Maniska samlare

[Sleepy]

Det är inte vår packning som gör att det blir trångt. Det är trångt redan innan vi kommer dit på grund av alla prylar.

Yta för gästrum är inte samma sak som utrymme för gäster. Hade det varit viktigt för dem så hade inte problemet funnits. Att ha åsikter om att man inte får tillräckligt med svängrum för att värden har för mycket prylar känns inte som särskilt sympatiskt när man erbjuds husrum. Är man gäst så får man ta det på det sätt som bjuds; annars passar kanske hotell bättre.

 

[Mabuse]

Min mormor är en slags samlare. Hon var barn under andra världskriget i Tyskland och efter det har hon svårt för att slänga något och allt ska sparas och tas tillvara på (i matväg framförallt).
Antar att det är något slags men eller trauma från kriget.
Hennes kylskåp är helt fullproppat. Inget nytt får plats. Smörpaket som är tomma kan inte slängas utan sköljs ur med hett vatten och "smörvattnet" hälls ner i buljongen/soppan. För det är ju alltid lite smör kvar som man inte lyckats skrapa upp med smörkniven.
Öppnar man ett skåp i ett av hennes många rum så är de fulla med prylar. I badrummet finns det schampoflaskor, tvål, parfym, nagellack från 70-talet etc.
I hennes källare ligger det högar med kläder, tygstycken, möbler, prylar, ja allt möjligt.
I köket finns ett bord med ett berg av post och reklam.
Det står en kyl och frys fortfarande helt inplastad och ouppackad i hennes ena hall. De har nog stått där i 10 år nu. Den gamla har ju fortfarande inte gått sönder...

Jag påverkas inte särskilt av detta, jag är väldigt sällan där och hälsar på. Min mamma tycker att det är så jobbigt så att hon vägrar åka dit och klarar definitivt inte av att vi där.
Men självklart träffar hon min mormor men då inte i mormors hus.

Till saken hör att min mormor är väldigt prydlig i sitt yttre, har inga problem med hygienen och det är alltid rent hemma hos henne när jag är där.

Har din mormor inte berättat om hur det var under kriget? Min mamma var barn under andra världskriget, och det är ju framförallt flykten som satt spår. Gissar att det kanske är så för din mormor också? Min mamma och hennes familj överlevde t ex en vinter på foderbetor, hon kan fortfarande inte med att äta kålrötter nästan 70 år senare, och slänger väldigt ogärna mat. Din mormor har väl också svultit, kantänka?

 

[Malibu_Stacy]

Har din mormor inte berättat om hur det var under kriget? Min mamma var barn under andra världskriget, och det är ju framförallt flykten som satt spår. Gissar att det kanske är så för din mormor också? Min mamma och hennes familj överlevde t ex en vinter på foderbetor, hon kan fortfarande inte med att äta kålrötter nästan 70 år senare, och slänger väldigt ogärna mat. Din mormor har väl också svultit, kantänka?

Jo då det har hon.
De hade såklart väldigt lite mat och tillhörigheter och behövde ta tillvara på allt som gick.

 

[Mabuse]

Jo då det har hon.
De hade såklart väldigt lite mat och tillhörigheter och behövde ta tillvara på allt som gick.

Det lät som att du var lite osäker på om det kanske var så att kriget hade satt spår - klart det har. Man blir traumatiserad av såna saker. Däremot så kom det värsta åtminstone i min familj under flykten, alltså efter kriget.

 

[Malibu_Stacy]

Det lät som att du var lite osäker på om det kanske var så att kriget hade satt spår - klart det har. Man blir traumatiserad av såna saker. Däremot så kom det värsta åtminstone i min familj under flykten, alltså efter kriget.

Jasså, nejdå! Jag är säker på att i alla fall en del av hennes samlande beror på men efter kriget. Men frågan är om det enbart beror på det trauma eller om där också är något annat bakom.

 

[HeleneK]

Yta för gästrum är inte samma sak som utrymme för gäster. Hade det varit viktigt för dem så hade inte problemet funnits. Att ha åsikter om att man inte får tillräckligt med svängrum för att värden har för mycket prylar känns inte som särskilt sympatiskt när man erbjuds husrum. Är man gäst så får man ta det på det sätt som bjuds; annars passar kanske hotell bättre.

Det är väldigt tydligt att du inte fungerar på samma sätt som jag är uppvuxen och van med de människor jag har omkring mig.
Men försök inte tvinga på ditt synsätt på min omgivning, jag är helt säker på att jag känner dem och deras situation bättre än vad du gör.
Så om du vill bidra till något i tråden så får du helt enkelt lita på att de jag talar om väldigt gärna vill ha oss boende hos dem.
Annars kan du gärna tala utifrån dina egna erfarenheter och tankar, utan att koppla det till mitt specifika fall.

 

[Sleepy]

de jag talar om väldigt gärna vill ha oss boende hos dem.

Det tvivlar jag inte på att de vill. Men det blir gräl för att ni försöker få dem att göra sig av med det som är deras och ändra på sitt sätt att leva; för att ni ska få bättre plats i deras hem. Jag tycker inte det är rätt av er när ni bjuds in. Onödigt att gräla om, tycker jag.

