Sen tycker jag också att begreppet lycka är luddigt och svårt, och tråden skrevs lite i all hast på parkeringen när barnen sov. Att definiera lycka som att få vara exalterad förutsätter ju att andra basala behov är tillfredsställda såsom trygghet, mat, tak över huvudet och goda relationer. Så visst kan det också ses som ett priviligerad synsätt.
Igår målade jag förrådet samtidig som sonen sov i vagnen ute i hallen. Jag insåg att jag får göra det fint i mitt hem, jag fick vara kreativ och påhittig och mitt friska barn sover tryggt en bit ifrån. Då kände jag mig väldigt lycklig, och priviligerad.
Jag som kor barn till special undervisning, och ser allt fran svart handikappade barn till barn som agerar som busar, papekar ofta for Maken hur lyckligt lottade vi ar. Vi har tre friska och fantastiska barn som mer an haller kontakt med oss, de visar mycket patagligt att de verkligen vill ha en nara och djup kontakt. Vi har friska och fantastiska barnbarn som alskar oss och garna vill spendera tid med oss. Det ar for mig att vara verkligt priviligerad.