Miljöträning

snorp

Trådstartare
Hur miljötränar ni för att hunden ska vara helt avslappnad och bekväm där det är mycket folk och trängsel? Tänker på platser som i ett centrum eller på en tävling till exempel. Om hunden tycker det är jobbigt låtsas ni som ingenting då och går på eller gör ni nått speciellt? Sitter ni still och tittar eller rör ni er runt i miljön?
 
Olika med olika hundar.
Min unghund tycker att allt är galet kul. Miljöträning med henne innebär bara att få det att ta det lite lugnt. Det fungerar ofta bäst genom att ignorera henne, inte låta henne hälsa på någon och bara vara.

Min vuxna tik tycker ju att det är obehagligt med andra, nya hundar. Det märks ju tydligt på tävlingsplatser. Det som fungerar bäst då är att vara där i god tid, ta det lugnt och ge henne en uppgift (tex gå fot, göra lite tricks eller liknande) så fort hon inte är i bur eller bil. Då blir hon mer fokuserad på uppgiften än på vad andra hundar gör. När uppgiften sedan är klar, då är hon avslappnad.

Att gå till olika miljöer "bara för att" och sitta stilla ser jag som helt meningslöst. Vi har inget behov av sådant och jag förstår inte riktigt vad det ska vara bra för. När vi är på olika platser så är vi där av någon anledning och då tränar jag vid behov på den grejen. Centrum går vi bara rakt igenom, på tävlingar har vi tävlingsgrejer att pyssla med, hos veterinärer är hanteringsträningen det viktigaste för oss. Annars är vi bara hemma eller i skogen :p
 
sitter still och tittar, sen flyttar man sig till ett nytt ställe och sitter och tittar i en halvtimme till :).
och så lite slött marknads lufsande när man går runt så det fortfarande mest är att vara vid matte och titta/nosa på saker. är det dock inne i samhälle och man bara ska ta sig från punkt till punkt så går vi bara på tills hunden slappnar av. börjar dock med att vara med på t ex tävling så att man kan vara still och mysa med hunden.
tycker hunden ngt är jobbigt så ger vi det avstånd och sitter sen och tittar på den och sen antingen går fram nosar eller går därifrån beroende på hur hunden reagerar.

har med valpen lite överallt, standen, marknader (som säljare), husbils semester, följa med på ärenden och ja bara hänga med. hon har inte varit på häst tävling än då hon skäller på ryttare :/.. hästar i hage är helt ok men när de är ute och springer på grusvägen så är de skitläskiga.
 
Senast ändrad:
Skulle ni tänka annorlunda om det vore en hund som ska gå i tjänst? Ett centrum är det inte alltid man bara kan passera igenom i såna fall. Med tjänst menar jag både servicehundar, polishundar, mögelhundar osv.
 
Skulle ni tänka annorlunda om det vore en hund som ska gå i tjänst? Ett centrum är det inte alltid man bara kan passera igenom i såna fall. Med tjänst menar jag både servicehundar, polishundar, mögelhundar osv.
Kort svar är väl att om hunden är osäker i den miljön den förväntas jobba i, så ska den inte göra det jobbet. Dvs inte tjänstehundsämne. Personligen miljötränar jag knappt nått alls, och förväntar mig att hundarna fixar sånt ändå.
 
Skulle ni tänka annorlunda om det vore en hund som ska gå i tjänst? Ett centrum är det inte alltid man bara kan passera igenom i såna fall. Med tjänst menar jag både servicehundar, polishundar, mögelhundar osv.
Håller helt med @Migo. Herregud, mina hundar är främst sällskapshundar. Visserligen jaktidioter, men de används ju inte i praktisk jakt. Jag tar för givet att de fixar alla typer av miljöer, alla typer av underlag och alla typer av ljud utan osäkerhet. Hittills har de alltid gjort det också (räknar inte in osäkerhet mot andra hundar här när det beror på usla erfarenheter hos tidigare ägare). Likadant med uppfödarens hundar. De bor i ett hus mitt ute i ödemarken, miljötränar i princip ingenting och har ändå inga problem med att sedan ta med hundarna på alla möjliga tokigheter. Jag har även haft hundar hos mig som bott hos dem i flera år, som inte varit ute i princip någonting på tävlingar och som varit helt lugna och avslappnade när vi gått runt i förorten där jag bor.

En hund som är tänkt att gå som tjänstehund eller på annat sätt ska utföra verkligt arbete förväntar jag mig att på alla sätt och vis ska ha "mer av allt" (i positiv bemärkelse) än en sällskapshund. Hade de inte haft det, då kanske de ska säljas till någon som "bara" ska ha en aktiv hobbyhund eller liknande?

Jag har full förståelse för att vissa hundar kan behöva viss miljöträning, tyvärr har ju inte alla jättebra mentalitet. Men många gånger när det pratas om sådant här så upplever jag att folk gör det till en större sak än vad det behöver vara, eller så är det någon form av miss i kommunikationen som gör att jag missuppfattar vad de menar med miljöträning. Jag hoppas faktiskt på det sistnämnda.
 
Ska en tjänstehund vara helt oberörd av miljön från födseln? Om jag tar Minn som exempel så är hon rätt störningskänslig men kan jobba ändå. På noseworkkursen reagerade hon ordentligt på en annan hund och var väldigt berör och låg men hon jobbade jättefint ändå. Hon kan bli lite låg i en trång miljö med mycket folk, som idag när vi var i centrum, hon var lite låg men jobbade fint när jag bad henne göra tricks och var sen mer bekväm i situationen. Kan det inte vara så att när en hund är säker på vad den ska göra så är det också mindre berörd av omgivningen?
 
Hur miljötränar ni för att hunden ska vara helt avslappnad och bekväm där det är mycket folk och trängsel? Tänker på platser som i ett centrum eller på en tävling till exempel. Om hunden tycker det är jobbigt låtsas ni som ingenting då och går på eller gör ni nått speciellt? Sitter ni still och tittar eller rör ni er runt i miljön?

Inte medvetet, hon får mest hänga med så mycket som möjligt på olika saker. Kan klappa henne lite eller så, men annars gör jag det jag planerat.
Hon får haka på, jag konstruerar typ aldrig situationer. Vi bor ju mitt i stan så tunnelbana, bussar, massa folk och uteserveringar kommer av sig självt.
 
Ska en tjänstehund vara helt oberörd av miljön från födseln? Om jag tar Minn som exempel så är hon rätt störningskänslig men kan jobba ändå. På noseworkkursen reagerade hon ordentligt på en annan hund och var väldigt berör och låg men hon jobbade jättefint ändå. Hon kan bli lite låg i en trång miljö med mycket folk, som idag när vi var i centrum, hon var lite låg men jobbade fint när jag bad henne göra tricks och var sen mer bekväm i situationen. Kan det inte vara så att när en hund är säker på vad den ska göra så är det också mindre berörd av omgivningen?

Det beror väl på vad den ska göra för jobb. Personligen skulle jag vara bekymrad över vad den oron gör för prestationsförmågan, hur mycket den byggs på om det blir långa dagar med den störningen och hur den skulle klara av sitt jobb i extrem miljö när det krävs. För vissa uppdrag kan du som hundförare kontrollera sånt, ta pauser och kanske jobba med en hund som är på 75%. Andra jobb innebär att de måste ligga på 100% och kunna prestera under oerhörd press, kanske med liv på sitt ansvar.

Jag hade inte lagt tid och pengar på att träna upp en hund med frågetecken runt miljötåligheten om min avsikt var att jobba i skarpa lägen. Speciellt inte om hunden är ung vuxen, borde vara "klar" med miljöträningen och det är stor risk att ljudkänslighet tex blir värre med åren.
 
Det beror väl på vad den ska göra för jobb. Personligen skulle jag vara bekymrad över vad den oron gör för prestationsförmågan, hur mycket den byggs på om det blir långa dagar med den störningen och hur den skulle klara av sitt jobb i extrem miljö när det krävs. För vissa uppdrag kan du som hundförare kontrollera sånt, ta pauser och kanske jobba med en hund som är på 75%. Andra jobb innebär att de måste ligga på 100% och kunna prestera under oerhörd press, kanske med liv på sitt ansvar.

Jag hade inte lagt tid och pengar på att träna upp en hund med frågetecken runt miljötåligheten om min avsikt var att jobba i skarpa lägen. Speciellt inte om hunden är ung vuxen, borde vara "klar" med miljöträningen och det är stor risk att ljudkänslighet tex blir värre med åren.

Jo det är ju klart att det är stor skillnad på vad hunden ska utföra för arbete. Viss skillnad på om hunden måste vara alert och markera och tala om för föraren om den håller på att få ett EP-anfall eller om förarens blodsocker är på väg ned snabbt eller om hunden ska kunna plocka upp ett föremål när man ber den eller bara sitta vid förarens sida och vara ett stöd.
 
Kort svar är väl att om hunden är osäker i den miljön den förväntas jobba i, så ska den inte göra det jobbet. Dvs inte tjänstehundsämne.
Håller med dig att en hund som ska jobba måste ha grunden med sig redan från början; man ska inte behöva lära den att klara av olika miljöer. Däremot måste den ju röra sig i de miljöer den ska jobba i redan från början; så de är en del av vardagen och inte en nyhet som kan störa koncentrationen när det väl gäller.
 
Med min första hund tränade vi inte aktivt såsom i att "nu ska vi miljöträna" men han hängde med på allt i våra liv redan från början vilket innebar hänga med till stallet, lära sig koppla av på läktaren, åka mycket bil, följa med till fotbollsmatcher m.m.

Med nästa hund kommer jag se till att träna den i den typen av situationer som den kommer behöva klara för ett liv med oss; hänga med till skjutbanan, åka båt, bil, kommunaltrafilk, ta det lugnt på café. Men hoppas på att inte behöva göra någon stor grej utav det.
 
Det finns ytterst få hundar som inte reagerar alls i miljö. Det kan vara olika saker de reagerar på som de inte träffat på förut. Det är inget konstigt alls med det, och det är anledningen till att många miljötränar.
Även på L-test kan hundar reagera i miljö och om det är avtagande reaktioner så hindrar inte det att hunden blir godkänd.
För egen del anser jag att det är värre med dumdristiga hundar som inte berörs av något alls.
Sådana hundar brukar vara svåra att hantera i det långa loppet.
 
Jag hade nog försökt leka i de situationer som hunden tycker är jobbiga. Promenera som vanligt blandat med skojiga saker. Tror mer på att lite låtsas som att det regnar och bara vara som vanligt än att lägga för mycket fokus på det.

Att sitta och titta på saker tycker inte jag har gett mina hundar så mycket alls faktiskt. Tycker dom att det är jobbigt har dom ju då all tid att fundera över det... ;)
 
Ärligt talat tar jag lite för givet att jag inte behöver träna på att hunden ska vara trygg i miljö. Hanen som kan vara lite socialt påverkad om någon beter sig lustigt motbetingar jag vid dom tillfällena.

Jag tar liksom bara med mig hundarna överallt. Stockholms kollektivtrafik, innerstad, andra stökiga platser osv osv. Annars bor dom på landet. Aldrig varit några problem. Och vill inte heller ha en hund som är otrygg i miljö eller socialt. Just dom bitarna är väldigt viktiga för mig oavsett om hunden ska vara bara sällskapshund eller om den ska fungera som tjänstehund/arbetshund av något slag, då är det ju superviktigt.
 
Jag har haft både och. Alltså både hundar som fortsätter vara påverkade trots en massa tid, en hund som behövt uppleva allt en gång innan det känns okej, & en hund som den jag har nu som är såååå bonnig men utan några som helst problem tar sig runt en promenad inne i storstaden (GBG). Han blir aldrig rädd eller låg (eller vild) i nya situationer. Däremot kan han se lite förundrad ut när vi är mitt inne på Järntorget typ. Han ser likadan ut som min mamma gör när hon är i stan. :D

Den senaste är den absolut bästa hunden jag haft rent mentalt, & honom hade jag absolut litat på i skarpt läge, även den som behövde prova allt en gång men det hade ju krävt så mycket mer tid och jobb.
 
Tinja har alltid bara hängt på utan att tycka det är konstigt. Det är så skönt att ha en hund som bara glider med.

Igår åkte jag kollektivt till och från Årsta med henne. Tåg, tunnelbana, gå igenom T-centralen, pendeltåg. Lyfter upp henne för varje rulltrappa och hon tycker det är trevligt att se alla mötande människor i rulltrappan bredvid som inte kan låta bli att le när de ser henne.
Henne har jag spenderat tid med miljöträning på, även om det inte var överdrivet mycket.

Med Benji är det väldigt annorlunda. Han är rädd för rulltrappor och anser att han behöver visst hälsa på varje människa vi går förbi. Han är även rädd för att klämma sig in mellan stolsrader och gillar inte att gå längs dem, inte sen ett par frallor flög ut och skrämde honom rejält. Det blir liksom bökigt alltihop. Han är inte miljötränad eftersom vi tog över honom vid 6 månader.
 
Min omplacering kändes inte alls särskilt världsvan när jag fick hem honom. Han stressade lätt upp sig, reagerade på olika underlag och var lite rädd för cyklar och skateboards. Jag kan inte påstå att vi direkt har miljötränat förutom att han har fått hänga med på agilityträningar för att lära sig slappna av där. Eller jo han fick gå några varv i en gallertrappa också och för det fick han smaka lite köttbulle. Men det mesta löste sig av sig självt efter att han provat ett par gånger. Han är dock inte lika stencool som den som är uppvuxen i stan och det tror jag inte är genetiskt.

Jag tänker inte att jag direkt tränar men jag är ändå noga med att utsätta valpen för olika miljöer. Den får vara i stan och på landet, åka kollektivtrafik och höra skott, den får leka med bollar, pipdjur och bitstockar. Jag vill också se till så valpen får träffa stabila vuxna hundar och bli hanterad av duktiga hundmänniskor. Och så tvångsgosar jag både hemma och i andra miljöer. Det är ju ganska svårt att veta om just min valp kommer utvecklas till en hund som är 100 % trygg så därför hanterar jag valpen utifrån att den kanske behöver extra stöd. Egentligen skulle man kanske kunna vänta tills MH innan hunden hör sitt första skott? Men det är ju dumt om hunden reagerar med höjd aktivitet pga skottovana och därmed får ett "sämre" resultat.
 
Hur miljötränar ni för att hunden ska vara helt avslappnad och bekväm där det är mycket folk och trängsel? Tänker på platser som i ett centrum eller på en tävling till exempel. Om hunden tycker det är jobbigt låtsas ni som ingenting då och går på eller gör ni nått speciellt? Sitter ni still och tittar eller rör ni er runt i miljön?

Jag miljötränar inte alls. Behöver hunden hänga med in till stan, åka buss eller gå i gallertrappa så gör vi det bara. Blir hunden låg tar jag ingen notis om det utan jag bara fortsätter. Oftast brukar mina hundar titta runt lite på allt spännande, men ändå frimodigt knata på. Totalt avslappnade är de sällan när det är liv och rörelse, men jag ser inte varför de ska behöva vara det. De kan gott få spana lite. Helt ärligt så förväntar jag mig att hunden ska klara helt vanlig vardagsmiljö utan att behöva tränas.

Något jag däremot gör är störningsträna på tävlingsplanen. Där är kraven på koncentration avsevärt högre och hunden ska utföra sin uppgift med både fart och precision oavsett om så 20 kameler springer förbi. Så ut med folk och hundar på planen och så kör jag lydnad. Ibland är störningen planerad, ibland inte. Har man ett gott samarbete med agilityn är det rätt givande att köra lydnad mitt i banan medan agilityekipagen kör sitt.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vi passar ibland en äldre hund (11 år troligen korsning bichon havanais och terrier av något slag) som alltid haft svårt att vara ensam...
Svar
2
· Visningar
376
Övr. Hund Det har tillkommit hund i sommarens reseplaner då det vanliga pensionatet inte kan ta emot och vi inte känner oss bekväma med att lämna...
Svar
15
· Visningar
1 102
Senast: Pilot
·
Hundträning Hunden min gnäller KONSTANT så fort vi inte är hemma. Hemma säger den nästan aldrig någonting. Men så fort vi åker i bilen, eller åker...
Svar
8
· Visningar
1 205
Senast: Nota
·
Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
8 032
Senast: Farao
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp