Hejsan igen.
Här kommer en pudling om helgens lupinkamp:
Monstret som skrattade sig harmynt då jag hotade med täckmetod, skrattade sig harmynt för det var ingen lupin utan en monsterbjörk, som ståtligt stod på 10-12 meters håll.
Det som komplicerade hur vi tolkade rötterna var att lupinerna på flera ställen hade trasslat in sig i björkens ytliga rötter, så när den första plantan plockades upp satt den i en björkrot. När det drogs i denna rot, och de rötter den satt fast i, följde det med en eller två lupiner till.
Allra tydligast hur rötterna såg ut, fann vi i en jordhög som haft lupiner i sig i uppskattningsvis 8-10 år utan att någon härjat med dem. Det hade grävts i högen från ett håll, men mina föräldrar hann aldrig att konsumera mer än kanske en tredjedel av jorden innan de vandrade vidare. Där fanns inga som helst ytliga rötter som sammanband plantorna, men gott om morotsliknande rötter som ville ned på djupet.
Har bilder, men de är kvar i mobil och kamera just nu.
Biologen bland oss förlitade jag mig kanske för mycket på.
Till Biologens ursäkt kan jag dock säga att hennes expertområde är fisk, och det ligger en bit ifrån lupin.
Dock har hon läst på i ämnet, och vi har ändrat strategi i Lupinkampen 2021.