Medborgarlön för att frigöra resurser? (utbruten från Äta nyttigt är dyrt)

Hittills har jag inte sett något förslag som skulle innebära att medborgarlönen skulle vara så pass hög att man inte behöver arbeta. Det beror väl på förvisso, kanske har man väldigt låga levnadskostnader, men experimentet i Finland rörde väl sig om ca 6000 kr i månaden.
Men vad ska 6000 kr i månaden göra? Det täcker ju inte ens hyran i vissa delar av landet om man är en större familj med behov av mer plats så hela välfärdssystemet skulle fortfarande behöva drivas på precis samma sätt som nu. Och igen, var ska de pengarna komma ifrån?
 
Men vad ska 6000 kr i månaden göra? Det täcker ju inte ens hyran i vissa delar av landet om man är en större familj med behov av mer plats så hela välfärdssystemet skulle fortfarande behöva drivas på precis samma sätt som nu. Och igen, var ska de pengarna komma ifrån?

Se inlägg #17.

Jag är absolut inte särskilt väl insatt i teorier kring medborgarlöner, eller "basinkomst". Men enligt resultat från experimentet i Finland, så mådde deltagarna med medborgarlön bättre psykiskt. Jag tycker det är mycket intressant. Vad skulle vi bespara om utbrändhet och psykisk ohälsa skulle minska?
 
Intressant esså/artikel i ämnet från tankesmedjan Timbro:
https://timbro.se/smedjan/pengar-for-ingenting/

Jag ögnade endast och konstaterade att den mest bestod av ideologiskt dravvel, vilket ju inte är överraskande sett till din valda källa. Vad i artikeln finner du intressant i relation till hur medborgarlön skulle kunna fungera, bortsett från att du stämplar det som kommunism?
 
Är det inte rimligare att samhällets resurser ska gå till de som behöver dem, stället för att bli en extra pott i fickan för de med bra löner som de kan köpa extra champagne på helgerna för? Jag ser inte alls rimligheten i att statens pengar ska gå till icke-behövande, såsom mig själv exempelvis.
 
Är det inte rimligare att samhällets resurser ska gå till de som behöver dem, stället för att bli en extra pott i fickan för de med bra löner som de kan köpa extra champagne på helgerna för? Jag ser inte alls rimligheten i att statens pengar ska gå till icke-behövande, såsom mig själv exempelvis.

Men kan vi inte vända på det istället och diskutera nödvändigheten i att statens resurser går till de behövande? Istället för att lägga fokus på den ganska lilla grupp människor som dricker 3 champagneflaskor om helgen. Jag tycker inte det är argument nog att det skulle finnas de som "gynnas" av det. Alla skulle väl gynnas, på ett eller annat sätt. Och för all del kan man ju teoretisera kring om det ska finnas en gräns, eller ej.
 
Men kan vi inte vända på det istället och diskutera nödvändigheten i att statens resurser går till de behövande? Istället för att lägga fokus på den ganska lilla grupp människor som dricker 3 champagneflaskor om helgen. Jag tycker inte det är argument nog att det skulle finnas de som "gynnas" av det. Alla skulle väl gynnas, på ett eller annat sätt. Och för all del kan man ju teoretisera kring om det ska finnas en gräns, eller ej.

Det spelar väl ingen roll om du lägger dina pengar på champagne eller ridlektioner till ditt barn (vilket sannolikt kostar betydligt mer än vin), faktum är att vi är rätt många i Sverige som lever i ekonomiskt överflöd. Alltså att vi har pengar kvar efter tak över huvudet och föda, vi är inte en liten klick. Jag ser inte meningen i att statens pengar ska gå till oss, när de rimligtvis bör gå till de som behöver vård, omsorg, ett hem eller sjukpeng. Jag tycker redan nu att det är aningens skevt att höginkomsttagare får barnbidrag.

Vi har svårt att få pengarna att räcka redan i dagläget, om vi dessutom ska jobba mindre, vem ska betala allas medborgarlön?
 
Jag kanske är dum (är trött också) nu men jag funderar på vad som är orättvist i det. Är det orättvist mot den sjuke att en frisk person får lika mycket pengar som hen? Trots att de lägger ungefär lika mycket tid åt samhället s.a.s? (Pengarna är enligt teorin bara tillräckligt så att man lever ett drägligt liv.) Orättvist att den friske kan välja att jobba eller inte till skillnad från den sjuke? Orättvist pga den sjuke har barn att betala för också? I det sista fallet antar jag dock att den sjuke får mera pengar i slutändan pga barnbidragen.
Jag är bara nyfiken och funderade på detta.
Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, typ. Jag tycker inte det är rimligt att en person som kan jobba ska kunna välja att leva på skattefinansierade pengar utan motprestation.
Dessutom tänker jag mig att den sjuka behöver mer pengar för samma livskvalitet då hen kanske inte kan gå/cykla till affären, inte har samma energi till att åstadkomma bra mat billigt (apropå den andra tråden), och rent allmänt behöver mer anpassningar. Den sjuka trebarnsmodern i mitt exempel kanske inte heller kan dela lägenhet med ett gäng kompisar på samma sätt som en frisk singelvuxen, då behövs även bostadsbidrag.

