Medryttartråden

[Silver Girl]

Lugn och trevlig ridtur idag där jag kunde konstatera att hästen inte är skotträdd.

Men jag börjar fundera på hur mycket kläder jag kommer behöva i vinter då själva ridningen inte kommer värma mig nämnvärt. Jag har aldrig tidigare ridit en häst som kräver så lite jobb från min sida. Håller jag mig till skritt och tölt behöver jag nästan bara sitta still och inte störa. Galoppen blir jag lite varmare men knappt svettig. Får väl trava mer och rida lätt, han har stor trav så det är i alla fall lite mer ansträngande.

 

[Minoreth]

Äntligen kunde jag åka ut i stallet igen! Tog ledigt från jobbet idag för att kunna spendera mycket tid med Askur Han sniffade lite på mig i hagen och sen åkte öronen fram direkt och han var glad resten av turen Hans ägare var ute och red igår och hon sa samma sak, så det märks att han mår bra av att få ett par dagar ledigt med jämna mellanrum. Även om jag såklart saknar honom så ska jag komma ihåg det och bli bättre på att lyssna när det är dags för en paus (han brukar vara bra på att säga till).

Åker ut på torsdag igen och i helgen verkar det som jag ska rida med hela gänget där ute. Fyra ekipage blir vi totalt, det blir nog väldigt kul!

 

[Silver Girl]

Väcker upp denna tråden igen då jag åter ska bli medryttare på samma häst som förra året. Slutade i vintras då jag var allmänt stressad och behövde skära ner på aktiviteter för att orka med mig själv och hunden.

Men nu har jag gjort lite omprioriteringar och hittat tiden igen och i morgon ska jag rida! Borde väl ta det lite lugnt så jag inte får för mycket träningsvärk, eller så är det så kul att jag struntar i det, vi får se.

 

[Silver Girl]

Har nu ridit ett par gånger. Idag var hästen nyklippt och det märktes att han var piggare. Rolig ridtur i fyra gångarter. Men jag hade glömt hur lättriden han är. Fåtölj i skritt och tölt samt gungstol i galoppen. Traven kan man bli lite varm av. Samt att man får ansträngasig lite för att han inte ska sakta av för tidigt där han vet det är avsaktning. Han är långsam och trygg och går nästan alltid sist på turridningar, så han är ju van att sakta av där han är när den första hästen är framme vid vägskäl eller liknande. Jag frös lite på hemvägen, så får tänka på att klä på mig mera i vinter.
Och vi red just när det var lunchfodring så han fick äta efter.

 

[MimmiNO]

Første ordentlige dag med Molly min nye medrytter hest. Har prøvd henne 3 ganger, 2 på banen og 1 på tur, så begynner å kjenne henne litt nå.
Vi hadde en koselig tur i skogen selv om det var mye folk på søndagen, grått vær med litt regn også, men fikk både travet og galoppert (og konstantert at hun ikke er i super form).
Mitt største problem er at det kjennes ut som salen sklir sidelengs mot høyre og jeg føler at venstre stiglær blir kortere og kortere, så fikk krampe i ankelen fordi jeg satt og trampet ned i venstre så hardt. Salen sklir også frem i nedoverbakkene, men det er ikke så mye å gjøre med disse tingene for hun er trill rund over ryggen og det er vanskelig å få en sal til å ligge skikkelig. Heldigvis ikke samme problemene på banen.
På tirsdag skal jeg ri dressur, så det blir interessant

 

[MimmiNO]

I dag red vi på banen. Begynte økten med at hun brøt galoppen 5 ganger. Hun er så innmari tung og har man ikke kraftig med ben 100% av tiden så stopper hun. MEN, så tok jeg vekk stigbyglarna og satt meg ned og jobbet masse overganger trav-skritt-trav hvor jeg var veldig streng på å få en reaksjon med en gang, samtidig som vi gjorde serpentiner og 10 m volter og jammen Bøe hun fin som smør. Og på slutten gikk hun fram for klem med ben og en liten smacking. Så happy

 

[Silver Girl]

Idag blev det en tur ner till Kalmar sund strax innan solnedgången.

 

[Silver Girl]

Idag var det 3 grader och regn när jag skulle till stallet. Räknade med en bra stund för att få sadelstaden ren från blöt lera och tänkte inte rida så länge, kanske bara en stund på ridbanan.

Men när jag körde över bron visade det sig vara sol på Öland. Hästen var torr och lättborstad och även om solen hann gå i moln innan jag satt upp blev det inget regn. Så det blev en dryg timmes ridtur.

 

[Silver Girl]

Strålande sol, ingen vind, 5 minusgrader och precis lagom mycket snö för att bli vitt och fint men inte så mycket att det blev snöstyltor.
Så jag tog en lite längre tur än planerat. Solen hann försvinna bakom träden och tårna blev rejält kalla under skritten hem, men det var det värt.

Och när man rider någon annans häst kan det bli lite roligt. På en grusväg möter jag en kvinna med två hundar. Vi ser varandra på långt avstånd och hon kopplar dem. När hon sedan kommer närmare släpper hon dem plötsligt igen och två glada dvärgschnauzers springer mot oss. Hästen bryr sig inte alls. När kvinnan sedan kommer fram visar det sig vara hästägarens mamma och hundarna har varit på gården sedan de var valpar. Så när hon kom tillräckligt nära för att känna igen hästen tyckte hon de skulle få hälsa på varandra.

 

[Silver Girl]

Idag blåste det rejält och den i vanliga fall mycket lugna hästen var lite på tårna. Steppade runt i stallet och stod först inte stilla vid uppsittning, gick dock bättre när han fick stå åt "rätt" håll i förhållande till vinden.
Jag funderade på om jag skulle hålla mig på banan, men tog mod till mig och red ut. Spänd häst halva rundan och han tittade extra på både saker som brukar vara där och sådant som svängde i vinden i de få trädgårdar vi red förbi. Men han tvekade inte, bara tittade noga, frustade lite och trampade på. Men hade det t ex hoppat fram en katt eller kanin hade han nog reagerat mer än han brukar (vilket i vanliga fall bara är att stanna till).
På hemvägen slappnade han av och jag vågade ge lite långa tyglar.

 

[Silver Girl]

Är medryttare på ett turridningsställe så vissa helger finns möjlighet att hyra en extra häst. Så idag red jag med min syster. Hon red lite som tonåring men knappt sedan dess, så hon är i princip nybörjare. Hon fick ta hästen jag vanligtvis rider och jag fick hyra en lite piggare, men ändå trygg häst.

Det var kul, men hästen min syster red utnyttjade situationen. Han är långsam och lite lat och kom efter varje gång vi töltade men gick inte ikapp utan saktade ner när jag saktade ner oavsett hur långt bak han var. Och struntade fullständigt i att jag testade en galopp, han såg oss hela tiden så då fanns det ju ingen anledning att stressa upp sig. Men syster var nöjd ändå, blev nog en ganska lagom tur för henne. Och kul för mig att prova att rida en annan häst, men jag är ändå nöjd med min lite late pålle, det passar mig.

 

[Silver Girl]

Red en lång tur i solskenet igår. Nere vid vattnet blåste det iskallt, medan det i sol och lä var riktigt varmt när man har vinterjacka och ridkjol.

Och jag och hästen börjar känna varandra trots att jag bara rider en gång i veckan. Om jag kommer när de fått lunch och väntar på att de ska äta upp tittar han på mig och verkar veta att jag ska hämta honom (de andra hästarna tittar en gång och äter sedan). Och när min syster red kunde hon inte sätta fast sadelgjorden, men när jag kom fram slappnade han av och jag kunde fästa i andra hålet direkt. Han bråkar inte heller lika mycket om jag vill ta en extra liten sväng när vi egentligen är på väg hem.
Men jag tror att han utnyttjar mig lite. Jag får alltid den gångarter jag vill, men misstänker att han nog kan gå fortare om han vill.

 

[Silver Girl]

Idag blåste det rejält igen, men ändå en trevlig ridtur. Och vi träffade på alla hästars mardröm: Den Fladdrande Plastpåsen! (Hade fastnat på en gren ca 50 cm vid sidan om stigen.)

Reaktion från lugn, lat islandshäst:
- VAD är det där! Det där kan jag inte tölta förbi, jag måste sakta av till skritt!
- Nu är vi ganska nära, nu måste jag höja huvudet. Och frusta lite.
- Ok, nu går vi förbi. Jag kanske måste ta ett snedsteg. Kanske. Nej, det behövdes inte, det var visst inte så farligt. Nu kan vi tölta igen!

 

[Silver Girl]

Detta börjar nästan bli min privata tråd. Gör inte mig något, men finns det verkligen inte fler medryttare här?

Hade det varit min egen häst hade jag inte ridit idag, för då hade jag kunnat välja en annan dag.
Men nu är jag medryttare (som dessutom bett att få byta dag denna veckan) och då blev det en ridtur i regn och blåst och 1-2 plusgrader. Var ändå rätt ok första halvan, sedan var det motvind och kallt regn rakt i ansiktet på hemvägen.

Jag fick dock en belöning i form av fin naturupplevelse. På vägen bort från stallet rider man genom en dunge och där var det fem rådjur som nog inte ville lämna träden. De tog bara ett par skutt bort från stigen när vi kom och stannade sedan och kollade om vi följde efter. Det gjorde vi inte så de stod kvar 5-6 m från stigen och så nära har jag aldrig varit vilda rådjur tidigare. Kunde tydligt se basthuden på bockarnas horn. Och sedan på hemvägen var det två rådjur kvar som bara tittade på oss och sedan skakade på sig i regnet. De var så söta!

 

[musicmakesit]

Jag hoppar in i tråden! Är medryttare två gånger i veckan, till världens goaste connemaraponny. En energifull snart 25-åring, full med livsglädje och motor – det bästa hon vet är att galoppera i full fart i skogen (och det tråkigaste är att gå på bana, varför göra det när det finns en hel skog att springa i? ) Själv har jag haft ett uppehåll på ca 10 år efter en avramling som gjorde mig rädd, och har därför kämpat en del med ridrädsla. Något denna tjej hjälpt mig otroligt mycket med. Hon är lugnet själv, trygg och stabil som inte rör en fena ens när grannen körde igång med motorsåg bara någon meter ifrån oss i skogen. För första gången på väldigt många år har jag hittat tillbaka till glädjen i ridningen och känner inte längre den där klumpen av gråt i magen varje gång jag ska åka ut till stallet – är henne evigt tacksam!

Igår red vi ut ihop med en annan medryttartjej i stallet och avslutade med busgalopp på åkern – vilket lyckorus både för oss och hästarna! Det gjorde inte ens något att det i stort sett piskade snö i ansiktet på oss haha.
Det var för mig första gången jag vågade låta henne galoppera på på det sättet utan att vara rädd, kände bara ett sådant lyckorus i magen och nästan grät av glädje när vi saktade av. Och hon verkade lika glad som jag för det. Äntligen vågar jag, och ser fram emot att släppa på rädslan ännu mer!

 

[Silver Girl]

Jag hoppar in i tråden! Är medryttare två gånger i veckan, till världens goaste connemaraponny. En energifull snart 25-åring, full med livsglädje och motor – det bästa hon vet är att galoppera i full fart i skogen (och det tråkigaste är att gå på bana, varför göra det när det finns en hel skog att springa i? ) Själv har jag haft ett uppehåll på ca 10 år efter en avramling som gjorde mig rädd, och har därför kämpat en del med ridrädsla. Något denna tjej hjälpt mig otroligt mycket med. Hon är lugnet själv, trygg och stabil som inte rör en fena ens när grannen körde igång med motorsåg bara någon meter ifrån oss i skogen. För första gången på väldigt många år har jag hittat tillbaka till glädjen i ridningen och känner inte längre den där klumpen av gråt i magen varje gång jag ska åka ut till stallet – är henne evigt tacksam!

Igår red vi ut ihop med en annan medryttartjej i stallet och avslutade med busgalopp på åkern – vilket lyckorus både för oss och hästarna! Det gjorde inte ens något att det i stort sett piskade snö i ansiktet på oss haha.
Det var för mig första gången jag vågade låta henne galoppera på på det sättet utan att vara rädd, kände bara ett sådant lyckorus i magen och nästan grät av glädje när vi saktade av. Och hon verkade lika glad som jag för det. Äntligen vågar jag, och ser fram emot att släppa på rädslan ännu mer!

Så härligt det låter!

 

[Morces]

Red igår på "medryttarhästen". En härlig ridtur i solen. Skritt och trav. Vi snubblade en gång men marken var mjuk så det är förståeligt. Hon mådde bra efter en koll.

Jag har en egen fjording också men han är snart 4 så håller igång ridningen på en som är mer utbildad. Rider min medryttarhäst 2 dagar i veckan.

 

[Silver Girl]

Idag var jag trött efter jobbet och det blåste isvindar, så jag tänkte bara rida 20-30 minuter på ovalbanan. Men när jag suttit upp kändes det tråkigt och vinden hade mognat lite så jag tänkte att vi skrittar ut i stället (ska man rida så kort kommer man knappt till ställen som passar för högre fart). Men när vi kommit en bit kände jag för att rida ända ner till havet, det var ju ändå soligt. Så i slutändan blev det nästan en timmes ridtur ändå.
Och jag frös inte, men hade ullstrumpor, underställ och vinterjacka. I maj...

 

[Silver Girl]

Har haft uppehåll under sommaren då hästen gått på turridningar. Idag var första ridturen efter sommaren och det var varmt. Red drygt en timme och det kändes att jag inte suttit i sadeln på länge.
Men hästen var lika lugn som vanligt. När vi var nästan hemma skrämde vi upp en fasan som flög upp bara ett par meter bort. Hästen reagerar med att kasta upp huvudet, frusta och lätta med ena framhoven. Men inte mer. Den här medryttarhästen byter jag inte bort i första taget.

 

[Malibu_Stacy]

Jag hoppar in i tråden!
Har blivit medryttare efter många års paus med medryttarhäst. Rider på ridskola en dag i veckan men kände att jag ville ha mer stall- och skogstid.
Hittade via kontakter en fantastiskt fin hispano arab, valack på 12 år. Passar mig perfekt då han är liten och nätt och otroligt söt! Står i ett stall väldigt nära min ridskola, och han tränar med sig ägare för min ridlärare.
Har ridit honom 3 gånger nu förutom provridningen. Nu senast kände han igen mig när jag ropade i hagen och han såg så glad ut när han kom emot mig Hjärtat smälte lite!
Ridningen går bra men han är lite på tårna ute och vill gärna springa, släppte honom för mycket i sista galoppbacken riktning hemåt, det gör jag inte om igen
Men fick stopp på honom till slut och vi skrittade hemåt och travade sedan av på utebanan och då kändes han väldigt mjuk och lyhörd.

Vi har ingen fast dag i veckan så vet inte ännu när jag ska dit nästa vecka men ser redan fram emot det!