Sv: min häst går ifån mig i hagen
Jag tror det finns många travare (och tävlingshästar i allmänhet) som blivit lite känslomässigt "avstängda" av olika anledningar, och visst är det jobbigt för dig just nu, men den dagen han kommer fram kommer du uppskatta det så mycket mer. Som många redan skrivit: Låt det ta tid, inget tvång, ingen stress, utan se bara till att du är på bra humör och verkligen längtar efter din vän när du väl går ut i hagen. Så kommer han inse att du är en vän att lita på tillslut.
Mitt varmblod var svår att få fast i långa perioder, detta pågick i 5(!) år. Hon var väluppfostrad, aldrig elak, aldrig ohövlig, men känslomässigt "inte där". Hon gjorde det som krävdes av henne, varken mer eller mindre.
Men så en fin vårdag tittade hon upp när jag visslade, kom fram till grinden och var GENUINT glad att se mig! Det var den härligaste känslan jag upplevt, jag visste där och då att eldprovet var över. Efter det har allting bara blivit bättre, hon kommer fram och kelar, kan stå och sussa med pannan mot min mage, följer med mig överallt, och framför allt så är hon närvarande och avlsappnad!
Så ge inte upp hoppet, låt det dröja, och håll modet uppe
Jag tror det finns många travare (och tävlingshästar i allmänhet) som blivit lite känslomässigt "avstängda" av olika anledningar, och visst är det jobbigt för dig just nu, men den dagen han kommer fram kommer du uppskatta det så mycket mer. Som många redan skrivit: Låt det ta tid, inget tvång, ingen stress, utan se bara till att du är på bra humör och verkligen längtar efter din vän när du väl går ut i hagen. Så kommer han inse att du är en vän att lita på tillslut.
Mitt varmblod var svår att få fast i långa perioder, detta pågick i 5(!) år. Hon var väluppfostrad, aldrig elak, aldrig ohövlig, men känslomässigt "inte där". Hon gjorde det som krävdes av henne, varken mer eller mindre.
Men så en fin vårdag tittade hon upp när jag visslade, kom fram till grinden och var GENUINT glad att se mig! Det var den härligaste känslan jag upplevt, jag visste där och då att eldprovet var över. Efter det har allting bara blivit bättre, hon kommer fram och kelar, kan stå och sussa med pannan mot min mage, följer med mig överallt, och framför allt så är hon närvarande och avlsappnad!
Så ge inte upp hoppet, låt det dröja, och håll modet uppe