstår absolut reaktionen och jag tycker att du har all rätt att bli hederligt förbannad faktiskt. Han har sårat ditt förtroende för honom och det får han så snällt reparera nu omedelbums.

Jag hade kort kontakt med ett ex en gång för länge sedan. Kanske 5 minuter konversation (alltså bara "hej, kul att hitta dig igen. Hur är läget. gift med två underbara barn osv. osv.) Min man såg konversationen och blev mycket ledsen. Det var inget snack om att jag hade gått över gränsen för vad maken tyckte var okej trots att konversationen inte över huvud taget hade några anspelningar på någon flirt eller att vi skulle ses eller något sånt. Det var bara för mig att respektera makens reaktion och ta bort exet från vänlistan. Inget särskilt svårt val. Inget agg mot exet, men om den vänskapen skulle sätta käppar i hjulet för mitt och min mans förhållande så är det verkligen inte något svårt val.

Jag har också haft en väns sambo som antytt flirt i konversationer. Finns inte en chans att jag går med på att boosta någons självförtroende genom att hänga på en sån konversation och verkligen inte om det är en väns sambo.

Både din man och kompisen borde skämmas tycker jag!

Och i mitt fall skulle det ta slut med nuvarande om jag enligt honom inte får vara kompis med mitt ex! Det är inte upp till min partner att välja vilka jag umgås med eller har kontakt med. Han behöver dock inte gilla mina kompisar (och vice versa), det kräver jag inte.

---
TS: Det hela verkar ju ha varit rätt oskyldigt men jag förstår om du behöver prata om det med din partner. Samtidigt kan jag förstå din partner också, att helt plötsligt få en utskrift av en chatt i ansiktet skulle göra mig rätt paff och defensiv.

Själv tycker jag en oskyldig flört inte är något att hetsa upp sig för. Min man kan vara flörtig och jag med, vi är båda medvetna om det och har inga problem med det. Huvudsaken är ju att man är överens inom förhållandet hur det ska se ut.
 
I en relation tycker jag man ska vara ärlig
Ts har tagit illa vid sig för vad mannen har gjort
Hur kan det vara okey?
Hur kan det vara okey att såra den man älskar för att man vill ha en kul liten flört?

Självklart om man har en relation där båda tar lättar på flirtar och är införstådda att det kan ske. Då är saken helt annorlunda än den ts upplever
Men jösses. Jag skrev ju att resonemanget INTE var tillämpligt på TS fall.

UPPENBARLIGEN är hela grejen inte okej för TS. Vill hon reda ut det hela, krävs det nog att både hon och mannen klarar av att prataprataprata om saken. I de samtalen kan mycket spännande hända mellan dem.

Konstaterandet att mannen har gjort fel, räcker som jag ser det ingenstans.

Att påtala hur man SKA vara, räcker heller ingenstans. TS och mannen är ju inte där just nu, utan på en mer okänd plats i sin relation.
 
Och i mitt fall skulle det ta slut med nuvarande om jag enligt honom inte får vara kompis med mitt ex! Det är inte upp till min partner att välja vilka jag umgås med eller har kontakt med. Han behöver dock inte gilla mina kompisar (och vice versa), det kräver jag inte.

Åh, vad jag håller med dig. Jag bröt tyvärr kontakten helt med mitt förrförra ex då jag träffade nästa man för att denne krävde det. Även det förhållandet tog slut så småningom men då hade förrförra exet hunnit dö. :(
 
Jag hade kort kontakt med ett ex en gång för länge sedan. Kanske 5 minuter konversation (alltså bara "hej, kul att hitta dig igen. Hur är läget. gift med två underbara barn osv. osv.) Min man såg konversationen och blev mycket ledsen. Det var inget snack om att jag hade gått över gränsen för vad maken tyckte var okej trots att konversationen inte över huvud taget hade några anspelningar på någon flirt eller att vi skulle ses eller något sånt. Det var bara för mig att respektera makens reaktion och ta bort exet från vänlistan. Inget särskilt svårt val. Inget agg mot exet, men om den vänskapen skulle sätta käppar i hjulet för mitt och min mans förhållande så är det verkligen inte något svårt val.

