Man blir ju mållös. Nu håller jag igen ordentligt när jag säger att det här är minst sagt störande,min son är ännu bara sju månader,men nå tal om att han skulle få välja mat-ALDRIG I LIVET!Och det där var ju inte ens mat! Snacka om att jag har dubbelmoral för jag gör jämt så själv,men det kommer min pojk få göra först när han flyttar hemifrån. på frukost / lunch / middag men det är jag (el. pappan ) som tar beslutet om vad det blir! men jag har faktiskt fått rekommenderat av distriktsköterskan att låta dottern få det hon vill äta. Givetvis inom rimliga gränser, jag skulle aldrig få för mig att ge henne godis, chips eller läsk till frukost. Någon gång kan hon vara sugen på flingor, men det är inte ofta tyvärr. så här har det kunnat bli middagsmat till frukost eller frukost till middag. osv. och då blev det en lycklig min tillbaka. Däremot lägger jag upp maten på tallriken och hon får själv välja vad hon vill äta, tur nog så varierar hon sig och ena dagen äter hon bara grönsaker och nästa bara kött Chips och godis försöker vi begränsa till helger efter bolibompa men det är inte alltid lätt att hålla på det då man själv fuskar Självklart skulle hon peta i sig godiset först, och tids nog så kommer hon fatta att det finns annat, men så länge som möjligt tänker jag försöka etablera goda matvanor. Däremot tvingar jag henne aldrig att äta om hon inte vill, hon äter så mycket hon vill ha, även om det är tre tuggor. I dag behöver vi inte vara rädda för att de ska svälta ihjäl, utan de ser oftast till att få i sig det de behöver, mer ena dan och mindre andra. Tror mycket handlar om att man har någotsånär konstanta mattider och någotsånär vanlig mat redan från början. Då vet de inte mycket annat när de blir större. Tids nog kommer de börja ifrågasätta, men förhoppningsvis är de då redan präglade på vettiga måltidsrutiner.