Jag hade själv goda vänner som levde så; mycket yta men också mängder med prylar. Jag tog tacksamt emot sovplats där det bjöds och flyttade försiktigt ihop lite saker för att kunna ställa ner väskan. Lyfte ner högarna från köksbordet och staplade dem på de andra högarna i kökssoffan för att kunna laga mat på bordet, eftersom bänkarna var fulla. Etc.

 

[HeleneK]

Det tvivlar jag inte på att de vill. Men det blir gräl för att ni försöker få dem att göra sig av med det som är deras och ändra på sitt sätt att leva; för att ni ska få bättre plats i deras hem. Jag tycker inte det är rätt av er när ni bjuds in.

Det handlar inte om att vi ska få bättre plats i deras hem. Det handlar om att vi ska kunna spendera tid tillsammans. Det gör vi ibland hemma hos oss, ibland hos andra i släkten och ibland hos dem. Deras barn är de som oftast hamnar i diskussion kring detta, medan jag och denne person oftast kan prata väldigt lugnt och sansat.

Det handlar om att komma iväg i den tid man bestämt och inte en dag senare på grund av att de inte hittar vad de ska packa.
Det handlar om att vi ska kunna hjälpa till att plocka disk utan att allt i skåpen rasar ut över oss.
Det handlar om att de utrymmen som är avsedda för barnen upptas av kastruller, böcker och tidskrifter från 1998.

Det är alltså ett problem att de har väldigt mycket prylar, för alla som lever nära dem och för dem själva.

Om du tycker att det är rätt eller inte spelar liksom mindre roll i sammanhanget eftersom att alla i deras närhet tycker att det är ett problem.

 

[avslutat medlemskap]

Jag är nog lite samlare. Jättesvårt att slänga saker som kan vara bra att ha och tenderar att plocka med mig "skrot" hem och hitta bra saker att använda det till.

Men så länge "skrotet" får en funktion är det ju användbart och ingen belastning.

 

[Sar]

Då är vi väldigt olika. Om en släkting kommer på besök så finns det inte en chans i världen att de skulle bo någon annanstans än hemma hos oss. Så fungerar vår släkt och det är jag väldigt glad för.
Dessutom har både vi och de som tråden handlar om gästrum där det är meningen att gäster ska kunna bo när de är på besök. Så boyta är inget problem.

Men jag tror att du missar poängen. Det är inte vår packning som gör att det blir trångt. Det är trångt redan innan vi kommer dit på grund av alla prylar.

Jag tror inte alls jag missar poängen, jag förstår att ni tycker det är trångt. Jag tycker däremot inte att man ska räkna med att det ska finnas plats för gäster i flera dagar ( och jag anser att det är rätt oartigt som gäst att stanna flera dagar i någons hem). Ska man stanna i flera dagar försöker man väl att göra ens vistelse så lättsam som möjligt genom att undvika att ta plats. ( vandrarhem, hotell, husvagn, tält etc).
Jag tänker som så att var de superintresserade av att ha er som gäster ett flertal dagar hade de antingen själv , alternativt gett er lov, att skifta grejer så ni kunde rymmas.

 

[Sleepy]

Det är alltså ett problem att de har väldigt mycket prylar, för alla som lever nära dem och för dem själva.

Om de själva ser sina prylar som ett problem, så finns det väl ingen anledning att gräla?

Du efterlyste liknande erfarenheter. Min lösning var dock inte det du hade tänkt dig, eftersom den innefattar att se saken ur deras synvinkel istället för att utgå ifrån era behov. Om ni skulle börja bo på hotell istället och de då såg sina prylar som ett hinder för er att träffas, skulle de kanske prioritera annorlunda, vem vet.

 

[Wingates]

Om de själva ser sina prylar som ett problem, så finns det väl ingen anledning att gräla?

Du efterlyste liknande erfarenheter. Min lösning var dock inte det du hade tänkt dig, eftersom den innefattar att se saken ur deras synvinkel istället för att utgå ifrån era behov. Om ni skulle börja bo på hotell istället och de då såg sina prylar som ett hinder för er att träffas, skulle de kanske prioritera annorlunda, vem vet.

Fast samlare ser ju sällan sina saker som ett problem även om de är det.

 

[avslutat medlemskap]

I vår kommun dog ett original. De fick tillkalla en firma för att tömma lägenheten. Mannen hade samlat alla papperstidningar som kommit under flera årtionden. Det gick inte att ta sig fram i lägenheten annat än via smala gångar mellan tidningstravarna.

Det där har jag sett live, tömma en sån lägenhet eller ett helt hus fyllt till brädden av precis allt man kan tänka sig och sen blanda det med kattskit, matrester, annat oidentifierbart är inte på något sätt unikt och oftast finns det ingenting av värde i högarna men jag har en gång tvingats bläddra igenom allting innan det slängdes i containern för det fanns pengar instoppat precis överallt.

