Jag är med i en "försvunna/hittade katter"-grupp på Facebook. Jag tycker grundtanken är lysande, men där finns folk som nog inte fattar grejen med gruppen alls. Jag menar då de som ser en katt ute, tar kort på den och frågar i gruppen om den känns igen. En helt frisk, välmående katt.
Eller ännu värre de som matar eller tar hem katter. Återigen friska och välmående katter.
Ja man kan tycka vad man vill om utekatter, men måste man rädda varenda katt? Om man möter en katt som är bra i hull, fin i pälsen osv får man väl anta att den har ett hem. Måste man ta kort på varenda katt man möter och lägga upp i grupp?
En del motiverar extra sällskapssjuka katter som att då måste de vara hungriga, det måste vara synd om dom. Så matar dom katten och ställer till det.
Det tråkiga är ju att såna inlägg svämmar över gruppen så de verkliga efterlysningarna drunknar. Det är lätt att missa en legitim efterlysning om majoriteten är "jag såg den här katten där och där, känner någon igen den". En kattägare har fått sin katt "räddad" och blev fly förbannad. Katten kommer hem varje kväll, men nu kom den ju inte hem för att den var hemma hos någon annan som skulle "rädda" katten. Ägaren blev jätteorolig.
Så, varför ska en del rädda varenda katt de ser? Mata katter som är kontaktsökande? Mina katter får mat och är inte magra någonstans, men nog fasen skulle de bli lyckliga om någon annan matade dom. Nu bor vi på landet så folk är inte så benägna att mata katterna här, tack och lov. Är ni med i liknande grupp? Har ni samma problem där?
Är inte med i någon sådan grupp men vi har problem med sommarturisterna som tror att alla katter de ser måste räddas.
Jag bor på i en liten by utför ett litet samhälle (kommunen har 1000 invånare i centralorten). De flesta bor alltså ute i skogen och har sina katter därefter.
Ett exempel på misslyckat "räddningsförsök" var när en sommarfamilj hittade en katt ute på sin gård (grannens katt- men det visste ju inte dom). Katten hade kritvit päls, kastrerad, välgödd och på alla andra sätt välmående som bara kastrerade hankatter kan se ut (
Efter ett par veckor senare kommer dock en liten flicka i byn dit för att leka med deras barn. Flickan känner ju genast igen grannkatten och katten återlämnas till sin ägare.
Men dessa människor har alltså bara tagit in en random katt, utan minsta försök att ta reda på om katten har en ägare eller inte utan bara bestämmer att katten är behov av räddning ifrån av att flytta till dom.
Liknande "räddningsaktioner" inträffar lite då och då här av just människor utifrån (sedan har vi en bunt äldre tanter som matar allas katter bara för att det är roligare än att mata fåglarna men de är kanske en annan historia) som ska vara snälla.
Jag förstår att man kan ha åsikter om frigående utekatter men jag hade ändå önskat att människor överlag hade mer förståelse för att många väljer att ha sina katter så men att dessa människor ändå älskar sina katter precis likamycket och känner samma sorg/rädsla/ängslan när deras katter inte kommer hem/ inte mår bra osv som människor som väljarbarometer ha sina katter inne.