Jag har en häst som reagerat på butta (med totalkraschad mage och magsår), och en häst som reagerat på metacam (med magsår). I övrigt har ingen av mina reagerat alls negativt.
Jag anser man alltid får ställa risk mot vinst. Så med normalhästen är vinsten med adekvat smärtlindring oftast större än den lilla risken för biverkning. Med de som reagerat får man väga än nogrannare. Vet och jag stod och vägde just vinst och risk mot varandra förra veckan. Hästen har haft magsår - men den var i behov av ffa den antiinflammatoriska effekten av NSAID. Vi valde att ge, vinsten var större än risken, och satte in understödsbehandling mot magsår. Det funkade inte, hästen visade väldigt snabbt symptom på magsår och NSAID sattes ut. Så med DEN hästen ska nog benet ligga kvar i hagen för man ska överväga ge NSAID igen. Men på en annan häst är det en annan vägning.
Jag förlorade en häst på grund av penicillin. Jag är svinrädd för penicillin sen dess, glad varje gång jag slipper ge. Men det är självklart att mina hästar får penicillin om de behöver det. Att inte ge för det finns en minimal risk de dör, ökar ju risken de ska dö eller bli permanent obrukbara för de inte fick penicillin.
Så, jag försöker att gå mindre på min egen (ofta oproportionerliga) rädsla, och se det ur ett mer statistisk perspektiv för varje häst, och vinst ställd till reell risk. Just nu står en på hippotrim. Det kan paja ur hela magen det med och orsaka att de dör. Men en ful, obehandlad sårinfektion som sprider sig hejdlöst och tillslut når led orsakar också död i slutänden.. Och risken är teoretiskt större för det sista än det första. Så man får ta ett djupt andetag helt enkelt.