Poängen med medborgarlönen var väl just att man skulle slippa hålla på med en massa extrabidrag, men jag förstår inte ehur det skulle kunna göras rättvist.
 
Det vet jag inte, men jag skulle gissa att det inte är så mycket som 6000-8000 kr x antal vuxna svenska medborgare.

Men det finns förmodligen fler faktorer man kan spara in på?
Oavsett, så kostar väl sjukskrivningar pga psykisk ohälsa samhället flera miljarder per år.

Bara snabb googling: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/psykisk-ohalsa-okar-sjukskrivningarna-kostar-miljarder

"Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror idag på psykisk ohälsa enligt pensionsbolagetSkandias nya rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar [...]Enligt Skandias rapport uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av alla sjukskrivningar till 62 miljarder kronor i Sverige 2017."

31 miljarder kronor delat på alla vuxna medborgare blir nog ett antal tusenlappar i månaden, ändå.
 
Det spelar väl ingen roll om du lägger dina pengar på champagne eller ridlektioner till ditt barn (vilket sannolikt kostar betydligt mer än vin), faktum är att vi är rätt många i Sverige som lever i ekonomiskt överflöd. Alltså att vi har pengar kvar efter tak över huvudet och föda, vi är inte en liten klick. Jag ser inte meningen i att statens pengar ska gå till oss, när de rimligtvis bör gå till de som behöver vård, omsorg, ett hem eller sjukpeng. Jag tycker redan nu att det är aningens skevt att höginkomsttagare får barnbidrag.

Vi har svårt att få pengarna att räcka redan i dagläget, om vi dessutom ska jobba mindre, vem ska betala allas medborgarlön?

Men ska "rätt många" agera styrmedel för den stora massan? Det kommer ju alltid att finnas de som lever i överflöd, om man inte har någon likalön istället för medborgarlön. Barnbidrag är ju också en faktor som kan diskuteras i relation till medborgarlön - kanske blir den just överflödig om man tjänar över en viss summa per år? Resterande bidrag behöver ju inte bara statiska bara för att de är det just idag.
 
Men det finns förmodligen fler faktorer man kan spara in på?
Oavsett, så kostar väl sjukskrivningar pga psykisk ohälsa samhället flera miljarder per år.

Bara snabb googling: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/psykisk-ohalsa-okar-sjukskrivningarna-kostar-miljarder

"Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror idag på psykisk ohälsa enligt pensionsbolagetSkandias nya rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar [...]Enligt Skandias rapport uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av alla sjukskrivningar till 62 miljarder kronor i Sverige 2017."

31 miljarder kronor delat på alla vuxna medborgare blir nog ett antal tusenlappar i månaden, ändå.

Jag tror ju inte att all stressrelaterad psykisk ohälsa plötsligt skulle upphöra av att få några tusenlappar i fickan i månaden av staten.

Sedan hänvisar du till kostnaden för uteblivet arbete, inte skattepengar såsom sjukpenning.
 
Men ska "rätt många" agera styrmedel för den stora massan? Det kommer ju alltid att finnas de som lever i överflöd, om man inte har någon likalön istället för medborgarlön. Barnbidrag är ju också en faktor som kan diskuteras i relation till medborgarlön - kanske blir den just överflödig om man tjänar över en viss summa per år? Resterande bidrag behöver ju inte bara statiska bara för att de är det just idag.

Men det är ju det jag menar, den stora massan som du hänvisar till är ju vi utan behov av bidrag. Vi som lever i överflöd, alltså de absolut allra flesta svenskar. Med överflöd menar jag, som jag skrev, att ha pengar kvar efter boende och mat. Jag ser inte meningen i att vi ska få bidrag. Bidragen bör gå till de behövande, enligt mig. Som @Ullmerkott skrev: Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
 
Jag tror ju inte att all stressrelaterad psykisk ohälsa plötsligt skulle upphöra av att få några tusenlappar i fickan i månaden av staten.

Sedan hänvisar du till kostnaden för uteblivet arbete, inte skattepengar såsom sjukpenning.

Alltså, jag teoretiserar endast. Jag sitter inte på några svar, alls, vad gäller medborgarlön. Så givetvis påstår jag rimligen inte heller att "all stressrelaterad psykisk ohälsa plötsligt skulle upphöra". Vi kan väl hålla diskussionen på en någorlunda rättvis nivå, sett till att det inte finns någon exakt, specifik allenarådande modell av medborgarlön.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp