Maniska samlare

[Sumsum]

Men det låter ju helt fruktansvärt!
Hur är det med brandrisk osv?
När är det en fråga för myndigheter?

Vi har försökt få hjålp men det är så otroligt lånt till det om personen inte är med på det. Nu har vi fått veta att vi skulle försökt mycket tidigare, för det blir svårare för personen att samarbeta ju längre det gått.

Absolut ökad brandrisk!! Han har dessutom öppen spis, men vi har fått honom att lova att inte elda i den, det har inte varit sotare där på evigheter.

 

[tara]

Jag är nog lite samlare. Jättesvårt att slänga saker som kan vara bra att ha och tenderar att plocka med mig "skrot" hem och hitta bra saker att använda det till.

Som tur är motverkas detta ständigt av mitt intensiva hat mot att städa en massa småpryttel och att jag har ett litet boende med väldigt öppen planlösning som inte tillåter bröthörn. Får alltså regelbundna ryck och gör mig av med en massa

Vi sliter ständigt med att slänga. Vi kallar det hamstergenen eller ekorrgenen lite skämtsamt menat.
Vi är relativt normalstörda så vi hanterar beteendet men nu kämpar jag med att slänga några gardiner. Några gamla slitna gardiner kan ju vara bra att ha när de blir tvättade och precis den längden passar i ju i det rummet som inte har gardiner idag. Jag måste nog färga dem lite, men det gjorde jag ju en gång för länge sedan då höll jag ju på med att färga kläder regelbundet.

Okej, dream on, soptunnan är kanske bra men å andra sidan reusing är miljövänligt.

 

[hastflicka]

För mig låter det underligt att det ska förväntas att det ska finnas plats hos folk för att man ska hälsa på dem flera dagar i sträck. Det skulle helt enkelt inte falla mig in att hälsa på hos någon mer än 1-2 dagar. All tid utöver det hade jag tagit in på vandrarhem/ hotell/ husvagn etc.

Jag tror att det skulle vara rätt trångt för de flesta att ta emot en familj och dess packning för flera dagar oavsett om man har samlartendenser eller ej...

Jag skulle bli mycket sarad om var slakt/vanner valde att bo pa hotel eller vandrarhem istallet for i vart gastrum. De som kommer till oss fran Sverige har rest langt och stannar darfor lange ... Vi har bade gastrum och (oftast) bil att lana ut.

Yta för gästrum är inte samma sak som utrymme för gäster. Hade det varit viktigt för dem så hade inte problemet funnits. Att ha åsikter om att man inte får tillräckligt med svängrum för att värden har för mycket prylar känns inte som särskilt sympatiskt när man erbjuds husrum. Är man gäst så får man ta det på det sätt som bjuds; annars passar kanske hotell bättre.

Hoarding, eller sammlar mani ar en sjukdom och har ingenting med logiskt tankande att gora.

Jag tenderar att vara en "pack rat" och har ofta svart att gora mig av med grejor. Nar jag skulle packa for flytten tittade jag pa nagra avsnitt av "Horders" nagra ganger i veckan och det var plotsligt inte alls sa svart att kasta grejor. Jag hade, bland annat, runt 10 kartonger med bocker ... som inte hade blivit uppackade pa ungefar 30 ar. Det var alla bocker pa Svenska, oversatta fran Engelska. Bocker vi hade innan vi flyttade utomlands ... bocker vi inte har nagot intresse att lasa langre.
Jag kastade alla ... trots att jag alltid sagt att man aldrig kastar bocker ... men da valet var rent ekonomiskt vad det kostar att forvara och flytta dem tvars over hela USA var det trots allt ett ganska latt val.

 

[Gabbi]

Jag tror inte alls jag missar poängen, jag förstår att ni tycker det är trångt. Jag tycker däremot inte att man ska räkna med att det ska finnas plats för gäster i flera dagar ( och jag anser att det är rätt oartigt som gäst att stanna flera dagar i någons hem). Ska man stanna i flera dagar försöker man väl att göra ens vistelse så lättsam som möjligt genom att undvika att ta plats. ( vandrarhem, hotell, husvagn, tält etc).
Jag tänker som så att var de superintresserade av att ha er som gäster ett flertal dagar hade de antingen själv , alternativt gett er lov, att skifta grejer så ni kunde rymmas.

Jag hade blivit jätteledsen om jag hade gäster som efter någon dag flyttade till campingen bredvid. Jag vill ju att mina nära och kära ska bo här och ha det bra.

 

[hastflicka]

Faktum ar att lattnaden och kanslan av 'makt' jag har efter att ha kastat en massa saker jag sparat pa i aratal ar overvaldigande. JAG har plotsligt fullstandig kontroll over mitt handlande och mitt liv. Tala om "Power".

 

[prinsessfeminist]

Faktum ar att lattnaden och kanslan av 'makt' jag har efter att ha kastat en massa saker jag sparat pa i aratal ar overvaldigande. JAG har plotsligt fullstandig kontroll over mitt handlande och mitt liv. Tala om "Power".

DET kan jag tänka mig! Jag våndas nu och bävar inför en förestående flytt. Det beror till största delen på att jag har svårt för att slänga. Svårigheten är inte att skiljas från grejerna (är de trasiga så hivas de), utan att jag i grunden är ganska snål. Jag avskyr att köpa nytt om vi redan har sakerna, så att säga.

Själv är jag dock ingen samlare och har ingen erfarenhet av det - men min mamma har absolut sådana drag. Hon kan inte låta bli att köpa saker, hon köper för att det är "fint" eller intressant. Hon har säkerligen ett hundratal kokböcker, flera hundra väskor etc etc.

Jag bävar inför när mina föräldrar inte längre kan bo på sina dryga 200 kvadratmeter som är fulla till bredden. Helst hade jag sett att de gjorde något åt det nu när de ännu är friska och starka, men det tror jag är omöjligt...

 

[Sleepy]

det är ändå ett problem och i många fall mår man mycket bättre av en tidig diagnos/kontakt med vården.

Det blir ju en annan diskussion, om det handlar om att man är orolig för en anhörig - än som här, när problemet är att det blir gräl för att man inte trivs som gäst.

 

[HeleneK]

Det blir ju en annan diskussion, om det handlar om att man är orolig för en anhörig - än som här, när problemet är att det blir gräl för att man inte trivs som gäst.

Det känns som att du har en bestämd åsikt om hur du vill uppfatta mina inlägg och det känns lite bortkastat att ödsla tid på att försöka förklara för dig.
Men för att göra det tydligt om det finns någon annan som läser och faktiskt har ett intresse av att förstå så kan jag förklara lite.

Grälen som uppstår inom släkten tar sig oftar form av irritation och tandgnissel. Orsakerna till detta är dock, så som det oftast är, helt andra.
Väldigt sällan handlar gräl om det som faktiskt utspelar sig. De handlar oftare om känslor. Kan handla om känslor som rör en själv: känner sig kritiserad, otillräcklig, ouppmärsammad, oälskad osv. Eller så kan det handla om känslor som rör någon annan och baserar sig då ofta i oro eller omtanke osv.

Jag kan inte svara för vad alla involverade har för känslor som ligger bakom att just de blir irriterade. Men oro för ett osunt beteende kan jag förutsätta att vi alla känner.

Om du Sleepy tycker att jag inte jag förklarat det tidigare, så kan jag avslöja att det finns massor av detaljer och aspekter som jag inte förklarat än. Det är nämligen en väldigt komplex situation och min avsikt har inte varit att redogöra för den komplett.
Min trådstart handlade om att få en diskussion kring maniskt samlande som fenomen, inte om att analysera och lösa mitt specifika fall.

 

[Monstermom]

Jag tänker som så att var de superintresserade av att ha er som gäster ett flertal dagar hade de antingen själv , alternativt gett er lov, att skifta grejer så ni kunde rymmas.

Fast så enkelt är det ju inte. Det du beskriver är något rationellt, samlarmani är inte rationell. De kan mycket väl verkligen, verkligen vilja att gäster ska bo hos dem samtidigt som det inte finns praktisk plats till detta pga alla saker, utan att det betyder att de i själva verket inte vill ha gäster. En önskan att det skulle finnas plats och en o"vilja" att göra sig av med saker så det faktiskt blir plats kan existera samtidigt.

Det är oftast väldigt stark ångest förknippad med sakerna, antingen att göra sig av med dem eller att ens bara flytta dem några cm. Det är viktigt att förstå att det är ett sjukligt tillstånd, inte något man bara skärper sig ur - lika lite som tex en depression...

TS, jag har tyvärr inga magiska tips att komma med. Det bästa vore om du kunde få samlaren att söka/ta emot hjälp, men det är sällan så lätt är min erfarenhet! Men försök resonera kring just att de/hen behöver hjälp, inte specifikt att göra sig av med sakerna.

 

[Görel]

Det verkar som att de som aldrig stött på den här typen av människor tror att det handlar om förnuft och logik. Jag har stött på dem både som privatperson och i mitt arbete. Många tycker att de har städat inför att myndigheten ska komma men saknar förmåga att se hur det faktiskt ser ut. Jag tänker att TS släktingar fungerar på samma sätt. De tycker att det finns plats för sina anhöriga och kan verkligen inte se hur det egentligen ser ut.

 

[karamelldrottningen]

Har sett programmen med dessa teman och förfärats över hur vissa människor lever.

Men när jag tar ett steg tillbaka inser jag att i min närhet finns en person som har samma problematik, även om det är lindrigare.

En person i min närmsta krets (släkt) har enormt mycket grejer, både sånt som är bra att ha och sånt som mest tar en massa plats.
Det har skapat enormt mycket motsättningar inom familjen då vi spenderar mycket tid tillsammans.

Många försök har gjorts för att göra något åt detta, men det slutar nästan uteslutande i gräl.

Det är helt klart något osunt som ligger bakom detta beteende, med orimliga känslomässiga kopplingar till prylarna.

Någon annan som har erfarenhet av detta?

Ja det är osunt. De mår inte bra att leva så. Kliva över saker för att komma in genom dörren. Gör gångar. Mycket skräp som "kan vara bra att ha". Ofta smutsigt. Svårt om inte omöjligt att städa. Inte konstigt att det lätt blir gräl och man mår dåligt i en sådan miljö. Sen blir man blind. Ser inte skogen för alla träd. Ju längre det pågår desto svårare att ta tag i det sen Det krävs enormt mycket att rensa ut. Massa beslut att ta. Sortera. Svårigheterna att kasta. Man kan heller aldrig tvinga nån att kasta för det kan ge bakslag och i värsta fall ångest.

 

[Lampan]

Det handlar inte om att vi ska få bättre plats i deras hem. Det handlar om att vi ska kunna spendera tid tillsammans. Det gör vi ibland hemma hos oss, ibland hos andra i släkten och ibland hos dem. Deras barn är de som oftast hamnar i diskussion kring detta, medan jag och denne person oftast kan prata väldigt lugnt och sansat.

Det handlar om att komma iväg i den tid man bestämt och inte en dag senare på grund av att de inte hittar vad de ska packa.
Det handlar om att vi ska kunna hjälpa till att plocka disk utan att allt i skåpen rasar ut över oss.
Det handlar om att de utrymmen som är avsedda för barnen upptas av kastruller, böcker och tidskrifter från 1998.

Det är alltså ett problem att de har väldigt mycket prylar, för alla som lever nära dem och för dem själva.

Om du tycker att det är rätt eller inte spelar liksom mindre roll i sammanhanget eftersom att alla i deras närhet tycker att det är ett problem.

Menar du att alla andra i samlarnas närhet har rätt att tala om hur samlarna ska leva sitt liv och vilka prylar som ska finnas i deras eget hem?

 

[Aionee]

Menar du att alla andra i samlarnas närhet har rätt att tala om hur samlarna ska leva sitt liv och vilka prylar som ska finnas i deras eget hem?

Det kan vara svårt att förstå hur det brukar se ut, men med tanke på att folk t.om hittat döda djur i samlares hus så ja, rätt och rätt...

 

[Rialavargen]

Säg till den äldre släktingen att:
När den dagen kommer att du inte finns hos oss längre så kommer vi inte att orka/ hinna städa rätt på alla saker du samlat utan vi kommer anlita en firma för att göra detta.
Vore det inte roligt om vi alla kunde umgås här i ditt fina hus/ din fina lägenhet. Ska vi ta och städa undan tillsammans?
Du vill väl vi ska minnas dej för tiden vi hade tillsammans och inte som den där släktingen det var otrevligt att vistas hos?

Tyvärr är det som att hälla vatten på en gås. Som att berätta för en med ätstörningar hur den personen skall äta. Eller ha samtal med en beroende att de måste sluta med sitt beroende. Det brukar sällan fungera med att familjen för samtal med släkting med psykiskt dilemma.
Jag tycker det är en fråga för myndigheter.

Säg till den äldre släktingen att:
När den dagen kommer att du inte finns hos oss längre så kommer vi inte att orka/ hinna städa rätt på alla saker du samlat utan vi kommer anlita en firma för att göra detta.
Vore det inte roligt om vi alla kunde umgås här i ditt fina hus/ din fina lägenhet. Ska vi ta och städa undan tillsammans?
Du vill väl vi ska minnas dej för tiden vi hade tillsammans och inte som den där släktingen det var otrevligt att vistas hos?

Tyvärr så är det som att hälla vatten på en gås, att försöka föra ett resonemang med en person i detta tillstånd.
Det går inte att säga åt en matmissbrukare att äta mindre. Eller en alkoholist att sluta dricka. Eller att en misshandlad kvinna skall lämna den aggressiva mannen. Det är så starka inre krafter som driver personen till att hitta sina "comfortzone", att man inte som anhörig når fram med sina resonemang.

Min erfarenhet är att när anhöriga försöker tala med den utsatta om dess problem, så ökas ångesten och därmed eskalerar ofta de oönskade beteendet.

Jag tror att bästa lösningen är att sätta sina egna gränser. Därefter låta myndigheter tillsammans med anhöriga planera och fullfölja nästa steg.
Mitt resonemang bottnar i att TS släkting har en psykisk ohälsa, med maniskt sparande som symtom.

 

[Lampan]

Det kan vara svårt att förstå hur det brukar se ut, men med tanke på att folk t.om hittat döda djur i samlares hus så ja, rätt och rätt...

Självklart får en ha koll på att djur inte lever i en sådan miljö
Det är inte samma sak som att tycka att det är för trångt och rörigt, när en väljer att stanna där som gäst Eller att en blir irriterad för att personen inte hittar sina grejer
Jag är raka motsatsen till samlare, men om mina gäster skulle säga till mig vilka prylar jag ska ha i mitt eget hem, då hade jag bara blivit irriterad

 

[Monstermom]

Självklart får en ha koll på att djur inte lever i en sådan miljö
Det är inte samma sak som att tycka att det är för trångt och rörigt, när en väljer att stanna där som gäst Eller att en blir irriterad för att personen inte hittar sina grejer
Jag är raka motsatsen till samlare, men om mina gäster skulle säga till mig vilka prylar jag ska ha i mitt eget hem, då hade jag bara blivit irriterad

Jag tror faktiskt inte du förstår vad samlarmani är eller hur det yttrar sig...

 

[HeleneK]

Menar du att alla andra i samlarnas närhet har rätt att tala om hur samlarna ska leva sitt liv och vilka prylar som ska finnas i deras eget hem?

Nej, varför tror du att jag menar det?

 

[Lampan]

Nej, varför tror du att jag menar det?

Va det inte det du skrev?
Att andra sa till samlaren att göra sig av med saker?

 

[Lampan]

Jag tror faktiskt inte du förstår vad samlarmani är eller hur det yttrar sig...

Hur det yttrar sig?
Jo, det har jag sett exempel på TV program

Vad samlarmani är?
Det är en människa som är psykiskt sjuk

Att komma med anklagelser när en själv väljer att övernatta hos en samlare, borde vara rena vansinnet
Se till att människa får professionell hjälp istället

 

[Monstermom]

Hur det yttrar sig?
Jo, det har jag sett exempel på TV program

Vad samlarmani är?
Det är en människa som är psykiskt sjuk

Att komma med anklagelser när en själv väljer att övernatta hos en samlare, borde vara rena vansinnet
Se till att människa får professionell hjälp istället

Aha, det är så enkelt alltså?