lösgjord i ryttarens höfter

[true_blue]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Apropå muskler......

Hittade ett videoklipp som verkligen visar människans muskler. (Huga att det finns dom som utsätter sig för detta!)

http://www.wdr.de/tv/sport_im_westen/videos.phtml

 

[Carmenzita]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Ja, det är precis vad jag menar. Det finns en viss rörlighet i vår ryggkotpelare, om något är låst i den, blir det skvalpigt (överrörligt kallar en del det, men det är ju normal rörlighet) på andra ställen. Precis samma fenomen finns ju hos hästar, låsta nackar ger "böljande" hals. (eller överböjning i 7:e halskotan ger styv och stel hals längre fram)

 

[Stolermeyer]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Okej, bra, då hänger jag med!

 

[Totola]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Haha långt svar på en kort fråga
Så - bålmusklerna är bra att använda om man gör det vid rätt tillfälle och med rätt syfte.?
Resten vet jag inte om det var riktat till mej eller mer allmänt, men som sagt, jag tror på att vår sits till hög grad påverkar häsetn, men själv tyker jag man får bättre resultat av att inte fokusera för mycket på detaljer utan går på känslan. Känns det inte bra - ja då kan man analysera sönder och hitta lösningen eller bara testa sej fram tills det känns bra.

 

[Susan]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

DE flesta jag träffat som komit någon vart är just - fokuserade på detaljer.

Det beror ju helt och hållet på vart man vill med sin ridning.

 

[Totola]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Jag skulle snarare påstå att det har med hur man är som människa (självklart vilka ambitioner man har också eftersom det är skillnaden på om man överhuvudtaget bryr sej).
Personligen lär jag mej bäst genom att använda känsla. För att lära sej en känsla behöver man uppleva den "rätta" känslan så fungerar det aldrig behöver man hjälp med vad man ska ändra och traggla tills det sitter. Men så fort känslan sitter och man inte stöter på problem använder jag mycket hellre 100% känsla när jag rider än 100% hjärna. För nöjet försvinner om man inte får uppleva hur det är att mer eller mindre bara tänka sej till det man vill.
Man BEHÖVER inte tänka på tekniska detaljer hela tiden man rider. Faktiskt så som sagt, har man väl hittat känslan av hur det ska kännas (genom att fiffla med detaljer..) brukar det bli mycket bättre helhetsmässigt genom att bara använda känsla. För vår hjärna kan knappast tänka på 5-100 detaljer samtidigt.

 

[evis]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Det är klart man rider på känsla, det gör alla - även de duktiga. När man sitter till häst finns sällan särskilt mycket tid att fundera alltför mycket, det mesta måste gå per automatik. Obs - när man lärt sej (under inlärningsprocessen krävs antagligen mer medveten detalj-tänk)
Men vad gör du den dagen du vill utvecklas? Du vill utveckla din känsla - få den mer korrekt, exakt, fin? Tänk om det din kropp tycker känns bra egentligen är fel? Tänk om det är så att när du känner dej rak så är det egentligen riktigt sned?
Eller du byter häst och inser att din känsla har rätt många tillkortakommanden?

Då behövs detalj-kunskaperna på det teoretiska planet för att reda ut det, är min erfarenhet. Det är skitsmidigt att köra på känsla - men jag insåg när jag helt bytte hästar, att den där "känslan" jag hade nog egentligen mer handlade om en variant på "vanor" och reflexer. Jag känner mej som en handfallen nybörjare, ingenting blir som jag tänkt mej - jag måste byta ut alla "vanorna" och allt det där reflexmässiga reagerandet.... Fast med lite detalj-studerande så kan jag minska frustrationen åtminstone något. Även begreppen "känsla", "tajming", "energi" behöver sin teori - har jag insett....

 

[Susan]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Instämmer helt med föregående talare.

Under den tiden jag rider så änvänder jag absolut - den högra hjärnhalvan - känner av och korrigerar reflexmässigt.

När det inte fungerar (vilket iallfall händer mig då och då) måste jag dock stanna upp och analysera utifrån ett teoretiskt system.
När jag då rider igen så fokuserar jag på det som jag behöver rätta till - och känner efter - hur blev resultatet - blev det bättre ?

I så fall övar jag in detta nya så att det blir en inlärd reflex , och så strävar jag vidare.

När jag rider för tränare får jag feddback på vad som behöver förbättras.
Med hjälp av tränaren och min egen kusnkap får jag lista ut _hur jag skall tänka_ för att prestera bättre nästa gång.

Min nya tränare har liknelser/begrepp som funkar mycket bra för mig. Vad jag skall fokusera på i ridningen. Jag gör bilder/begrepp av dem när jag rider, så jag bara använder högra hjärnhalvan.

Du har helt rätt i att det är dumt att analsyera medan man rider då den upplevande - högra hjärnhalvan, och den analytiska - vänstar hjärnhalvan inte arbetar bra samtidigt.
Det är därför det är så bra med "bilder"


Jag letar efter olika "känslor/upplevelser" när jag rider.
Det utifrån de "insrument jag lärt mig spela på" till häst.
Jag tror emelelrtid att "den bästa" ryttaren har den största "orkestern"

Dvs han behärskar fler instrument.
Och att lära in nya instrument - är teknik och analys.

MVH SUSANNE

 

[loki]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Prova att sitta på händerna (med handflatorna uppåt), svanka och sträck upp ryggen, "dra upp kisseriet" växelvis, så känner du skillnaden.

 

[Carmenzita]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Men utan tekniken kan du liksom aldrig komma till "känslostadiet". Jag hade kunnat rida varje dag i tusen år, utan att komma till OS, om jag skulle bara ridit på känsla och intuition. Endast några få promille av oss är sådana begåvade ryttare att vi kan rida på känslan från början. Du måste ju lära dig HUR det ska kännas när hästen jobbar, få hjälp dit.

 

[Totola]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Svar till Susan, Evis och Carmenzita:
För det första så kan det blivit lite missförstånd ang. känsla eftersom det finns lite olika typer av känsla som amn använder sej av vid olika situationer. Om man fokuserar starkt på vad man vill få hästen att göra och den är tillräckligt skolad till att lyssna på känsla/sits så är det större chans att man får den reaktion från hästen man är ute efter än om man inte "känner" i kroppen vad man vill göra utan fifflar hit och dit med olika signaler. FOKUS kanske man kan översätta det till.
För det andra så skrev jag att känsla kommer genom fifflande och fokus på detaljer så där förstår jag inte vad det finns att invända när ni skriver samma sak?

Det jag reagerade på när jag skrev inlägget var att det lät som att jag hade lägre mål för att jag försöker rida på känsla (tog det lite småoersonligt eftersom jag har väldigt höga krav på mej själv men försöker sänka på kraven lite ) men redan i det inlägget som Susan svarade på så skrev jag att när man stöter på något man vill förbättra så använder man sej av detaljer. Men som sagt så vill jag hellre kunna rida på känsla så länge det fungerar eftersom det också är lätt att få för mycket saker att tänka på och man ändå inte lyckas om man fokuserar FÖR mycket på detaljer.
Vissa kanske har bättre simultankapacitet?

 

[Totola]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Tillägg: Vad jag menar med "så länge det fungerar" är att både jag som ryttare och hästen måste få våra perioder där vi känner oss lyckade. En period att befästa dom förbättringar man lärt sej. Även om det bara rör sej om ett par minuter per ridpass så behöver man alltid tillfällen där man inser att "nu har vi varit duktiga för det här är det bästa vi kan åstadkomma nu utan att riskera att sabba det vi lärt oss". Ibland kan man behöva ett helt sånt ridpass för att stärka självförtroende och befästa.
"Så länge det fungerar" rider man alltså på känsla, när man känner att det är dags för nästa steg blandar man känsla med logik och tanke men för mycket tanke sabbar det hela som Susan skrev fast med lite annat uttryck

 

[Carmenzita]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

Har man en bra grundskolning, funkar det ju ypperligt att rida på känsla (och självklart är det väl det vi alla eftersträvar?). Jag hade inte förmånen att ha en bra bas att stå på, så jag fick lägga mkt krut på teknikfasen i början. Nu rider jag rätt mkt mer med ryggmärgen. (Tills jag ska lära mig nåt nytt eller något känns galet)

 

[Susan]

Sv: lösgjord i ryttarens höfter

jutt de

Att våga vila i det man kan är strongt, om man som du har för stora krav på sig.