Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Nej och då kan man ju välja väg, antingen att skolan lägger ansvaret på föräldrarna, dvs att för att skolan ska kunna arbeta med eleverna måste föräldrarna först bli akademiker..

Eller så får skolan jobba med de elever man har oavsett föräldrar.


Sen har den medvetna bostadssegregationen och den medvetna skolsegregationen förstås gjort att de som från början hade sämre förutsättningar har fått ännu sämre förutsättningar.

Så lite oavsett vad Björklund säger måste det vara medveten politik att det ska gå sämre i genomsnitt för de svenska eleverna.

Skolan ska med det material man får in grundutbilda och ge eleverna möjligheter att förkovra sig. De elever som inte vill eller har möjlighet att med de resurser som finns till hands, ska få det stöd skolan har möjlighet att ge dem men det får inte störa majoritetens utbildning.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

KL
"Skolans uppgift är, som sig bör, att skola arbetskraften.
Om kvastarna ska sopa bra, får man inte slarva med skaften.

Spärrar o kvoter o testprogram är ett system
för att sålla agnarna från vetet
- och driva var o en till hans rätta fålla."
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Den drabbade behöver naturligtvis inte "upptäcka" sina bekymmer, det är han/hon nog medveten om.
Däremot så kan ju de vuxna agera....

Och det är svaret på frågan hur en timmes högläsning skulle kunna visa på sociala problem ( som inte är enbart att man inte vågar läsa högt)?
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Och det är svaret på frågan hur en timmes högläsning skulle kunna visa på sociala problem ( som inte är enbart att man inte vågar läsa högt)?

Det visar på om du kan agera inför grupp och om du har förmågan att sitta still och lyssna när andra talar, helt klart sociala kunskaper man kan ha nytta av...:D

Att inte våga agera inför grupp, är något man kan bearbeta, enklare ju yngre man är eller hur?
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Och detta skulle man alltså upptäcka vid högläsning men inte vid annan typ av undervisning? Vad tror du man gör normalt i skolan egentligen?
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

KL
"Skolans uppgift är, som sig bör, att skola arbetskraften.
Om kvastarna ska sopa bra, får man inte slarva med skaften.

Spärrar o kvoter o testprogram är ett system
för att sålla agnarna från vetet
- och driva var o en till hans rätta fålla."

Javisst kan man uttrycka det så om man vill.

Men även att samhället har ändliga resurser som ska brukas så förnuftigt som möjligt.

Att lura/dubba en elev att välja en akademisk utbildning om inte förmågan räcker är lika dumt som att utbilda en bilmekaniker om inte intresset eller förmågan finns.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Skolan ska med det material man får in grundutbilda och ge eleverna möjligheter att förkovra sig. De elever som inte vill eller har möjlighet att med de resurser som finns till hands, ska få det stöd skolan har möjlighet att ge dem men det får inte störa majoritetens utbildning.

Är det länge sen du besökte en skola? En elev i grundskolan kan inte välja, det är "skolans" uppgift att se till att alla når godkänt betyg.

Dagens skola är heller inte längre homogen. Det finns t ex en relativt stor andel elever med utomeuropeisk bakgrund. Många av dem kan sakna tidigare skolgång, helt eller delvis. När de kommer till Sverige får de grundläggande undervisning i svenska under ungefär ett år, sen slussas de ut i den svenska skolan. Där förutsätts de hänga med i den ordinarie undervisningen, dvs placeras de i åk 8 antas de ha samma kunskaper som de elever som gått i svensk skola hela sitt liv, t ex i svensk historia och geografi, vilket ofta inhämtas under "mellanstadietiden".

Dessa elever har då två år på sig att:
1. Lära sig behärska det svenska språket
2. Inhämta kunskaper motsvarande ett godkänt betyg i alla ämnen.
3. Eventuellt bearbeta tidigare trauman i livet.

Därtill kommer de barn, som ofta kallas "gråzons-barn", vilka ofta är mycket resurskrävande.

Och ja, alla ska få det stöd de behöver. Men, vad du räknar som "majoriteten", vilkas kunskapsinhämtning inte ska störas, får du gärna definiera.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Är det länge sen du besökte en skola? En elev i grundskolan kan inte välja, det är "skolans" uppgift att se till att alla når godkänt betyg.

Dagens skola är heller inte längre homogen. Det finns t ex en relativt stor andel elever med utomeuropeisk bakgrund. Många av dem kan sakna tidigare skolgång, helt eller delvis. När de kommer till Sverige får de grundläggande undervisning i svenska under ungefär ett år, sen slussas de ut i den svenska skolan. Där förutsätts de hänga med i den ordinarie undervisningen, dvs placeras de i åk 8 antas de ha samma kunskaper som de elever som gått i svensk skola hela sitt liv, t ex i svensk historia och geografi, vilket ofta inhämtas under "mellanstadietiden".

Dessa elever har då två år på sig att:
1. Lära sig behärska det svenska språket
2. Inhämta kunskaper motsvarande ett godkänt betyg i alla ämnen.
3. Eventuellt bearbeta tidigare trauman i livet.

Därtill kommer de barn, som ofta kallas "gråzons-barn", vilka ofta är mycket resurskrävande.

Och ja, alla ska få det stöd de behöver. Men, vad du räknar som "majoriteten", vilkas kunskapsinhämtning inte ska störas, får du gärna definiera.

Självklart kostar det mer resurser att få upp nyanlända till samma nivå som deras jämnåriga. Speciellt om de inte kan varken läsa, skriva eller räkna när de kommer.

Vad jag menar är att samhället ska sätta en nivå för standard-resursutnyttjande.

Det ska alla eleverna ha tillgång till.

Sedan kan skolan om resurserna räcker bevilja ytterligare resurser till dem som kräver mer.

Men det viktiga är inte om 2 elever klarar sig upp till normen utan att så många som möjligt gör det. Klarar sig då 35 och 2 inte så är det bättre än om 30 klarar sig och 7 inte.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Ja med tanke på resultaten så kan man ju undra:D

Så du menar att om vi inför högläsning i skolan en timme om dagen så kommer man att upptäcka barn som inte fungerar socialt i skolan och som motivering har du att dagen resultat är sämre än önskat?
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Så du menar att om vi inför högläsning i skolan en timme om dagen så kommer man att upptäcka barn som inte fungerar socialt i skolan och som motivering har du att dagen resultat är sämre än önskat?

Ja med dagens resultat i skolan kan man ju faktiskt undra.
Den svenska skolan har knappast mindre resurser per elev än de flesta av EU länderna, så varför uppvisar vi då sämre resultat?

Du verkar ju ha färskare erfarenheter än vad jag har, så vad är förklaringen?;)
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Självklart kostar det mer resurser att få upp nyanlända till samma nivå som deras jämnåriga. Speciellt om de inte kan varken läsa, skriva eller räkna när de kommer.

Vad jag menar är att samhället ska sätta en nivå för standard-resursutnyttjande.

Det ska alla eleverna ha tillgång till.

Sedan kan skolan om resurserna räcker bevilja ytterligare resurser till dem som kräver mer.

Men det viktiga är inte om 2 elever klarar sig upp till normen utan att så många som möjligt gör det. Klarar sig då 35 och 2 inte så är det bättre än om 30 klarar sig och 7 inte.

Standardresursutnyttjande??? Nuförtiden finns något som heter "elevpeng". Det kan man nog säga är "standardresursen".

Antag då att en skola har många resurskrävande elever, men inte tilldelas extra pengar för dessa, ska då pengar tas från den samlade potten för alla elever och användas till de mer resurskrävande eleverna? Så att de elever som inte är lika resurskrävande får klara sig med mindre?

Det är inte de enskilda skolorna som förfogar över extra pengar.

"Skolan" är ett väldigt diffust begrepp. I det samlas allt mellan enskilda lärare, små byaskolor, skolnämnder och Skolverket mm ihop till en enda stor klump. Ordet "skolan" har ett starkt symbolvärde och används ofta i meningen "skolan måste ta ansvar för...", men det är svårt att veta om det är Skolverket eller alla enskilda skolor runt om i landet som avses.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Ett HELT inlägg från golit där SD INTE beskylls för att vara roten till allt dåligt?
Snart stannar nog klockorna och helvetet fryser till is!

Fast nu har PK missuppfattat vilket det enda parti av riksdagens sju som är ett enfrågeparti. Vid debatten senast i SVT hävdade herr Åkesson som vanligt att orsaken till de kassa skolresultaten är den invandring som skett. Lika nyanserat som en flodhäst i en barnpool, som vanligt.

SD har på allvar stora problem med matematiken, alternativt väljer att inte respektera de vanliga matematiska reglerna när man räknar på sina förslag. Förmodligen är det för att matematiken genom årtusenden haft alldeles för stor utveckling genom utrikes matematiker och till och med matematiker inom helt andra kulturer än den svenska.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Och hur kopplar du det tillhögläsning och de sociala problem som bara kan upptäckas då? Ärligt talat låter det som du har noll koll. Skolan är knappast perfekt, men det lär finnas mer välmotiverade och bättre sätt.


Är det för övrigt någon som gjort en beräkning där man räknar bort resultatet för de elever som kommit till Sverige mindre än exv 3 och sex år före de går ut? Sverige har en stor andel invandrare och det tar tid att komma ikapp om man startar på låg nivå och dessutom behöver lära sig språket. Vad man än tycker om invandringen i sig så finns det invandrare som förutom alla " normala" problem även har språket och eventuellt dålig/ingen tidigare utbildning som handicap.
 
Senast ändrad:
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Och hur kopplar du det tillhögläsning och de sociala problem som bara kan upptäckas då? Ärligt talat låter det som du har noll koll. Skolan är knappast perfekt, men det lär finnas mer välmotiverade och bättre sätt.


Är det för övrigt någon som gjort en beräkning där man räknar bort resultatet för de elever som kommit till Sverige mindre än exv 3 och sex år före de går ut? Sverige har en stor andel invandrare och det tar tid att komma ikapp om man startar på låg nivå och dessutom behöver lära sig språket. Vad man än tycker om invandringen i sig så finns det invandrare som förutom alla " normala" problem även har språket och eventuellt dålig/ingen tidigare utbildning som handicap.


Så din förklaring är att vi har såmånga nysvenska barn?

Den har jag hört förut;)

Men problemen gäller väl inte bara dessa ungar?

Pratar man med lärare så framkommer det rätt ofta att dagens ungar inte har den sociala kompetensen som krävs för att jobba ihop i de stora grupper som klassrummen innebär.
Att det fria skolvalet gör att motiverade elever flyttar till skolor där de får de möjligheter de eftersträvar.
Och att de skolor som inte lyckas hålla kvar de motiverade eleverna sjunker ner i någon form av resignation och levererar sämre utbildning.

Så många av de lärare jag talat med anser i praktiken att vi ska "hänga " upp de sämres utbildning på de duktigare eleverna genom att frånta dem möjligheten till ett eget val.
En slutsats som står i diametralt förhållande till mina åsikter, att valmöjligheterna ska öka.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

*kl*

Många klagar på att föräldrarnas engagemang i skolan är för dåligt.

Jag anser att det snarare är tvärtom, efter egna erfarenheter. Föräldraengagemanget är till direkt skada i många fall, då man upphäver helt lärarens auktoritet och möjlighet att bedriva sin profession genom att många "engagerade" föräldrar vet bättre hur skolan ska fungera. Föräldrar baktalar både lärare och rektorer hemma för att få igenom sina ideer, vilket resulterar i att man underminerar förutsättningarna att bedriva bra skola.

Även forna minister Persson och nuvarande minister Björklund har en mycket god skål av klåfingrighet att insupa - genom att inte förankra och förstå från professionens sida vad som behövs. Det vore mycket intressant om Hägglund gjorde motsvarande i sjukvården och gav ut instruktioner om hur saker ska fungera i operationssalarna, utan att respektera vad läkarna säger och vad som är belagt enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Låt oss respektera professionen och värdet av både forskning och utveckling på skolområdet.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Så din förklaring är att vi har såmånga nysvenska barn?

Andelen nysvenska barn är betydligt högre idag än för fyrtio år sedan. De är mer resurskrävande, eftersom de ofta inte ligger på samma nivå språkligt, som de barn vilka vuxit upp med svenska som modersmål, eller ett av sina modersmål.

Den har jag hört förut;)

Utan att vara rasistisk kan jag säga att de ofta kräver extra resurser, t ex för att bearbeta traumatiska händelser tidigare i livet, förutom extra resurser t ex i form av läroböcker omarbetade till lättare svenska, studiehandledning på modersmålet mm.

Men problemen gäller väl inte bara dessa ungar?

Nej, andelen barn med neuropsykiatriska diagnoser har ökat markant de senaste decennierna. Sedan kan man alltid diskutera om ökningen beror på att antalet barn med dessa problem ökat, eller om det beror på att diagnosmetoderna ändrats.