McG - som bla. kört flyttar och sanerat när jag precis startade firman på 80-talet.

 

[Sleepy]

Fast samlare ser ju sällan sina saker som ett problem även om de är det.

Nej, precis. Så länge det fungerar för dem att leva så, så är det ju inget problem för dem.

 

[HeleneK]

Jag tror inte alls jag missar poängen, jag förstår att ni tycker det är trångt. Jag tycker däremot inte att man ska räkna med att det ska finnas plats för gäster i flera dagar ( och jag anser att det är rätt oartigt som gäst att stanna flera dagar i någons hem). Ska man stanna i flera dagar försöker man väl att göra ens vistelse så lättsam som möjligt genom att undvika att ta plats. ( vandrarhem, hotell, husvagn, tält etc).
Jag tänker som så att var de superintresserade av att ha er som gäster ett flertal dagar hade de antingen själv , alternativt gett er lov, att skifta grejer så ni kunde rymmas.

Men vi pratar om två helt olika saker. Vi är inte gäster som stannar, vi är släkt som umgås. För dig kanske det är samma sak och då kanske man kan applicera ditt synsätt.
Men för oss fungerar det inte på det sättet. Vi åker till varandra och bor hos varandra, för att vi vill det. Och med vi, menar jag alla som är involverade. Det skulle vara otänkbart att bo på varndrarhem eller hotell, det om något skulle uppfattas som extremt oartigt.

 

[HeleneK]

Om de själva ser sina prylar som ett problem, så finns det väl ingen anledning att gräla?

Du efterlyste liknande erfarenheter. Min lösning var dock inte det du hade tänkt dig, eftersom den innefattar att se saken ur deras synvinkel istället för att utgå ifrån era behov. Om ni skulle börja bo på hotell istället och de då såg sina prylar som ett hinder för er att träffas, skulle de kanske prioritera annorlunda, vem vet.

Jag har inte eftersökt en lösning, utan andras erfarenheter. Men jag tackar dig för ditt förslag på lösning och konstaterar att den lösningen inte passar mig.

 

[Sar]

Men vi pratar om två helt olika saker. Vi är inte gäster som stannar, vi är släkt som umgås. För dig kanske det är samma sak och då kanske man kan applicera ditt synsätt.
Men för oss fungerar det inte på det sättet. Vi åker till varandra och bor hos varandra, för att vi vill det. Och med vi, menar jag alla som är involverade. Det skulle vara otänkbart att bo på varndrarhem eller hotell, det om något skulle uppfattas som extremt oartigt.

Jag ser att vi har helt olika uppfattningar i frågan, vilket ju är helt ok. För mig spelar det ingen roll gäst/ släkting och tydligen verkar det ju inte göra det för de som ni bor hos heller. I annat fall skulle de ju ha förberett för er ankomst på ett annat sätt. Just därför tänker jag mig att det vore lättare för er om ni kunde bo någon annan stans, då kunde ni koncentrera er på umgänget istället för att irritera er på att ni ej får plats.
Det är svårt att hjälpa någon som inte själv vill ha hjälp....

 

[HeleneK]

För mig spelar det ingen roll gäst/ släkting och tydligen verkar det ju inte göra det för de som ni bor hos heller.

Jag förstår inte riktigt hur du menar med detta, förklara gärna.
Jag kan dock med all säkerhet säga att de jag syftar på inte har samma syn på vårt besök som du har. Det finns inte en chans att de tycker att det är oartigt att vi stannar fler än ett par dagar. Jag känner inte att jag behöver argumentera för varför jag tror att det är så. Jag VET till 100 % att det är så och du får helt enkelt bara lov att tro mig i detta fall.

 

[Wingates]

Nej, precis. Så länge det fungerar för dem att leva så, så är det ju inget problem för dem.

Det kan ju vara både en hälsorisk och brandfara även om personen som samlar inte inser det.
Jag har en vän vars ena förälder nog skulle kunna få någon typ av manisk samlar diagnos och där var det ett problem med sakerna även om henne vägrar inse det.

 

[Sumsum]

Om de själva ser sina prylar som ett problem, så finns det väl ingen anledning att gräla?

Du efterlyste liknande erfarenheter. Min lösning var dock inte det du hade tänkt dig, eftersom den innefattar att se saken ur deras synvinkel istället för att utgå ifrån era behov. Om ni skulle börja bo på hotell istället och de då såg sina prylar som ett hinder för er att träffas, skulle de kanske prioritera annorlunda, vem vet.

https://collectio.wordpress.com/2007/05/11/nar-samlandet-blir-en-sjukdom/
Nu tror jag ju att min pappa är snäppet värre än den som finns i trådskaparen närhet.. men det är ändå ett problem och i många fall mår man mycket bättre av en tidig diagnos/kontakt med vården.

Det har inget ett göra med utrymme eller sunt förnuft. Det är jättebra att det uppmärksammas tidigt, för när det börjar fyllas på i synliga utrymmen, då är det ofta så full så man hade blivit förvånad om man tittat på det närmare. Om nåt händer i personens närmijö kan det blixtsnabbt eskalera.