Män som ratas på Tinder - ett potentiellt samhällsproblem?

[Witcher]

De kan sluta jbba på att "ragga på kvinnor" och lära sig hantera sitt singelliv istället. Sedan kanske de kan börja träffa människor som folk, bygga relationer och så småningom även hitta en partner - och om inte har de i alla fall en trevlig social grund att stå på och då blir det mindre tungt att vara ensam, tänker jag.
Där någonstans borde det ju börja.
Klarar man inte av att vara ensam klarar man inte av att hantera ett förhållande särskilt bra heller, tror jag. Risken är stor att man istället belastar sin eventuella partner.

Det kommer ju aldrig att hända. Att män slutar ragga. Därför att det fungerar och att kvinnor sällan vill eller gör det.

 

[Sel]

Det kommer ju aldrig att hända. Att män slutar ragga. Därför att det fungerar.

Om det fungerar så himla bra finns det väl ingenting att klaga på?
Förutom för kvinnorna som blir utsatta på jobbet, i kassakön, på krogen och på bussen då.

 

[Witcher]

Om det fungerar så himla bra finns det väl ingenting att klaga på?
Förutom för kvinnorna som blir utsatta på jobbet, i kassakön, på krogen och på bussen då.

En av de vanligaste sätten att träffa partner är just jobbet och krogen. Två ställen de raggas hej vilt av män.

 

[Sol]

Pratar inte bara om kvinnor som är nöjda med sina singel liv. Var mer generellt att de män som inte lär sig hur man raggar på kvinnor hamnar utanför. Finns böcker som the game och sjukt mycket material på Youtube om hur män ska ta kontakt med kvinnor. Varför finns ej motsvarigheten för kvinnor? Eller får kvinnor bara lära sig att se söta ut så kommer männen ?

Varför behöver män böcker om hur de ska ta kontakt med kvinnor? Vi är människor vi också. Har du normal social kompetens ska den biten inte vara några problem. Kvinnor får från tidig ålder lära sig att vara trevliga, artiga och sociala. Då behövs inga böcker om hur en tar kontakt med folk.

Kanske ska män sluta se det hela som en jakt på partner och istället jobba på sig själva. Social kompetens brukar löna sig både i arbetslivet och i privatlivet.

 

[Sol]

En av de vanligaste sätten att träffa partner är just jobbet och krogen. Två ställen de raggas hej vilt av män.

Och två ställen där sexuella trakasserier är vanliga...

 

[Witcher]

Varför behöver män böcker om hur de ska ta kontakt med kvinnor? Vi är människor vi också. Har du normal social kompetens ska den biten inte vara några problem. Kvinnor får från tidig ålder lära sig att vara trevliga, artiga och sociala. Då behövs inga böcker om hur en tar kontakt med folk.

Kanske ska män sluta se det hela som en jakt på partner och istället jobba på sig själva. Social kompetens brukar löna sig både i arbetslivet och i privatlivet.

Om kvinnor får lära sig att vara trevliga, artiga och sociala. Varför är det männen som ska ta första kontakten med kvinnorna ? Är det oartigt att ragga ?

 

[Daff]

Om kvinnor får lära sig att vara trevliga, artiga och sociala. Varför är det männen som ska ta första kontakten med kvinnorna ? Är det oartigt att ragga ?

varför ska kvinnor ta kontakt med män när männen tydligen tycker om att ragga? Det låter inte på dig som att männen vill slippa ragga.

Men jag tror att du egentligen behöver läsa om de svar du har fått för nu ställer du frågor som redan har besvarats i tråden.

 

[Sel]

Den här tråden känns lite för mycket som en favorit i repris. Ett gammalt bete vi inte kan låta bli att nappa på igen, och igen och igen. Jag börjar känna att vi inte borde mata och att vi kommit ifrån trådstarten en del. Ämnet i sig är ju intressant.

 

[Witcher]

varför ska kvinnor ta kontakt med män när männen tydligen tycker om att ragga? Det låter inte på dig som att männen vill slippa ragga.

Men jag tror att du egentligen behöver läsa om de svar du har fått för nu ställer du frågor som redan har besvarats i tråden.

Nja, de män som inte lär sig eller våga ragga är de som blir ensamma och kanske också incels. Det kanske är svårt att förstå om man som kvinna aldrig behövt ragga då man hela tiden får kontakt försök och uppmärksamhet från män. Bra eller dåliga ...
En blyg , introvert tjej kan vara just de och ändå träffa en kille. Det motsatta är inte en lika enkel situation.

 

[TinyWiny]

Jag tror inställningen hos kvinnor har gått ifrån "haha män vet ju inte hur man använder en dammsugare "
till "jag är hellre singel än har en partner som inte vet hur man använder en dammsugare"

Jag är född -85 och märker stor skillnad bara på några år på hur vissa saker som innan skojades bort som en grej män helt enkelt inte kunde/visste/förstod nu faktiskt ses som något man inte vill ha hos en partner.

Men precis. Jag får ofta frågan om min sambo (född -63) gör något hemma. När jag svarar att han självklart gör sin del får jag förvånande blickar från 90-talister, lätt rodnade jaha! från 80-talister och äldre säger men va!? Sedan skiljer det lite. Vissa säger, kan han lära min man tror du? medans andra rynkar på näsan och anser att jag är en dåååålig kvinna som inte sköter om min man.

Vad gäller raggning @Witcher så var det just att min sambo inte raggade på mig på sedvanligt sätt som gjorde att han ens var intressant för mig. Jag var döless på alla som raggade och såg mig som ett objekt de skulle jaga och försöka fånga istället för som en människa de ville lära känna. Vi pratade i många många timmar, när vi träffades och i telefon och han försökte aldrig röra mig, sa aldrig någon av de vanliga tråkiga raggningsreplikerna utan vi pratade som två människor som lär känna varandra gör. Innan han tog min hand första gången efter att ha träffats ett antal gånger och pratat än fler så frågade han om han fick ta min hand. Han tog den inte utan han frågade först. Det finns många anledningar till att han är min sambo (än, efter snart 20 år) men att han aldrig försökte röra mig och aldrig sa någon sliskig raggningreplik utan såg mig som en människa gjorde honom intressant, det gjorde att han skiljde sig från mängden och var värd att lära känna. Jag var inte ute efter en partner och ville faktiskt inte alls ha någon partner. Det var till och med så att jag var lite irriterad på honom för att han kom in och störde min harmoni. Jag trivdes så oerhört bra själv med mina barn men han gav mer än han tog och det gjorde det värt att satsa. Han krävde inget alls vilket först gjorde mig förvirrad då alla män jag någonsin hade träffat på tidigare alltid hade haft en mängd krav. Han ville (och vill) leva med mig men det var inget krav utan en önskan.

Män behöver inte ragga. De behöver se kvinnor som människor istället för objekt.

 

[Witcher]

Men precis. Jag får ofta frågan om min sambo (född -63) gör något hemma. När jag svarar att han självklart gör sin del får jag förvånande blickar från 90-talister, lätt rodnade jaha! från 80-talister och äldre säger men va!? Sedan skiljer det lite. Vissa säger, kan han lära min man tror du? medans andra rynkar på näsan och anser att jag är en dåååålig kvinna som inte sköter om min man.

Vad gäller raggning @Witcher så var det just att min sambo inte raggade på mig på sedvanligt sätt som gjorde att han ens var intressant för mig. Jag var döless på alla som raggade och såg mig som ett objekt de skulle jaga och försöka fånga istället för som en människa de ville lära känna. Vi pratade i många många timmar, när vi träffades och i telefon och han försökte aldrig röra mig, sa aldrig någon av de vanliga tråkiga raggningsreplikerna utan vi pratade som två människor som lär känna varandra gör. Innan han tog min hand första gången efter att ha träffats ett antal gånger och pratat än fler så frågade han om han fick ta min hand. Han tog den inte utan han frågade först. Det finns många anledningar till att han är min sambo (än, efter snart 20 år) men att han aldrig försökte röra mig och aldrig sa någon sliskig raggningreplik utan såg mig som en människa gjorde honom intressant, det gjorde att han skiljde sig från mängden och var värd att lära känna. Jag var inte ute efter en partner och ville faktiskt inte alls ha någon partner. Det var till och med så att jag var lite irriterad på honom för att han kom in och störde min harmoni. Jag trivdes så oerhört bra själv med mina barn men han gav mer än han tog och det gjorde det värt att satsa. Han krävde inget alls vilket först gjorde mig förvirrad då alla män jag någonsin hade träffat på tidigare alltid hade haft en mängd krav. Han ville (och vill) leva med mig men det var inget krav utan en önskan.

Män behöver inte ragga. De behöver se kvinnor som människor istället för objekt.

Alltså, det han gjorde var ju att ragga också...
Bara att han gjorde på ett sätt som fungerar. Men han tog första kontakten och behövde visa sig som en intressant person och intresserad av dig och din person för att fånga ditt intresse. Dvs, det är de som män behöver lära sig för att träffa någon. Och precis som du säger så kan kvinnan ha den attityden att dom är inte ute efter någon partner men sen helt plötsligt ändra sig när rätt eller tillräckligt intressant person dyker upp. Men ja då måste han ju dyka upp och bryta din sfär också...

 

[Ramona]

Träffa en aktiv kille som vill resa då?
Saknar du inte närhet , sex, nån som bryr sig om dig och den nära relation man får till en partner?

Jag har ju en partner och jag älskar massor och verkligen inte vill byta ut, och vi hittar på massor med roliga saker tillsammans. Jag säger bara att när jag är singel, så har jag egentligen ett roligare liv. Jag trivs med mitt liv som sambo, men jag blir liksom mer tråkig. Den där sprudlande partyprinsessan jag är som singel, blir ju mer stillsam som sambo liksom. Jag nöjer mig med hemmakvällar, istället för att vara ute och dricka drinkar på stan.

Och nä, när jag varit singel har jag inte direkt saknat närhet. Oftast för att jag haft någon kk eller liknande. Jag har aldrig känt mig ensam som singel heller, eftersom jag har så mycket tjejkompisar som är singlar så har jag alltid haft någon att hänga med utan att känna mig som femte hjulet. När man är singeltjej får man dessutom mycket fler inbjudningar till tjejhelg i Sälen, tjejhelg i Barcelona, tjejhelg på spa, tjejmiddagar, roliga events på Make Up Store någon vunnit, etc, etc. Och man är ju mer tillgänglig som singel, eftersom man inte vill spendera tid med någon sambo. Nu när jag har sambo vill jag ju spendera tid med honom. Den tiden finns ju över till andra människors förfogande när jag är singel, varpå jag träffar mer kompisar och hittar på mer grejer med dem.

Min sambo skulle absolut inte hindra mig att festa med mina tjejkompisar, och det gör jag ju titt som tätt också. Men det är ju inte alls samma sak att festa när man är i ett förhållande som när man är singel. Känslan är helt annorlunda.

 

[Ramona]

Det där sista du skriver tycker jag är mycket intressant. Väldigt många kvinnor säger precis som du att dom letar inte, men dyker det upp någon som är intressant så kan jag tänka mig. Jag har fått tips från kvinnor leta inte , kärleken kommer när du minst anar det. Generellt fungerar det inte så om man inte är kvinna. Dvs, för att många kvinnor ej behöver leta då männen är de som jagar.
Pratat med flera kvinnor som blir raggade på precis överallt , jobbet, kassan, krogen m.m. Nu gäller det väl kanske inte alla kvinnor men många.
Män kan inte göra så , de kan inte vara passiva om de vill ha en chans att finna en partner.
Den där dynamiken är intressant. Varför anstränger sig inte kvinnor mer för att hitta rätt partner istället för att vänta på det som bjuds?

Fast handlar den frågeställningen verkligen om raggningsrutinerna? För mig har det varit att när jag trivs med mig själv och är nöjd med mitt liv (som singel) så har jag utstrålat en viss lycka och nöjdhet och det har nog varit mer attraktivt och jag har varit betydligt mer tillgänglig än när jag varit en manshatande bitterfitta som är sjukligt trött på alla miffomän som finns i världen.

Det är faktiskt när jag funnit mig i situationen och gillar att vara singel som jag själv har sett de där intressanta männen. Det krävs en viss typ av mental status för att se de där bra männen. För är man inte där är det liksom fel på alla män, oavsett.

Det handlar inte så mycket om att sluta leta, utan om att vara nöjd och glad över sitt eget liv. Det är då man blir mentalt tillgänglig att upptäcka den där Mannen. När man är lycklig och nöjd utstrålar man det.

 

[Witcher]

Jag har ju en partner och jag älskar massor och verkligen inte vill byta ut, och vi hittar på massor med roliga saker tillsammans. Jag säger bara att när jag är singel, så har jag egentligen ett roligare liv. Jag trivs med mitt liv som sambo, men jag blir liksom mer tråkig. Den där sprudlande partyprinsessan jag är som singel, blir ju mer stillsam som sambo liksom. Jag nöjer mig med hemmakvällar, istället för att vara ute och dricka drinkar på stan.

Och nä, när jag varit singel har jag inte direkt saknat närhet. Oftast för att jag haft någon kk eller liknande. Jag har aldrig känt mig ensam som singel heller, eftersom jag har så mycket tjejkompisar som är singlar så har jag alltid haft någon att hänga med utan att känna mig som femte hjulet. När man är singeltjej får man dessutom mycket fler inbjudningar till tjejhelg i Sälen, tjejhelg i Barcelona, tjejhelg på spa, tjejmiddagar, roliga events på Make Up Store någon vunnit, etc, etc. Och man är ju mer tillgänglig som singel, eftersom man inte vill spendera tid med någon sambo. Nu när jag har sambo vill jag ju spendera tid med honom. Den tiden finns ju över till andra människors förfogande när jag är singel, varpå jag träffar mer kompisar och hittar på mer grejer med dem.

Min sambo skulle absolut inte hindra mig att festa med mina tjejkompisar, och det gör jag ju titt som tätt också. Men det är ju inte alls samma sak att festa när man är i ett förhållande som när man är singel. Känslan är helt annorlunda.

Det där handlar nog om hur man är som person. Vissa kanske tycker den där hemmakvällen med partnern är mycket roligare än partydrinkar på krogen med efterföljande baksmälla och ringande öron.

Jag kan förstå att ett partyliv inte går hand i hand med ett samboliv om inte båda är party människor förstås.

 

[Ramona]

Det där handlar nog om hur man är som person. Vissa kanske tycker den där hemmakvällen med partnern är mycket roligare än partydrinkar på krogen med efterföljande baksmälla och ringande öron.

Jag kan förstå att ett partyliv inte går hand i hand med ett samboliv om inte båda är party människor förstås.

Fast jag tror inte ens att det har hur man är som person. Utan man får helt enkelt andra prioriteringar i livet med en sambo, än man har som singel. Precis som man får andra prioriteringar i livet när man skaffar barn, än när man var barnlös.

 

[Witcher]

Fast handlar den frågeställningen verkligen om raggningsrutinerna? För mig har det varit att när jag trivs med mig själv och är nöjd med mitt liv (som singel) så har jag utstrålat en viss lycka och nöjdhet och det har nog varit mer attraktivt och jag har varit betydligt mer tillgänglig än när jag varit en manshatande bitterfitta som är sjukligt trött på alla miffomän som finns i världen.

Det är faktiskt när jag funnit mig i situationen och gillar att vara singel som jag själv har sett de där intressanta männen. Det krävs en viss typ av mental status för att se de där bra männen. För är man inte där är det liksom fel på alla män, oavsett.

Det handlar inte så mycket om att sluta leta, utan om att vara nöjd och glad över sitt eget liv. Det är då man blir mentalt tillgänglig att upptäcka den där Mannen. När man är lycklig och nöjd utstrålar man det.

Absolut, men de där intressanta männen måste ju visa sig intressanta för dig och ta kontakt med dig. Sen kanske du missar dom om du inte är tillfreds med singellivet för att du framstår som bitter eller nåt.
Men situationen ser annorlunda ut för kvinnor och män när det gäller raggningsrutinerna. Men sinnestillståndet kan ju gälla för män också, att bittra singel män som raggar utger fel utstrålning så att dessa inte får något intresse tillbaka.

 

[Ramona]

Absolut, men de där intressanta männen måste ju visa sig intressanta för dig och ta kontakt med dig. Sen kanske du missar dom om du inte är tillfreds med singellivet för att du framstår som bitter eller nåt.

Nä, de behöver inte visa upp sig eller ragga på en kvinna för att hon ska tycka att han är attraktiv och intressant. Så länge man inte sitter isolerad hemma eller i en bunker någonstans stöter man ju på människor i alla lägen. Tex ser man någon på jobbet varje dag som börjar bli lite intressant, man kanske har en granne som man inte tänkt på innan, eller så är någon bekants polare helt plötsligt mer intressant än han var tidigare när man inte var mentalt där.

Massor med människor träffas ju tex på jobbet. Det är ju inte för att de går till jobbet för att ragga, utan för att man upptäcker egenskaper hos en människa när man lär känna den som är attraktiva. Samma sak med kurser. Jag har gått en del mansdominerande kurser, tex jägarexamen mm och där träffar man alltid någon intressant kille. Han som kanske inte var så intressant från början blir det ju mer man lär känna honom.

 

[Witcher]

Fast jag tror inte ens att det har hur man är som person. Utan man får helt enkelt andra prioriteringar i livet med en sambo, än man har som singel. Precis som man får andra prioriteringar i livet när man skaffar barn, än när man var barnlös.

Absolut, men vissa intressen kanske fungerar bättre i ett sambo liv.
Man behöver ju inte sluta rida eller träna tex för att man blir sambo. Men just partylivet är väl sällan förenligt med samboliv? Det är väl nåt som mer hör till singellivet hos endel?
Men det kanske är det du menar med prioriteringar ?

 

[stjarnhimmel]

Absolut, men vissa intressen kanske fungerar bättre i ett sambo liv.
Man behöver ju inte sluta rida eller träna tex för att man blir sambo. Men just partylivet är väl sällan förenligt med samboliv? Det är väl nåt som mer hör till singellivet hos endel?
Men det kanske är det du menar med prioriteringar ?

Fast mindre tid tex till egna intressen blir det ju automatiskt om man träffar någon. Som singel kan jag vara hur länge jag vill i stallet, skogen eller på jobbet. I relation har jag ju i alla fall vissa gånger fått säga en tid då jag är hemma så vi kan äta middag ihop. Samma sak på helger...
Eftersom jag i en relation vill träffa partnern blir det ju mindre tid till annat.

 

[durachiny]

Nä, de behöver inte visa upp sig eller ragga på en kvinna för att hon ska tycka att han är attraktiv och intressant. Så länge man inte sitter isolerad hemma eller i en bunker någonstans stöter man ju på människor i alla lägen. Tex ser man någon på jobbet varje dag som börjar bli lite intressant, man kanske har en granne som man inte tänkt på innan, eller så är någon bekants polare helt plötsligt mer intressant än han var tidigare när man inte var mentalt där.

Massor med människor träffas ju tex på jobbet. Det är ju inte för att de går till jobbet för att ragga, utan för att man upptäcker egenskaper hos en människa när man lär känna den som är attraktiva. Samma sak med kurser. Jag har gått en del mansdominerande kurser, tex jägarexamen mm och där träffar man alltid någon intressant kille. Han som kanske inte var så intressant från början blir det ju mer man lär känna honom.

Det är fortfarande i de allra flesta fall upp till mannen att visa intresse och göra någon sorts move och sen kan kvinnan avgöra om hon tycker att han var attraktiv eller inte. Är du bara en attraktiv man men utan att vara den som tar initiativet så kommer automatiskt en väldigt stor del av tillfällena som du hade kunnat haft falla bort. Det behöver inte vara RAGGA men i slutändan så visar det sig att de i allra flesta fallen fortfarande var mannen som frågade om man skulle gå och titta på en film, ta en öl osv