Lynnesfel vs. Felhanterad häst !?

[Kia1]

Idag hände det värsta jag någonsin sett och varit med om i verkligheten på de 33 år jag aktivt varit i kontakt med häst. Min dotter,(20 år,16 års erfarenhet av ponny/häst)vart nermejad och översprungen av vårt sto.
Klarade sig undan med nacksmärtor o blåmärken,kunde slutat betydligt värre
Historia: Islandshäst,sto,7 år. Inköpt i mars. Annonstext. Behöver fast rutinerad hand,kan bli jättetrevlig.
Longerad en gång av mig,ca 1 vecka efter köp.
Väldigt kravlöst.Grimma,longerlina,långspö.
Skötte sig jättefint i ca 5 min. Sen tog de tvärstopp o hästen antingen vände rumpan in mot mig o backade i full fart mot mig ,samtidigt hotande att slå. Eller kasta sig upp på bakben med strukna öron över/ emot mig enbart i syfte att skrämmas för att få sluta longeringen....
Jag gav upp,avslutade livrädd...
Trodde de handla om ny miljö,dåliga erfarenheter av ledarskap tidigare i livet.
Idag samma övning,
men med min dotter som gjort stort arbete på rygg o från mark sen dess.stora framsteg trodde vi.....
Idag reagerade hästen med samma utfall...
Longerad 15 min i lördags med en Pytte protest från Häst. Vi var överlyckliga...
Men idag slutade allt med att min dotter stod framför häst,jag står i utkant av volt o ser allt.
Hästen stegrar sig kastar sig över min dotter,bankar ner henne med hovar o trampar bokstavligen över henne i raseri.
Jag trodde aldrig hon skulle gå,så långt i sina utbrott,jag sa till min dotter stå still rör dig ej visa ej att du är rädd.. Hon hade inte ens ett spö,de enda hon krävde av häst var att att hon skulle röra sig framåt i skritt brevid henne i longerlina.
Allt känns så meningslöst...va är de för intresse man har egentligen.
Vad ska man tolerera?

 

[lulski]

Jag hade gjort mig av med hästen, antingen tagit bort den eller sålt/skänkt till någon som jag litar på och vet har rutin och förmåga att lösa problemet. Det ska vara roligt att ha häst men är man rädd för sin häst är det ju allt annat än roligt. Dessutom verkar ju hästen vara farlig på riktigt, inte bara en smart häst som vet hur man skrämmer osäkra personer.

 

[Skolli]

Låter som om hästen inte är född på Island och inte uppväxt i flock = har inte fått lära sig att respektera nån..... Är också ägare till en unghäst som är uppväxt med ett äldre sto av icke ledarskapstyp.... Vilket har gjort min häst till en "pain in the as" - har inga goda råd att ge.

 

[Kia1]

Väldigt låg i rang i hage/stall mot andra hästar ...
Vi är inga proffs,men har hanterat/utbildat flertal ponny/ridhästar/varmblod från ohanterade individer till inkörda/inridna individer.
Trodde att hon hade den där spärren,skrämmas men inte bokstavligen mosa,slå ner en människa.
Men idag såg jag att så är inte fallet,tyvärr.

 

[Teilani]

Förmodligen är det en kombination, hon har en personlighet som inte fungerat med de människor hon kommit i kontakt med, vilket lett till ett beteende som är farligt.

Är det bara när hon ska longeras som hon motsätter sig så absolut? Visar hon samma tendens i annan hantering/ridning? Jag har träffat hästar som varit jättetrevliga, men där ägaren berättar helt hiskeliga historier om då de försökt longera. Jag tror inte det är en träningsmetod som funkar för alla hästar.

 

[mooi]

Väldigt obehagligt.
Jag undrar bara om hon visat liknande tendenser i andra sammanhang än vid longering?

Har själv haft en ponny som inte gick att longera -han gjorde regelrätta utfall/attacker då. Gick mot dig på bakbenen och slog efter dig. Hans bror var likadan.
Han gjorde inte så i andra situationer -och vi longerade aldrig honom mer.

 

[SusieQ]

Det där låter farligt. Hade en häst som, visserligen var hon en subba i största allmänhet, gjorde så vid longering. Longerade henne inte annat än vid, hältutredning o dyl. Tömkörning på volt funkade bättre om man nu måste jobba från marken då för då kunde man iaf hindra henne från att springa in och attackera mig med yttertömmen. Spö hjälpte inte utan triggade henne ännu mer. Den hästen attackerade även när man skulle hämta i hagen hon hade heller inte "taskig barndom" utan hade mest kommit undan med att lägga öronen bakåt och lyfta ett ben om något inte passade (jag gick inte på de hoten och då blev hon väl värre).
Jobba från ryggen och marken istället, men det får aldrig bli farligt. Håller med @lulski annars, tabort/ge till någon som har stor erfarenhet av problemhästar. Det ska vara kul att ha häst!

 

[Mabuse]

Idag hände det värsta jag någonsin sett och varit med om i verkligheten på de 33 år jag aktivt varit i kontakt med häst. Min dotter,(20 år,16 års erfarenhet av ponny/häst)vart nermejad och översprungen av vårt sto.
Klarade sig undan med nacksmärtor o blåmärken,kunde slutat betydligt värre
Historia: Islandshäst,sto,7 år. Inköpt i mars. Annonstext. Behöver fast rutinerad hand,kan bli jättetrevlig.
Longerad en gång av mig,ca 1 vecka efter köp.
Väldigt kravlöst.Grimma,longerlina,långspö.
Skötte sig jättefint i ca 5 min. Sen tog de tvärstopp o hästen antingen vände rumpan in mot mig o backade i full fart mot mig ,samtidigt hotande att slå. Eller kasta sig upp på bakben med strukna öron över/ emot mig enbart i syfte att skrämmas för att få sluta longeringen....
Jag gav upp,avslutade livrädd...
Trodde de handla om ny miljö,dåliga erfarenheter av ledarskap tidigare i livet.
Idag samma övning,
men med min dotter som gjort stort arbete på rygg o från mark sen dess.stora framsteg trodde vi.....
Idag reagerade hästen med samma utfall...
Longerad 15 min i lördags med en Pytte protest från Häst. Vi var överlyckliga...
Men idag slutade allt med att min dotter stod framför häst,jag står i utkant av volt o ser allt.
Hästen stegrar sig kastar sig över min dotter,bankar ner henne med hovar o trampar bokstavligen över henne i raseri.
Jag trodde aldrig hon skulle gå,så långt i sina utbrott,jag sa till min dotter stå still rör dig ej visa ej att du är rädd.. Hon hade inte ens ett spö,de enda hon krävde av häst var att att hon skulle röra sig framåt i skritt brevid henne i longerlina.
Allt känns så meningslöst...va är de för intresse man har egentligen.
Vad ska man tolerera?

Att longera den hästen utan spö låter helt livsfarligt, det skulle jag aldrig göra. Jag vet inte om man ska kalla det lynnesfel, men det ju finns ju hästar som är riktigt benhårda i psyket, de blir farliga om man låter dem hållas. Jag var medryttare på en sån häst, den skötte sig utmärkt med sin ägare, och mycket hästvant folk, men var verkligen farlig med andra. Det den gjorde var att flytta fram positionerna i det lilla, och korrigerade man inte då, så smällde det till på allvar nästa gång, och då blev hästen farlig. Man fick helt enkelt hålla den kort hela tiden, aldrig ge den ett lillfinger, för då kunde det bli farligt på riktigt.

Den skulle alltid longeras innan ridning, och de första gångerna gjorde den ungefär som du beskriver er häst: strök öronen bakåt och rusade emot en i syfte att slå omkull en. Jag hade spö (ett dressyrspö), och jag rappade den helt sonika på nosen när den kom farande mot mig. Det hände ett par gånger, sen skötte den sig exemplariskt vid varje longering. Med ägaren gick det aldrig så långt, men han var bättre på att se de små signalerna - han sa till hästen redan när den kanske lyfte en bakhov några cm när man drog åt sadelgjorden, då gick det aldrig så långt att han behövde slåss med hästen. Och hästen avgudade honom, följde honom som en hund.

Jag tror man behöver känna hästen, veta om den är hård i huvudet och försöker ta över, eller om den är rädd och osäker, och sen ta det därifrån.

 

[fickan]

Väldigt obehagligt.
Jag undrar bara om hon visat liknande tendenser i andra sammanhang än vid longering?

Har själv haft en ponny som inte gick att longera -han gjorde regelrätta utfall/attacker då. Gick mot dig på bakbenen och slog efter dig. Hans bror var likadan.
Han gjorde inte så i andra situationer -och vi longerade aldrig honom mer.

+1 på den. Min ponny är 23 år gammal och accepterar fortfarande inte longering. snäll i övrig hantering så jag longerar helt enkelt inte.

 

[Aionee]

En liten teori angående longeringen eftersom flera hästar har svårt för det;

Longering i sig är ju en väldigt krävande och "pushande" övning där man hela tiden ber hästen att springa och nästan aldrig ger eftergift/backar ifrån det mentala trycket att be hästen röra sig framåt. Är hästen känslig så blir den säkert väldigt påverkad av trycket, och reagerar därefter (reagerar utåt genom att anfalla/säga ifrån. Har lätt att se individer som är svaga mentalt eller höga i rang reagera såhär).

Jag tränar just nu longering med min häst, och det går väl sådär. Det jag märkt är att han gillar inte longering eftersom jag ber honom springa runt runt i en cirkel, medans jag bara står där och säger åt honom att springa. Så fort jag lättar trycket och backar undan som eftergift, så kommer han in såklart eller bara vänder in vilket gör det svårt att få honom att fortsätta röra sig utan att vara för på med det mentala trycket.
Jag måste alltid vara i rätt position för att han ens ska förstå vad jag vill, och det är som sagt hemskt svårt att berömma och för honom att veta att han gör rätt. Det händer ofta då att han stannar när han inte förstår eller som sagt, vänder in och vill komma in till mig när jag berömmer. Ber jag honom t.ex. trava har det hänt ofta att han surar ihop genom att lägga öronen bakåt (min häst är oftast en positiv individ och att han drar bak öronen är lika tydligt som om han skulle skrika på mig eller attackera med tänder och bakben). Vilket verkligen stärker min teori om att det inte är behagligt för hästen med så mycket konstant mental press i longering.

Jag märker ofta en tydlig skillnad i hans mentala inställning när jag springer med honom brevid mig till skillnad från när jag longerar. Han är mycket mer positiv när vi gör saker tillsammans och när han får följa mig, snarare än att jag konstant driver bort honom och aldrig lämnar han ifred (jämför med t.ex. i hagen när en högre rangad häst säger åt en häst i lägre rang att flytta sig. Den säger åt EN gång och sen när hästen flyttar sig så slutar den säga åt hästen. Inte springer den högre rangade hästen efter den längre rangade hästen runt, runt konstant bara sådär. Och skulle häst nr1 göra det så skulle nog häst2 säga ifrån genom spark. Eller tänk bara om häst nr2 skulle försöka jaga häst1, då är jag rätt så säker på att häst1 skulle säga ifrån rejält med tänder och bett. Vilket kan vara relaterbart till vad som händer i longeringen mellan er och häst).

 

[Lindsen]

Har oxå haft en häst som blev helt galen vid longering. När jag hade haft hästen, som alltid uppförde sig exemplariskt, i ett halvår skulle jag en dag longera honom. Han förvandlades till ett monster, for omkring mer i luften än på marken och gjorde massa sura utfall mot mig. Jag longerade honom aldrig mer så var det problemet ur världen.
Har ingen aning om varför han betedde sig sådär, trodde det kanske berodde på något han hade i bagaget.

 

[Kia1]

Tack för alla svar. Hon sparkar,bits,Stegrar,slår bakut,backar etc etc .vid hantering på mark och vid ridning. Första tiden efter vi fått hem henne dagligen.
Sen april,maj mycket lugnare o harmonisk.Vi trodde det berodde på att hon förstått att hon kunde se oss som flockledare.
Stora framsteg tyckte vi..
När hon beter sig illa så skakar hon ofta som av rädsla..Jag har tolkat det som att hon fått mycket försök till tillrättavisningar både handgripligt o på andra sätt.

Jag kan ,utan att gå in på detaljer ,säga så mycket att jag använde långspöt då jag själv försökte Longera henne första gången.
Det hjälpte inte ett dugg,hon var helt blockerad för "framåtdrivande" och "stopp" signaler . De hetsade bara henne att accelera sina attacker.
Det är väl de som gör mig mest rädd ,att när hon inte vill samarbeta så Går de inte att få stopp på henne.

 

[TinyWiny]

Jag hade aldrig låtit någon och definitivt inte min dotter hantera en häst jag visste kunde bete sig så. Ta bort hästen så att den inte skadar någon mer. Nästa gång kanske ni inte har samma tur utan att det går riktigt illa. Att ge bort eller sälja en sådan häst är verkligen inte tillrådligt. Iallafall jag hade för alltid känt mig ansvarig för de skador hästen åstadkommer i framtiden om jag hade sålt eller gett bort henne.

 

[Lovisaleonora]

Jag är helt övertygad om att hästen har ont. Det där är inte ett normalt beteende.

 

[Kia1]

Har bokat tid på klinik på Onsdag. Vi får hoppas att det kan visa mer konkret vad beteendet beror på.
Mamman importerad från Island,väldigt hårt psyke.
Historien på hästen enligt uppfödaren är att hon från föl blivit bortskämd o inte fått gränser.
Blev inriden som 4 åring av en anlitad tränare,tydligen var den tiden bara ett långt slagsmål,men uppfödaren/enda ägare innan reflekterade över detta men lät det fortlöpa
Sedan har hon bara gått i hage,blev fraktad i slutet på januari till hästförmedlare.
Stod där ca 1.5 mån sen såld till oss .

 

[Lovisaleonora]

Hård betyder kanske i det här sammanhanget att hästen verkligen slår ifrån sig när det gör ont.

Jag har hållt på med hästar i snart 35 år, jag har jobbat med hästar. Sett några stycken alltså. Och INGEN (utan undantag) bär sig åt så här utan att ha en väldigt god anledning - smärta. Ingen. Någonsin. Om man sedan hittar vad det är på första försöket kan vara olika, men utan undantag har man förr eller senare hittat allvarligare skador som gör att man sedan vetat att beteendet beror på smärta.

Att vissa sedan har närmare att slåss för att slippa smärta, det handlar om temperament. Men tänk dig själv att det gör helvetiskt ont men ingen förstår - vad hade du själv gjort?

 

[tanten]

Hård betyder kanske i det här sammanhanget att hästen verkligen slår ifrån sig när det gör ont.

Jag har hållt på med hästar i snart 35 år, jag har jobbat med hästar. Sett några stycken alltså. Och INGEN (utan undantag) bär sig åt så här utan att ha en väldigt god anledning - smärta. Ingen. Någonsin. Om man sedan hittar vad det är på första försöket kan vara olika, men utan undantag har man förr eller senare hittat allvarligare skador som gör att man sedan vetat att beteendet beror på smärta.

Att vissa sedan har närmare att slåss för att slippa smärta, det handlar om temperament. Men tänk dig själv att det gör helvetiskt ont men ingen förstår - vad hade du själv gjort?

Oavsett orsak till beteendet - säljer man vidare så tar man på sig ett stort ansvar trots allt. Oavsett hur erfaren köparen är.

När jag födde upp tog vi varann i hand på att om OM någonsin en av våra uppfödningar skulll visa tendenser åt liknande håll så skulle vi inte sälja utan ta bort den. Hur kan man veta att den inte får ett återfall? Hur kan man veta att den inte har ont även fortsatt ifall men hittar något fel som åtgärdas.
De kan ju inte prata

 

[tuaphua]

Idag hände det värsta jag någonsin sett och varit med om i verkligheten på de 33 år jag aktivt varit i kontakt med häst. Min dotter,(20 år,16 års erfarenhet av ponny/häst)vart nermejad och översprungen av vårt sto.
Klarade sig undan med nacksmärtor o blåmärken,kunde slutat betydligt värre
Historia: Islandshäst,sto,7 år. Inköpt i mars. Annonstext. Behöver fast rutinerad hand,kan bli jättetrevlig.
Longerad en gång av mig,ca 1 vecka efter köp.
Väldigt kravlöst.Grimma,longerlina,långspö.
Skötte sig jättefint i ca 5 min. Sen tog de tvärstopp o hästen antingen vände rumpan in mot mig o backade i full fart mot mig ,samtidigt hotande att slå. Eller kasta sig upp på bakben med strukna öron över/ emot mig enbart i syfte att skrämmas för att få sluta longeringen....
Jag gav upp,avslutade livrädd...
Trodde de handla om ny miljö,dåliga erfarenheter av ledarskap tidigare i livet.
Idag samma övning,
men med min dotter som gjort stort arbete på rygg o från mark sen dess.stora framsteg trodde vi.....
Idag reagerade hästen med samma utfall...
Longerad 15 min i lördags med en Pytte protest från Häst. Vi var överlyckliga...
Men idag slutade allt med att min dotter stod framför häst,jag står i utkant av volt o ser allt.
Hästen stegrar sig kastar sig över min dotter,bankar ner henne med hovar o trampar bokstavligen över henne i raseri.
Jag trodde aldrig hon skulle gå,så långt i sina utbrott,jag sa till min dotter stå still rör dig ej visa ej att du är rädd.. Hon hade inte ens ett spö,de enda hon krävde av häst var att att hon skulle röra sig framåt i skritt brevid henne i longerlina.
Allt känns så meningslöst...va är de för intresse man har egentligen.
Vad ska man tolerera?

Jag får fler varningssignaler av det här.
Dels håller jag med om att man bör kolla hästen ordentligt hos vet för att se att den inte har ont.
För att fullfölja attacker som kommer sig av så himla liten retning är INTE normalt beteende ens av en sk hård och tuff häst.
Hästar är flytdjur och även de hårda brukar främst hota.
Däremot håller jag inte med om att smärta är enda skälet till att en häst uppför sig så här.
Tyvärr finns det ett fåtal(otroligt, otroligt sällsynta) som uppför sig liknande rovdjur. De gör attacker och fullföljer dem med uppsåt att skada/döda. De flesta såna djur har oupptäckt smärta.
Men ett fåtal finns som har lärt sig det beteendet på olika vis.

Har hästen ont kanske ni kan lösa det med rätt vård och sen rätt tränarhjälp.

Är den smärtfri tror jag ni tagit er vatten över huvudet. Med såna här hästar måste man vara snabb som satan, ha timeing och erfarenhet av just såna individer. Även då är det riktigt farligt!
Om man tänker longera en sån individ utan spö är man lite för naiv tror jag. Man får bara inte chansa så!
Man måste vara på sin vakt konstant och beredd att försvara sig och inte ge upp om hästen svarar upp, vilken normala hästar oftast inte gör en längre stund iaf. Men såna här kan slåss rejält. Då måste man veta hur man kan påverka dem i balans och var man ska positionera sig för att ha störst chans att överleva. Man får inte bli rädd. Då blir man för långsam.
Och de flesta normala människor blir rädda om ett så stort flyktdjur agerar så. För det är en otroligt läskig känsla när de möter upp så utan att tveka eller vara beredda att fly.

Sen tycker jag alltid man har ett ansvar i att fundera kring om det är värt det. Varför ska man få ordning på en sån häst? Är det för hästens skull eller ens egen?
Mår hästen bäst av att man tar igenom det, kan den erbjudas ett bra liv sen? Och under hur lång tid får den det?
Kan man få ett proffs åsikt om att den här genomtagningen kommer hållas under en begränsad tid som känns ok att utsätta hästen för?

Om hästen kan anses smärtfri och ni trots allt bestämmer er för att försöka. Ta reda på en duktig problemlösare/tränare i era trakter. Och var väldigt, väldigt noga med att välja någon rutinerad som inte är ung, hungrig och vill bevisa saker för andra och sig själv.
En rutinerad och trygg person kan tala om för er om det är bättre för hästen att man avlivar den.
En del andra vill så gärna lyckas med att hjälpa att de försöker med fall som är omöjliga.

Lycka till och var försiktiga!

 

[Rialavargen]

Jag vet en häst som stampade ihjäl en katt som kom in i hagen. Stampa, stampa, stampa. Mycket målmedvetet. Mycket läskigt.
Den hästen var inte öm eller något då vid tillfället, men mycket speciell. Den hästen känner jag ganska väl och det ända som fungerar mot hennes numera lite "vassa " beteende är motion, motion, motion. Hon blir jobbig som sjutton vid vila. Absolut inte överenergiskt, men väldigt trist att hålla på med. Så skumma hästar finns det.

I detta fall; mycket obehagligt. Låt inte dottern hålla på med henne ensam. Var alltid två stycken vid all hantering. Se till att ni människor är fredade tills utredningen är gjord. Undvik longeringen, och annat som triggar henne. Utred, tag beslut utifrån utredningens resultat.
Lycka till// Vargen

 

[mackan]

Jag tror inte alls det behöver vara smärtrelaterat . Kan lika troligt vara sättet TS redovisar att hästen hanterats på och historiken utifrån det, då den historiken är ganska markant .

TS : helt rätt att ta hästen för medicinsk utredning i första hand , för att endera få svar om smärta kan föreligga eller om det bör uteslutas .