Pratar man med lärare så framkommer det rätt ofta att dagens ungar inte har den sociala kompetensen som krävs för att jobba ihop i de stora grupper som klassrummen innebär.

Nej, och oftast anser allmänheten att de är "skolans" uppgift att se till att dessa elever får den efterstävade sociala kompetensen.

Att det fria skolvalet gör att motiverade elever flyttar till skolor där de får de möjligheter de eftersträvar.

När elever lämnar en skola tar de med sig sin skolpeng, till den nya skolan.

Och att de skolor som inte lyckas hålla kvar de motiverade eleverna sjunker ner i någon form av resignation och levererar sämre utbildning.

Utbildningens kvalitet och resultat påverkas av hur mycket pengar/ resurser skolan kan lägga på omotiverade/resurskrävande elever.

Så många av de lärare jag talat med anser i praktiken att vi ska "hänga " upp de sämres utbildning på de duktigare eleverna genom att frånta dem möjligheten till ett eget val. Syftningsfel.
En slutsats som står i diametralt förhållande till mina åsikter, att valmöjligheterna ska öka.Syftningsfel. Vem/ vilka har dragit slutsatsen?

Tiotiotiotiotio
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Tiotiotiotiotio

Så istället för att bemöta sakfrågan så "rättar" du mitt sätt att skriva.

Intressant, tänk om jag skulle agera likadant när jag gör affärer med icke svensktalande.
Där har jag lärt mig att det är mycket viktigare vad man säger än hur man säger det.

Patetiskt och så typiskt mästrande.

Men då det nu är avklarat, ligger det något i påståendet, det att "flyttande elever" sänker nivån hos de skolor de flyttar ifrån? eller blir det för besvärligt att ta upp:sneaky:

Då du verkar anse att jag skriver för illa för att sakligt bemötas så kan du ju istället läsa detta
för att se om "social kompetens har ngn betydelse...
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:422929/FULLTEXT01

Eller svarar jag för rakt på nu så att du blir för blyg för att ge svar på sakfrågan och istället angriper ett sidospår igen? ;o))
 
Senast ändrad:
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Så din förklaring är att vi har såmånga nysvenska barn?
När skrev jag att det var förklaringen? Var det när jag frågade om någon undersökt om det var så?

Men problemen gäller väl inte bara dessa ungar?
Men snälla, har jag påstått det? Jag frågade som sagt bara om man tagit hänsyn till det, det är väl att dra på ganska stort att utifrån den frågan dra slutsatsen att jag ens antyder att invandrare är det enda problemet i svenska skolor när jag inte ens nämnt att det skulle vara ett problem.

Pratar man med lärare så framkommer det rätt ofta att dagens ungar inte har den sociala kompetensen som krävs för att jobba ihop i de stora grupper som klassrummen innebär.
Ah, problemet du tänkte lösa med högläsning eller snarare identifiera, hur det nu kan vara ett problem innan man upptäckt det.

Undar just om det funnits någon tid då barn kunnat sammarbete i skolan i stora grupper.
 
Sv: Med fingrarna i syltburken fast tvärt om..

Så istället för att bemöta sakfrågan så "rättar" du mitt sätt att skriva.

Intressant, tänk om jag skulle agera likadant när jag gör affärer med icke svensktalande.
Där har jag lärt mig att det är mycket viktigare vad man säger än hur man säger det.

Patetiskt och så typiskt mästrande.

Men då det nu är avklarat, ligger det något i påståendet, det att "flyttande elever" sänker nivån hos de skolor de flyttar ifrån? eller blir det för besvärligt att ta upp:sneaky:

Då du verkar anse att jag skriver för illa för att sakligt bemötas så kan du ju istället läsa detta
för att se om "social kompetens har ngn betydelse...
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:422929/FULLTEXT01

Eller svarar jag för rakt på nu så att du blir för blyg för att ge svar på sakfrågan och istället angriper ett sidospår igen? ;o))

Jag anser att jag svarat på det mesta i ditt inlägg. Det är i det sista stycket, som jag faktiskt inte förstår vad du menar.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Snart färdig lärare, tjohoo vad alla drar i en! Jag har fått fem jobberbjudanden och det är ju helt fantastiskt... MEN det känns...
2
Svar
24
· Visningar
3 498
Senast: Cilva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp