Sv: min häst går bara åt höger? hehe
Åh tack för svaren
, ska kommentera era frågor:
Kiropraktorn sade att hästen nu ska vara bra, och hon är onekligen bättre. När jag gjorde morotstricket sist var det skillnad på kanske ett par cm, dvs skönjbart.
Sadeln var det en mycket välrenommerad sadelutprovare som lade på henne i somras, han skulle aldrig riskera sitt rykte med lite slarv. Sadeln var obetydligt begagnad.
Hästen visar ingen som helst irritation vid massage (egenhändig enligt god litteratur) utom ibland vid hals/bog, som borde kunna förklaras med att jag ibland måste ta i en del med ledande tygeltag när vi rider ut i skogen för att inte vi ska gå åt fel håll. Visar ofta ogillande vid plötslig hantering runt sadelgjordstaden, har dukit upp nu i sommar. Annars kan man göra allt med henne och hon bara trivs!
Svårt att se musklerna på en fet teddybjörn... har iallafall aldrig märkt någon assymmetri, men jag är inget proffs.
Instruktör är en mycket god idé, det lär dock dröjja än några månader (typ feb-april) innan nästa kurs, vill lösa så mycket jag kan så länge.
Var hos en idrottmassös, mycket duktig, erfaren, välrenommerad och ambitiös, förra veckan och frågade om hon kan hitta någon snedhet hos mej. Hon rider också, så hon vet hur viktigt det är att man är rak. Men hon tyckte att jag var rak och inte heller behövde någon kiropraktor e.d.
Vet med mej att jag tidigare suttit lite skevt och skärpt till mej ordentligt, men det är naturligtvis svårt att veta hur pass bra jag lyckats. Tror det växlar lite. Känner jämt efter nu för tiden!!!
Förmodligen har hästen och jag hjälpt varandra snett i ett halvår.
Alltså: jag har redan tagit allt detta i beaktande och tror jag har rätat upp oss båda ganska bra under hösten. Men ändå räcker det inte och jag blir därför brydd! Jag vill höra alla tänkbara förklaringar och jag kommer inte att förkasta någon. Kanske är det flera orsaker i kombination, och jag kommer att få ta mej igenom dem en efter en under en längre tid, och så småningom återkomma till ovanstående frågor en gång till... osv... som en process.
Jag tror heller inte att det handlar om att hästen är envis eller "olydig", det stämmer liksom inte med resten av hästen. Däremot kanske hon har fått en bild av att på en ridbana ska man knalla runt i olika formationer som hon inte ser någon mening i. Ändå från början har denna häst verkligen brustit i det man kallar att "tänka framåt", ständigt kapabel att gå åt vilket håll som helst. I akademiskt verkar man inte träna framåttänkandet speciellt, men det är kanske det som fattas?
För att hjälpa er att hjälpa mej,
s.a.s., ska jag beskriva dagens träningspass:
Uppsittning och igångsättning. Jag rätar upp mej och oss och känner efter. Hon går rakställd, men drar sej åt höger. Testar att böja henne försiktigt åt höger. Blir köttbullevolter. Testar att driva upp tempot en smula, vissa hästar rätar då upp sej, men det brukar aldrig hjälpa på min! Känner efter att vi har gemensam balans och tyngdpunkt, känns tillfredställande. Trycker lätt med innerskänkeln och ger genast eftergift när hon svarar utåt. Tar kontakt med munnen och försöker så gott vi kan att lirka med inner och uppmuntra henne att söka sej till yttersidan av bettet, känns bättre än sist, detta har vi jobbat med först sista veckan. Tänker på att ge eftergift så fort hon svarar rätt. Tänker själv på att trampa ner i innerstigbygel och vända mej något i rörelseriktningen, i den mån det går utan att hästen ramlar inåt... Efterhand sisådär tio varv får jag ut henne mot staketet ett par varv, berömmer och ger långa tyglar, hon går nu RAKT fram.
Gör sedan om samma sak på en volt åt vänster, utmaningen ligger nu i att göra volten så liten som möjligt, samt att hon inte ska klistra kvar på fyrkantspåret när vi ska vända inåt banan igen. Märker att hon vill ta lite hängstöd på innersidan av bettet och ofta även yttersidan, när jag jobbar på samma sätt som ovan beskrivits. Försöker få henne att lossa lite i innersidan, ingen större framgång. Men vi har som sagt inte jobbat med detta förrän nu sista veckan. Hon tenderar lätt att bli förböjd och att utifrån det dra sej utåt från volten. Försöker vara så exakt jag kan i min hjälpgivning i varje mikrosekund, och märker att hon börjar svara/trivas bättre. Superkänslig häst, eller?! Lyckas hyggligt efter sisådär åtta varv.
Långa tyglar + beröm. Lite tölt på fyrkanten med tempoväxlingar. Räcker med att tänka vilken hastighet man vill ha, och kände att hon hade snäppet mer energi i tölten samt snäppet högre tempo än någonsin tidigare. Känns UNDERBART! I båda varven förekom det att hon tryckte sej mot staketet med framdelen snäppet innanför spåret, ni vet.
Halt, beröm, kel och klapp, och nu gör vi en liten fyrkant i skritt åt respektive håll, ca fem varv åt vardera hållet. Driver upp tempot till frisk skritt, hon såsar ofta annars. Hon svarar med snäppet mer spänst och lätthet än någonsin tidigare. I höger varv känner jag på skillnaden på rak och högerböjning. Hon försöker nu ett par gånger att dra sej utåt vänster ställd och böjd åt höger men är som vanligt betydligt lättare att korrigera åt detta hållet, händer inte heller lika ofta. Strävar efter att kunna tillsammans sträcka ut yttertygeln för att svänga, helt nytt för oss, men spännande. Hon går fint och allt stämmer bra efterhand.
Siktar in oss på en vändning igenom volten för varvbyte, brukar vara supersvårt att genomföra med enbart korrekt hjälpgivning och korrekt bjudning från hennes sida, men vi klarar nu av att inte kollidera med varandra! I vänster varv gör hon de första varven en liten knyck och en ansats att börja gå i riktning utefter fyrkanten när vi ska in på minifyrkanten. Överhuvudtaget är det svårare att få henne med mej inåt med hela kroppen i detta varv, hon går snällt men bjuder liksom inte riktigt på samma sätt. Inte lika tydlig skillnad på rak - sväng som åt andra hållet. Försöker lägga sej lite på bettet när jag försöker mjuka upp henne, något hon aldrig sysslat med annars! Liksom tidigare tänker jag noga på hur jag gör, på millimetern och mikrosekund exakt måste det vara för att passa damen. När hon snällt nog vänt inåt mot banans mitt från fyrkantspåret i vänster varv två gånger i rad på ett hyggligt sätt sitter jag av och det får vara bra för idag. Totalt tjugo minuter.
Alltså, detta är en väldigt känslig häst och det är jag bara tacksam för eftersom jag också är perfektionist. Ofta bjuder hon mej på underbara stunder av total samklang och balans! Som jag ständigt går och känner ett sug efter att få uppleva igen!
När vi arbetar vid hand märks samma skillnad, böjd åt höger tenderar hon att tränga in på mej, böjd åt vänster tar hon ett par steg innan hon följer med mej inåt.
Mina idéer om förklaringar (som jag kommer ihåg just nu):
1. Musklerna är väldigt ojämna.
2. Min sits är fortfarande inte tillräckligt symmetrisk.
3. Vi har tidigare mest ridit med lösa tyglar och det har bara gjort henne mer osäker om vart vi är på väg, och hon har vant sej vid att ta saken lite i egna händer. Jag har liksom bara ridit med kroppen.
4. Kiropraktorn kanske skulle behöva komma en gång till?
5. Jag har slarvat med eftergiften när hon faktiskt gjort rätt.
6. Jag är själv lite mjäkig till karaktären och hästen behöver en tydligare vägvisning.
Idéer om bot (som jag kommer ihåg just nu):
a. Kanske skulle det ge henne bättre säkerhet i kursen om jag tränade på det vi precis påbörjat med, nämligen att hjälpa henne att söka sej TILL bettet och låta det vägleda hästen, vad vet jag, gör man så?
b. Rida helt enligt principen att rida igenom varje hjälp ordentligt så att hon fattar att jag menar det jag säger (samt eftergift förstås), och strunta i var på banan vi hamnat.
c. Bara arbeta utifrån det tillstånd vi för tillfället befinner oss och lira med millimetrar för att få henne att bjuda i önskad riktning. Eller mao utgå från den kärna av gemensam balans och tungdpunkt vi har.
d. Gymnastiserande och stärkande övningar. Har visst gjort allt det arbetet förgäves före kiropraktorn...
e. Arbeta med ökning/minskning av volten för skänkeln borde väl vara super.
f. Eller ska man tvinga hästen att ta den väg ryttaren tänkt med vilka som helst medel (ledande tygeltag, förstärkta skänklar, låta hästen gå förböjd hellre än åt fel håll... ) bara för att visa vem som bestämmer? Tror jag inte på!!! Och fungerar dåligt när jag provat! Då lär sej ju hästen fel reaktioner på hjälperna, eller hur?
g. Kanske borde hästen tränas i att tänka framåt, så som man brukar snacka om att unghästar måste lära sej först, men hur gör man då?
Det är allt jag kommer på för tillfället, oj vad långt det blev
och självutlämnande
men jag är förbryllad
och vill höra vilka förklaringar och lösningar som ni andra AR-sinnade skulle anse vara rimliga! Hoppas verkligen på fler svar!!!