Jag har också haft en väns sambo som antytt flirt i konversationer. Finns inte en chans att jag går med på att boosta någons självförtroende genom att hänga på en sån konversation och verkligen inte om det är en väns sambo.

Både din man och kompisen borde skämmas tycker jag!
Intressant. Där tänker vi nog olika.
Att ha lite kontakt med ett ex på det sättet skulle generellt inte vara något problem för mig. Ett ex är en person man delat mkt med och jag förstår att man kan vilja ha lite kontakt, så länge jag är trygg i förhållandet och jag ser att min partner respekterar var gränsen går så kan jag inte se det som ett problem.

Pratade du med som man om vad som var anledningen till att han tog så illa upp?
 
Intressant. Där tänker vi nog olika.
Att ha lite kontakt med ett ex på det sättet skulle generellt inte vara något problem för mig. Ett ex är en person man delat mkt med och jag förstår att man kan vilja ha lite kontakt, så länge jag är trygg i förhållandet och jag ser att min partner respekterar var gränsen går så kan jag inte se det som ett problem.

Pratade du med som man om vad som var anledningen till att han tog så illa upp?
I mitt fall var exet inte någon som jag hade något särskilt gemensamt med (var inte något särskilt långt förhållande) så det var ett ganska lätt val för min del ;)
 
Ja, från att ha fått gulliga sms med hjärtan på dagen innan. Planerat semester för nästkommande år. Varit och tittat på ny bil. Planerat det nya köket osv. Sexet har aldrig varit bättre. Jag är verkligen ett levande frågetecken och känner mig som ett fån
Med andra ord ser du de två faktumen som motsatser?

Kan det inte istället vara så att han uppskattar dig ännu mer, månar om dig ännu mer - när han insett vem han lever med?

Det är väl väldigt tydligt att det är dig han vill leva med?

(istället för att leva med dig i brist på bättre...)
 
Jag förstår absolut reaktionen och jag tycker att du har all rätt att bli hederligt förbannad faktiskt. Han har sårat ditt förtroende för honom och det får han så snällt reparera nu omedelbums.

Jag hade kort kontakt med ett ex en gång för länge sedan. Kanske 5 minuter konversation (alltså bara "hej, kul att hitta dig igen. Hur är läget. gift med två underbara barn osv. osv.) Min man såg konversationen och blev mycket ledsen. Det var inget snack om att jag hade gått över gränsen för vad maken tyckte var okej trots att konversationen inte över huvud taget hade några anspelningar på någon flirt eller att vi skulle ses eller något sånt. Det var bara för mig att respektera makens reaktion och ta bort exet från vänlistan. Inget särskilt svårt val. Inget agg mot exet, men om den vänskapen skulle sätta käppar i hjulet för mitt och min mans förhållande så är det verkligen inte något svårt val.

Jag har också haft en väns sambo som antytt flirt i konversationer. Finns inte en chans att jag går med på att boosta någons självförtroende genom att hänga på en sån konversation och verkligen inte om det är en väns sambo.

Både din man och kompisen borde skämmas tycker jag!

Jag vill inte vara med någon som styr vem jag "får" umgås med/ha kontakt med. Och jag skulle aldrig drömma om att säga åt min karl att han inte får umgås med/ha kontakt med folk. Han har tex barn ur tidigare förhållande. Givetvis finns kontakt med barnens mor och man ses på bemärkelsedagar etc.
I övrigt så är ex just ex av en anledning för mig. Man var inte rätt för varann. Alltså är de inte per automatik "större hot" än andra.
Jag vill ju att min karl ska vara med mig för att han vill vara med mig. Inte för att jag sett till att inga andra möjligheter finns(genom att förbjuda kontakt med andra kvinnor etc). Skulle inte jag känna tillit nog att inte behöva oroa mig över vårt förhållande om han skulle ha kontakt med andra kvinnor så skulle jag fundera över vad som brister oss emellan faktiskt.

Men alla får ju ha det som de vill så länge man är nöjda. :)
 
Till TS:

Jag förstår att du blir ledsen. Jag hade blivit ledsen om min karl satt och pratade om att visa att han menar allvar med någon annan etc.
Hade det bara varit snack om att ses och dela en flaska vin som polare hade jag inte brytt mig det minsta. Jag är inte heller brydd om min karl skulle flirta lite med någon eller de med honom. Men just det där att "visa att man menar allvar" och sitta och snacka flera h om sina känslor för någon annan och sen säga att "man skojade" och sen vägra prata om det gör alltihop att det blir för konstigt för mig. Jag hade blivit ledsen och arg.
Och jag hade tagit mig en funderare.
Jag känner ju varken dig eller din man. Så jag kan inte säga något om hur det är eller vad du ska göra. Men fundera noga hade jag gjort. Och framför allt hade jag velat prata. Då är jag inte den som har jättebehov av att prata om saker.. Men det här hade tom jag velat reda ut mer än så här.

Hade jag klantat mig eller min karl gjort dito hade jag hoppats att den som gjort det ansträngt sig lite för att jobba på förhållandet, dvs pratat och bjudit till.
 
Jag vill inte vara med någon som styr vem jag "får" umgås med/ha kontakt med. Och jag skulle aldrig drömma om att säga åt min karl att han inte får umgås med/ha kontakt med folk. Han har tex barn ur tidigare förhållande. Givetvis finns kontakt med barnens mor och man ses på bemärkelsedagar etc.
I övrigt så är ex just ex av en anledning för mig. Man var inte rätt för varann. Alltså är de inte per automatik "större hot" än andra.
Jag vill ju att min karl ska vara med mig för att han vill vara med mig. Inte för att jag sett till att inga andra möjligheter finns(genom att förbjuda kontakt med andra kvinnor etc). Skulle inte jag känna tillit nog att inte behöva oroa mig över vårt förhållande om han skulle ha kontakt med andra kvinnor så skulle jag fundera över vad som brister oss emellan faktiskt.

Men alla får ju ha det som de vill så länge man är nöjda. :)
Jag blir inte styrd och får välja själv vem jag umgås med. hade det här exet varit viktigt för mig att ha kontakt med hade det väl varit annorlunda, men nu var han inte någon viktig del av mitt liv och då var valet inte särskilt svårt.

Min mening är att jag har full förståelse för ts reaktion och att hennes make borde respektera att hon blev sårad och vara ärlig mot henne. inte något "det var bara ett skämt".
 
Sant.
Men uppenbarligen är det många som tänker annorlunda....

Ja, det märker man ju irl också.

Men jag tror man får ett sundare förhållande om man inte förbjuder saker.
Sen lever jag inte som jag gör som singel, utan någon att ta hänsyn till, då jag är i förhållande. Jag vill av respekt gentemot min partner undvika missförstånd. Så jag skulle tex inte svara upp på flirtar som jag funderar på om den andra fattar är bara skoj eller om de tror det är seriösare. Jag skulle inte sitta i timmar och "skoja" med någon och säga att jag ska visa dem att jag menar allvar etc..
Det vore för mig helt poänglöst och kunde leda till sånt som ts nu upplever.
 
Jag blir inte styrd och får välja själv vem jag umgås med. hade det här exet varit viktigt för mig att ha kontakt med hade det väl varit annorlunda, men nu var han inte någon viktig del av mitt liv och då var valet inte särskilt svårt.

Min mening är att jag har full förståelse för ts reaktion och att hennes make borde respektera att hon blev sårad och vara ärlig mot henne. inte något "det var bara ett skämt".

Jag förstår TS. Men jag förstår inte riktigt varför man reagerar över det du berättade så pass att man ber dig avbryta den kontakten.
Jag förstår absolut att du inte blir tvingad till något!
Men jag förstår bara inte att man kan bli ledsen/upprörd/reagera negativt alls på en sån liten kontakt. För mig är det som att man pratat med vem som helst från förr.

Däremot fattar jag ju att alla inte funkar som mig. Och det är ju så klart inte så att mitt sätt är mer rätt än någon annans.
Men för mig hade det känts konstigt..
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp