Sen tycker jag också att begreppet lycka är luddigt och svårt, och tråden skrevs lite i all hast på parkeringen när barnen sov. Att definiera lycka som att få vara exalterad förutsätter ju att andra basala behov är tillfredsställda såsom trygghet, mat, tak över huvudet och goda relationer. Så visst kan det också ses som ett priviligerad synsätt.

Igår målade jag förrådet samtidig som sonen sov i vagnen ute i hallen. Jag insåg att jag får göra det fint i mitt hem, jag fick vara kreativ och påhittig och mitt friska barn sover tryggt en bit ifrån. Då kände jag mig väldigt lycklig, och priviligerad.

Jag som kor barn till special undervisning, och ser allt fran svart handikappade barn till barn som agerar som busar, papekar ofta for Maken hur lyckligt lottade vi ar. Vi har tre friska och fantastiska barn som mer an haller kontakt med oss, de visar mycket patagligt att de verkligen vill ha en nara och djup kontakt. Vi har friska och fantastiska barnbarn som alskar oss och garna vill spendera tid med oss. Det ar for mig att vara verkligt priviligerad. :heart
 
Att resa! Planera resor, drömma om resor, åka på resor. Har tyvärr inte blivit en enda sedan innan pandemi och barn.

God mat gör mig glad också. Äta på restaurang med gott sällskap, prova nya rätter och smaker. Det ger mig guldkant.

Få vara nära djur, känna päls och förstå varandra. Få en häst att dansa eller en katt att spinna!

Musikupplevelser. Gå på konserter, vara förväntansfull inför biljettsläpp, räkna månaderna. Känna musiken i bröstet på plats. Resa i samband med konserter!

Också: på äldre dar att bara få känna mig trygg. Sova ihoptryckt mellan mitt barn och min make. Så trygg har jag aldrig varit och det gör mig så glad.
 
Ja, för mig är det stor skillnad på exalterad och lycklig.

Lycklig är jag över massor av saker. Som att jag äger min drömlägenhet och har råd med tre ljuvliga hästar. Att det fortfarande är plusgrader ute. Att jag fått fler fantastiska vänner senaste året. Att alla i familjen just nu är friska. Att jag har världens bästa jobb. Ja, jag kan fortsätta hur länge som helst…

Men exalterad, då är det mer korta, explosiva ögonblick. Som när hästen som inte töltar plötsligt tar tre steg i tölt och ridläraren utbrister ”åh, men kände du!” :)
 
Att öppna en glasyrugn full med experimentell keramik jag gjort och få chansen att upptäcka hur resultatet blev. Mycket få saker slår det!

Men annars är det hästar som kan göra mig sådär extra glad, när kommunikationen sitter bra och det känns som något som klickat.
 
Exalterad har jag inte varit sen min katt fanns.
För mig är lycka en väldigt kort stund som ibland dyker upp utan förvarning.
 
Tillägg, att galoppera jättefort på en raksträcka är bland det värsta man kan göra, så häftigt 😍 nu är det några år sen, men jag får låna någon stabil rackare och släppa på någon gång!
 
Jag har haft mycket tankar om livet på sistone, sannolikt för att det förändrats mycket på kort tid men också för att jag upptäckt att tiden går. Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Så dök en intervju med en äldre kvinna upp i mitt flöde och de frågade henne vad lycka var, och hon svarade ”to be excited for things”. Att vi som barn kan bli så upprymda och exalterade över saker men att vi som vuxna ibland tappar bort den känslan. Så det pratade jag och mamma om över en lunch idag och hon sa ”Ja, och det behöver man ju sällan ens fundera på vad det är. Man vet”.

Så, vad gör dig excited, och gör du tillräckligt av det i livet? Att vara i skogen, eller klappa djur, vika papperssvanar, springa, klättra i berg, skriva, dansa?
Åh en massa saker🥰.
Långpromenad med hunden utmed stranden på morgonen. Att få se honom, min lilla (stora) ögonsten få springa lös i full fart och uttrycka sin livsglädje gör mig lycklig. Öht att se honom må bra, att veta att jag gör allt för att han skall ha det gott och få se hur han njuter av sitt hundliv, det gör mig lycklig😍

Resor!!! Korta, långa, ensam, med min sambo eller med våra vänner! Älskar alla sorter och blir lycklig av att boka, planera och se fram emot det så väl som själva upplevelsen i sig. Bila i USA är lite av en favvo för oss och det kan göra mig nästan barnsligt exalterad att tänka på nästa gång och vad vi ska se då.

Är lycklig för vårt boende. För att vi efter många års velande och funderande tog steget och flyttade permanent till södra Spanien. Allt gör mig lycklig med detta landet, maten, människorna, värmen och allra mest att jag nu har min älskade familj nära.

Lycklig för min livskamrat. Som förgyller min tillvaro och älskar mig för den jag är.

Är liksom rent allmänt väldigt tacksam för livet och tänker ofta på att jag är lycklig där jag befinner mig i livet just nu. Motgångar gör också att jag känner en djup lycka när allt känns lite mindre motigt.
Har på senare tid försökt att inte jaga efter mer, inte se livet som en transportsträcka mot nästa anhalt för där finns något bättre. Utan att landa i det som är tillvaron just nu, att njuta av de små sakerna och uppskatta det som är bra och att försöka att inte låta det som känns jobbigt ta plats från det som ger glädje. Även om båda såklart måste få finnas.

Glömde! Ett av de stora glädjeämnena i mitt liv har varit att få jobba med avelsston och fölningar. Det ger mig otroligt mycket att få vara med vid fölningar och se till att allt blir så lugnt, behagligt och så bra som möjligt för mammahästen (och för fölet såklart) och ögonblicket när ett sto träffar sitt föl första gången ger mig fortfarande enorma lyckokänslor efter alla dessa år och alla dessa förlossningar❤️
 
Tillägg, livet är jäkligt bra JUST NU. Jag har dock stor respekt för hur fort det går 100% åt skogen. Har stroke med stora konsekvenser i släkten, samt erfarenhet av 100% sjukskrivning själv. Så vet hur skört allt är och njuter till 100% och väljer att se det positiva. Har jag ett perfekt liv? Absolut inte? Saknar jag problem? Absolut inte. Är jag väldigt lycklig över det jag har? Ja. För jag vet hur skört det det. Ge mig 48 timmar av dåliga beslut och jag kan förstöra hemskt mycket.
 
Jag har haft mycket tankar om livet på sistone, sannolikt för att det förändrats mycket på kort tid men också för att jag upptäckt att tiden går. Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Så dök en intervju med en äldre kvinna upp i mitt flöde och de frågade henne vad lycka var, och hon svarade ”to be excited for things”. Att vi som barn kan bli så upprymda och exalterade över saker men att vi som vuxna ibland tappar bort den känslan. Så det pratade jag och mamma om över en lunch idag och hon sa ”Ja, och det behöver man ju sällan ens fundera på vad det är. Man vet”.

Så, vad gör dig excited, och gör du tillräckligt av det i livet? Att vara i skogen, eller klappa djur, vika papperssvanar, springa, klättra i berg, skriva, dansa?
Jag har otroligt jämt humör, är nästan alltid nöjd och glad, antagligen lycklig också vad det nu än är. Känner mig dock nästa aldrig exalterad över något utan mer jämnnöjd. Så ”måste” man vara exalterad för att vara lycklig är jag nog inte det, men nöjd och tillfreds, det är jag!
 
Jag har otroligt jämt humör, är nästan alltid nöjd och glad, antagligen lycklig också vad det nu än är. Känner mig dock nästa aldrig exalterad över något utan mer jämnnöjd. Så ”måste” man vara exalterad för att vara lycklig är jag nog inte det, men nöjd och tillfreds, det är jag!

Nej, jag menade inte definitionen så ordagrant och det gjorde nog inte den gamla damen heller. Det är ju dessutom helt subjektivt. Vissa personer är ju mer lågmälda och andra excentriska. Om lycka hade inneburit samma sak för alla människor hade det ju inneburit att vi vore likadana, och det är vi ju inte.

Men jag tror, personligen, att känslan av att bli lite upprymd inte ska underskattas. Oavsett om det innebär ett litet pirr i magen när man häller upp sitt favorit-te en regnig höstdag eller att segla jorden runt.
 
Nej, jag menade inte definitionen så ordagrant och det gjorde nog inte den gamla damen heller. Det är ju dessutom helt subjektivt. Vissa personer är ju mer lågmälda och andra excentriska. Om lycka hade inneburit samma sak för alla människor hade det ju inneburit att vi vore likadana, och det är vi ju inte.

Men jag tror, personligen, att känslan av att bli lite upprymd inte ska underskattas. Oavsett om det innebär ett litet pirr i magen när man häller upp sitt favorit-te en regnig höstdag eller att segla jorden runt.
Menade inte att ”gnälla” på din definition, var mer en egen reflektion..

Och håller absolut med, ibland önskar jag att jag blev mer exalterad över saker. Men tänker att jämt glatt humör säkert har sina fördelar också :)
 
Jag har ganska lätt att bli exalterad 😅 det kan vara en spännande arbetsuppgift på jobbet, vara ledig från jobbet, träffa kollegans hund (som inte ens tycker om mig 🤪), ta ett glas vin, resa, ha huset nystädat, plantera blommor, få dig iväg till gymmet, få lön, jobba på extrajobbet och känna att jag är riktigt bra på vad jag gör osv!

Jag tror det mesta handlar om inställningen till livet. Vissa användare på det här forumet är riktigt positiva till de ljusglimtar som dyker upp i ett annat besvärligt liv, vissa ser allt negativt och inget duger. Fokusera på det som ÄR positivt och allt blir så mycket lättare!

Blev riktigt glad idag när klockan slog 15 och jag kunde slå av datorn, men var samtidigt väldigt glad över att jag jobbat som en galning och fått massor av grejer gjorda på jobbet. Glad över att sambon tagit tag i renoveringen som borde varit klar före jul förra året och över mitt glas vin. 😅

Jag med! Händer flera gånger varje dag både att jag blir upprymd över saker och att jag överskrids av en otrolig tacksamhet över typ allt 😍 Såklart alltid min häst, varenda dag oavsett hur mörkt, lerigt, sent och stressat läget är 🥹 Och sedan blir jag liksom glad, tacksam och nöjd för varenda sak som funkar som den ska. Ner på nivån satte disken på sina mest funktionella platser exakt likadant som efter varenda frukost, hade kommit ihåg att lägga fram ett par strumpor kvällen innan/kom ihåg att ta nya på väg till badrummet/tyckte inte det var jobbigt att vända om och hämta dem om jag glömde, osv 😅

Tror inte ens det är en spegling av att det är så jävla svårt mycket också för min grundfunktion är nog ändå likadan. Bara att när det är svårt så kommer inte den där glädjen och upprymdheten lika ofta och blir oftare även den jobbig, "för mycket". Att det är ett tjockt lager av svårighet runt mig bara, jag är egentligen likadan innanför men det får just då ingen plats. Jag tänker inte ens att jag har en positiv inställning däremot får jag fan klåda och blir tokig av folk som alltid påpekar negativa saker med allt, jag har liksom inte energi över att lägga på något som ger mig en negativ känsla i kroppen då går jag snabbt under.
 
I dag har jag varit ute i 4 timmar och samlat in klader till barn som behover. Det var 13 grader C som varmast, men vi har inte ens klader for "riktigt" vinter klimat sa det var kallt. Riktigt kallt. (Min barbour gar som host/vinter jacka har😳)
Jag har knappt tinat upp annu efter flera timmar, middag och ett glas vin. Men jag sitter har och ar sa ... nojd. Vi fick en hel del vinter klader till barn som behover och nu ar jag varm (med ett halvt glas vin kvar) och ... mar bara sa bra.
 
Just nu så är jag fjolligt lycklig över att kunna andas tillräckligt.
Det innebär nämligen att jag kan göra saker som är roliga.
Det öppnar alla möjligheter till nöje, spänning och njutning.
Min astma reagerade inte så bra på covid-19.

En frisk människa önskar sig massor av saker.
En sjuk människa önskar sig bara en sak

I grunden så har jag extremt lätt för att bli glad och lycklig över saker och ting.
Lättroad verkligen.
 
Några saker som gör mig lycklig i nutid är.
Min sambo, visserligen så är han ett vandrande katastrofområde på 2 ben, men samtidigt så är han en extremt underhållande enmansshow.
Mina barn och att de har lyckas med att förverkliga sina (något överdimensionerade) drömmar. Det är stort.
 
Jobba ute i skogen (ja, att vara i skogen rent allmänt).
Känslan när jag håller i gammalt och vackert porslin.
När min partner säger "Jag älskar dig" (ja, min partner generellt då men när han säger de orden smälter jag verkligen).
Min sidekick Isis.
Ligga raklång på våren under min lönn.
Lukten av mina rosor när jag går runt och pratar med dem.
Mitt hus (snett och vint samt i stort behov av renovering som jag inte har råd med... men det är som en bekväm, ingådd jacka).
Min trädgård.
Spännande geologi.
Norrsken.
Att lära mig något nytt.

Det är säkert fler saker än så, jag försöker verkligen se det fantastiska i allt. Att gå genom livet med ett halvfullt glas känns tråkigt. Klart att allt inte är fantastiskt jämt men då gäller det verkligen att hitta de stunderna.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp