Löptikar i området

[Ginne]

Ni som har hanhundar som påverkas av löptikar i närheten, hur hanterar ni det? T.ex. hanhund som slutar äta och gnäller/gläfser/ tjuter när han ser hundar på håll.

 

[Marje]

Kastrering.

Det är fruktansvärt jobbigt för hunden och en kastrering är ett relativt enkelt ingrepp med få konsekvenser som gör att han kommer slippa den stress som löptikar innebär.

 

[Migo]

Hård träning, både fysiskt och psykiskt.

 

[Red_Chili]

Nu har jag ingen sådan hanhund hemma, hanen jag har är tämligen obrydd (märker jag att han fastnar väl mycket vid någon kissfläck så säger jag åt honom att följa med). Hade jag haft en hund som visat tendenser till att bli mer "inte äta och konstant stöka runt", så hade jag först försökt träna så mycket som det går. Om det inte fungerat, då hade jag kastrerat. En sådan hane ska ändå inte gå i avel. Hade även upplyst uppfödaren om det. Min förhoppning är att ingen uppfödare vill avla fram hundar som inte fungerar utan kastrering.

 

[Jollanlollan]

Min hund är nu väldigt ung men när grannhunden löpte här för ett tag sedan så åt han väldigt dåligt. Han gjorde inget annat utan kunde hälsa på henne utan problem även andra hundar. Men just maten märkte vi problem med då han vägrade vissa mål och bara åt på kvällen när han var superhungrig. Har inga tips tyvärr. Vår familj har alltid haft hanhundar men de alla har varit kastrerade så inte stött på de typen av problem innan. Så antar att det är en lösning.

 

[Roheryn]

Ni som har hanhundar som påverkas av löptikar i närheten, hur hanterar ni det? T.ex. hanhund som slutar äta och gnäller/gläfser/ tjuter när han ser hundar på håll.

Träning. Det är liksom inte acceptabelt beteende att börja tjuta och bete sig illa för att man ser en annan hund, oavsett anledning, så jag säger till hunden, sätter den i arbete med nåt annat och går vidare. Matvägran brukar gå över, krasst sett. Av de hanhundar jag och min familj haft så var det bara pudeln som kunde matvägra i samband med att tikar i området löpte och det funkade att vänta ut det, till slut blir de ju hungriga liksom. Cairnterriern hade en tendens att försöka smita ut när grannens tik löpte så honom fick man hålla järnkoll på i det avseendet, men i övrigt skötte han sig.

Nuvarande hanhund bor ihop med en tik och förutom att man såklart får hålla isär dem vid löp så är han rätt obrydd. Självklart intresserad, men lyssnar på tillsägelse. Han är också den enda av våra hanhundar som fått verka i avel, så han är ju så chill trots att han "vet vad han går miste om" så att säga

 

[Red_Chili]

Kan tillägga en sak som jag kom att tänka på nu, och det är att arbeta förebyggande. Dvs, redan från ung ålder låta hanhunden vara i närheten av löptikar. Träna tricks/lydnad/whatever på samma ställe som löptikar, gå promenader med hundkompisar även om någon tik råkar löpa osv.

Jag har många hanhundar i min bekantskapskrets. Nu är de flesta vinthundar och de har generellt sett inga stora problem med att vara "översexuella", men, det är ytterst få av dem som inte beter sig typ som vanligt i löptikars sällskap. Mina damer går promenader med hanhundar även när de löper, vänner har både intakta hanar och tikar hemma och det har jag också nu för tiden. Hanarna lär sig att det inte är någon idé att tappa hjärnan bara för att en löptik är i närheten. Det är ingen big deal, åtminstone inte förrän tiken höglöper och själv börjar ragga på hanhunden

De största problemen med hanhundar/löptik jag varit med om, är de hanhundar som inte under några omständigheter får vara i närheten av en löptik om det inte är dags för parning. Inte konstigt att de blir tokfokuserade på löptikar då.

 

[Ginne]

Träning. Det är liksom inte acceptabelt beteende att börja tjuta och bete sig illa för att man ser en annan hund, oavsett anledning, så jag säger till hunden, sätter den i arbete med nåt annat och går vidare. Matvägran brukar gå över, krasst sett. Av de hanhundar jag och min familj haft så var det bara pudeln som kunde matvägra i samband med att tikar i området löpte och det funkade att vänta ut det, till slut blir de ju hungriga liksom. Cairnterriern hade en tendens att försöka smita ut när grannens tik löpte så honom fick man hålla järnkoll på i det avseendet, men i övrigt skötte han sig.

Nuvarande hanhund bor ihop med en tik och förutom att man såklart får hålla isär dem vid löp så är han rätt obrydd. Självklart intresserad, men lyssnar på tillsägelse. Han är också den enda av våra hanhundar som fått verka i avel, så han är ju så chill trots att han "vet vad han går miste om" så att säga

Jag försöker så gott jag kan att säga till och gå vidare. Just nu får jag absolut ingen kontakt alls med honom i de lägena, utan får hålla honom kort och försöka släpa honom därifrån, alternativt stå still medan de andra går förbi. När han blir sådär exalterad blir han totalt blockerad.

När det gäller mat så har han matvägrat även tidigare och i samband med det haft riktigt ont i magen (vridigt sig, skrikit till). Gjorde en magutredning som inte visade på några fysiska fel, vilket var skönt i alla fall. Men pga det blir jag såklart oroad när han inte äter. Han mår verkligen inte bra när han får sådär ont i magen, stackarn...

 

[Vovve]

När min grabb precis blev könsmogen så vart han dragig i kopplet o pipig när de fanns löptikar i området så han fick helt enkelt gå fot o va tyst o jag bestämde var, när o hur länge han fick nosa. Jag kräver att han ska bete sej precis som vanligt oavsett störning o de e bara att träna o träna. Nu sköter sej båda mina grabbar väldigt bra när tjejerna löper, äldsta hanen kan ibland pipa lite vid höglöp om tjejerna tas ur synhåll men de e lätt avstyrt genom att bara ta med honom på promenad med dom eller be han va tyst.

Mycket träning helt enkelt, mina har ändå vart väldigt enkla men jag tillåter inte massa dragande mot fläckar, slickande o sånt där. Dom ska kunna ligga tyst eller jobba trots att höglöpstikarna tränas mitt framför deras nosar eller bara befinner sej nära dom

 

[Ginne]

Tack för svaren! Kände mig lite uppgiven ett tag, men nu fick jag lite motivation att ta tag i det och se om vi kan träna så det blir bättre.

 

[Vovve]

Tack för svaren! Kände mig lite uppgiven ett tag, men nu fick jag lite motivation att ta tag i det och se om vi kan träna så det blir bättre.

De e inte så lätt som de låter men mycket träning så ska du se att de blir bättre

 

[Roheryn]

Jag försöker så gott jag kan att säga till och gå vidare. Just nu får jag absolut ingen kontakt alls med honom i de lägena, utan får hålla honom kort och försöka släpa honom därifrån, alternativt stå still medan de andra går förbi. När han blir sådär exalterad blir han totalt blockerad.

Ja, och det är nog "bara" att fortsätta så. Det är inte nödvändigtvis lätt och du kommer inte lyckas varje gång, men så småningom tror och hoppas jag att det blir bättre!

När det gäller mat så har han matvägrat även tidigare och i samband med det haft riktigt ont i magen (vridigt sig, skrikit till). Gjorde en magutredning som inte visade på några fysiska fel, vilket var skönt i alla fall. Men pga det blir jag såklart oroad när han inte äter. Han mår verkligen inte bra när han får sådär ont i magen, stackarn...

Då är det ju en annan sak, tycker jag, om hunden redan innan har problem eller känslig mage! Då hade jag försökt att toppa den vanliga maten med något extra gott!