Livsnödvändiga mediciner vid kris och krig (utbruten från Ryssland och framtiden)

karamelldrottningen

Trådstartare
Nä men på riktigt håller verkligen med om att det är skevt och speciellt med vissa sociala medier plattformar (nämner inga namn :angel:) så är det absolut stört att det är den kanalen som dyker upp i huvudet först.
Men rent konkret just med mediciner. Jag personligen har inga mediciner som är livsnödvändiga men det är ju massor av människor som verkligen behöver sitt. Hur ska de göra?
Nu känns det som att jag ge händelserna alldeles i förväg men tänker ändå ett senario där mediciner inte går att få tag på via apotek.
 
Nä men på riktigt håller verkligen med om att det är skevt och speciellt med vissa sociala medier plattformar (nämner inga namn :angel:) så är det absolut stört att det är den kanalen som dyker upp i huvudet först.
Men rent konkret just med mediciner. Jag personligen har inga mediciner som är livsnödvändiga men det är ju massor av människor som verkligen behöver sitt. Hur ska de göra?
Nu känns det som att jag ge händelserna alldeles i förväg men tänker ändå ett senario där mediciner inte går att få tag på via apotek.
De dör.
 
Nä men på riktigt håller verkligen med om att det är skevt och speciellt med vissa sociala medier plattformar (nämner inga namn :angel:) så är det absolut stört att det är den kanalen som dyker upp i huvudet först.
Men rent konkret just med mediciner. Jag personligen har inga mediciner som är livsnödvändiga men det är ju massor av människor som verkligen behöver sitt. Hur ska de göra?
Nu känns det som att jag ge händelserna alldeles i förväg men tänker ändå ett senario där mediciner inte går att få tag på via apotek.

De som har mediciner de behöver borde alltid se till att bunkra det de kan (har för mig att det är tremånadersgräns eller nåt, man får inte ta ut allt på receptet direkt).

Men det är väldigt få som har livsuppehållande medicinering, det är väl diabetiker som är största gruppen skulle jag misstänka (om man inte räknar med de som har permanenta vårdbehov med assistans etc).

Min personliga åsikt gällande "långtidsprep" för de som är "normalsjukliga men arbetsföra":

Sen bör de köpa hem de växtbaserade medicinerna de kan hitta som matchar funktionen. Och dessutom börja lära sig vilka vilda svenska växter eller odlade växter som kan matcha funktionen. Och eftersom hela det projektet var så jobbigt att göra, så kanske personen fick motivation till att ta itu med att göra alla de livsstilsförändringar som har en chans att minska medicinberoendet.

Nästan alla mediciner är fortfarande baserade på växter, svampar, djur, mineraler etc. De är fortfarande råmaterialet, fast man plockar ut eller tillverkar en specifik molekyl från det.
 
De som har mediciner de behöver borde alltid se till att bunkra det de kan (har för mig att det är tremånadersgräns eller nåt, man får inte ta ut allt på receptet direkt).

Men det är väldigt få som har livsuppehållande medicinering, det är väl diabetiker som är största gruppen skulle jag misstänka (om man inte räknar med de som har permanenta vårdbehov med assistans etc).

Min personliga åsikt gällande "långtidsprep" för de som är "normalsjukliga men arbetsföra":

Sen bör de köpa hem de växtbaserade medicinerna de kan hitta som matchar funktionen. Och dessutom börja lära sig vilka vilda svenska växter eller odlade växter som kan matcha funktionen. Och eftersom hela det projektet var så jobbigt att göra, så kanske personen fick motivation till att ta itu med att göra alla de livsstilsförändringar som har en chans att minska medicinberoendet.

Nästan alla mediciner är fortfarande baserade på växter, svampar, djur, mineraler etc. De är fortfarande råmaterialet, fast man plockar ut eller tillverkar en specifik molekyl från det.
Du får ta ut allt på receptet men allt ersätts inte av högkostnadsskyddet om du tar ut det i förtid. Jag skulle inte rekommendera att man börjar laborera med fingerborgsblomma/digitalis och andra växter om man har t ex hjärtbesvär, som jag räknar till de som har livsviktiga mediciner. Det finns en anledning att vi har gått ifrån läkeörter till läkemedel även om salix och valeriana är ganska ofarligt att plocka själv.
 
Du får ta ut allt på receptet men allt ersätts inte av högkostnadsskyddet om du tar ut det i förtid. Jag skulle inte rekommendera att man börjar laborera med fingerborgsblomma/digitalis och andra växter om man har t ex hjärtbesvär, som jag räknar till de som har livsviktiga mediciner. Det finns en anledning att vi har gått ifrån läkeörter till läkemedel även om salix och valeriana är ganska ofarligt att plocka själv.
Nej absolut inte att man börjar ta dom när det gäller starkt giftiga växter, men man bör skaffa sig kunskapen om dom. Men just hjärtbesvär är en av dom sakerna där livsstilsförändringar kan göra en hel del skillnad.

Min favorit som jag alltid ser till att ha hemma är älgört :). Hela växten är snäll mot magen - syntetiska extraktet (acetylsalicylsyra) är inte snällt mot magen.
 
Väldigt stor del av befolkningen är det inte?
Är våra liv mindre värda för det då?
De som har mediciner de behöver borde alltid se till att bunkra det de kan (har för mig att det är tremånadersgräns eller nåt, man får inte ta ut allt på receptet direkt).

Men det är väldigt få som har livsuppehållande medicinering, det är väl diabetiker som är största gruppen skulle jag misstänka (om man inte räknar med de som har permanenta vårdbehov med assistans etc).

Min personliga åsikt gällande "långtidsprep" för de som är "normalsjukliga men arbetsföra":

Sen bör de köpa hem de växtbaserade medicinerna de kan hitta som matchar funktionen. Och dessutom börja lära sig vilka vilda svenska växter eller odlade växter som kan matcha funktionen. Och eftersom hela det projektet var så jobbigt att göra, så kanske personen fick motivation till att ta itu med att göra alla de livsstilsförändringar som har en chans att minska medicinberoendet.

Nästan alla mediciner är fortfarande baserade på växter, svampar, djur, mineraler etc. De är fortfarande råmaterialet, fast man plockar ut eller tillverkar en specifik molekyl från det.
Och för oss vars mediciner är syntetiskt framställda? Vi som inte kan "anpassa vår
livsstil"? Ska vi bara lägga oss ner och dö? Är våra liv mindre värda för att vi inte är många?
 
Är våra liv mindre värda för det då?

Och för oss vars mediciner är syntetiskt framställda? Vi som inte kan "anpassa vår
livsstil"? Ska vi bara lägga oss ner och dö? Är våra liv mindre värda för att vi inte är många?
Men hur får du det till att någon är mindre värd? Du, precis som alla andra, har ett ansvar för att klara dig själv en viss tid i kris och krig. Det kan inte frångått någon att det ansvaret finns. Detta för att kommuner osv ska ha möjlighet att kunna ta hand om de grupper som inte kan ta hand om sig själva. Parallellt med detta arbetar självklart de med att tex få fram nödvatten eller vad nu som krävs, men det tar inte 1 timme eller 2. Speciellt inte om många är drabbade och alla behöver "ta av samma kaka".

MSB mfl säger en vecka, jag skulle personligen säga längre men minst en vecka iallafall. Då kan man ha börjat få igång vissa flöden.

Så det viktigaste för dig är att du ser över din hemberedskap och att du har tillgång till medicin.
 
Men hur får du det till att någon är mindre värd? Du, precis som alla andra, har ett ansvar för att klara dig själv en viss tid i kris och krig. Det kan inte frångått någon att det ansvaret finns. Detta för att kommuner osv ska ha möjlighet att kunna ta hand om de grupper som inte kan ta hand om sig själva. Parallellt med detta arbetar självklart de med att tex få fram nödvatten eller vad nu som krävs, men det tar inte 1 timme eller 2. Speciellt inte om många är drabbade och alla behöver "ta av samma kaka".

MSB mfl säger en vecka, jag skulle personligen säga längre men minst en vecka iallafall. Då kan man ha börjat få igång vissa flöden.

Så det viktigaste för dig är att du ser över din hemberedskap och att du har tillgång till medicin.

Jag har medicin som räcker 30 dagar, det tidigaste jag kan hämta ut ny är efter 28 dagar, hämtar jag ut den efter 27 dagar raderas resterande recept. Förklara gärna hur jag ska kunna bygga upp ett vettigt lager av min medicin.
 
Det är MSB som säger att det är ditt ansvar att klara 72 h.
och @Hippocampus säger minst en vecka. Så jag frågar igen hur det ska gå till att ta det "ansvaret" när det inte går att få ut sin medicin.

Det ser rätt trist ut när man skriver "Du, precis som alla andra, har ett ansvar för att klara dig själv en viss tid i kris och krig" vi tar nog vårt ansvar om det är möjligt, de flesta hade nog gärna haft ett lager med medicin hemma och om vi inte har det så är det antagligen inte för att vi inte vill ta vårt ansvar.
 
Men hur får du det till att någon är mindre värd? Du, precis som alla andra, har ett ansvar för att klara dig själv en viss tid i kris och krig. Det kan inte frångått någon att det ansvaret finns. Detta för att kommuner osv ska ha möjlighet att kunna ta hand om de grupper som inte kan ta hand om sig själva. Parallellt med detta arbetar självklart de med att tex få fram nödvatten eller vad nu som krävs, men det tar inte 1 timme eller 2. Speciellt inte om många är drabbade och alla behöver "ta av samma kaka".

MSB mfl säger en vecka, jag skulle personligen säga längre men minst en vecka iallafall. Då kan man ha börjat få igång vissa flöden.

Så det viktigaste för dig är att du ser över din hemberedskap och att du har tillgång till medicin.
Jag är förberedd på alla sätt jag kan men jag får inte bunkra upp egen livsnödvändig medicin. Jag kommer alltså att dö inom några månader som mest och veckor som minst beroende på när i "receptcykeln" jag är när krisen slår till.
 
Jag är förberedd på alla sätt jag kan men jag får inte bunkra upp egen livsnödvändig medicin. Jag kommer alltså att dö inom några månader som mest och veckor som minst beroende på när i "receptcykeln" jag är när krisen slår till.
Fast i vilket fall är det ju bra mycket bättre att då ha sitt på det torra när det gäller allt annat så att du kan lägga all energi på att försöka få tag i medicinen. Hade det varit medicin, mat, värme osv samtidigt är ju risken att det inte fungerar alls bra mycket större.
 
Jag tänker att den formen av livsnödvändig medicinering gör att man hamnar högt upp på priolistorna. Så då är det bra om vi andra klarar att finnas långt ned.

Sedan blir logistiken ett problem där boende långt utanför civilisationen kan bli ett stort problem (liksom det är en möjlighet). Kanske borde det finnas en beredskapsplan där patienterna är informerade om exakt hur det är tänkt att gå till för att kunna känna sig tryggare? Eller finns det redan?
 
Fast i vilket fall är det ju bra mycket bättre att då ha sitt på det torra när det gäller allt annat så att du kan lägga all energi på att försöka få tag i medicinen. Hade det varit medicin, mat, värme osv samtidigt är ju risken att det inte fungerar alls bra mycket större.
Så jag får inte kritisera en aspekt av beredskapen för om jag har allt annat på det torra så då kan jag fixa det själv? Vad gör jag om jag bara har en vecka kvar på medicinen och Ryssland har tagit över, som vägrar ge mig medicin för att jag är queer? Jag tycker att kör vi på principen att alla ska vara individuellt förberedda så måste vi se till att det är möjligt att vara just det. Skulle gärna göra mitt för försvaret istället för att dö/spendera all min energi på att försöka få tag i medicin.
Jag tänker att den formen av livsnödvändig medicinering gör att man hamnar högt upp på priolistorna. Så då är det bra om vi andra klarar att finnas långt ned.

Sedan blir logistiken ett problem där boende långt utanför civilisationen kan bli ett stort problem (liksom det är en möjlighet). Kanske borde det finnas en beredskapsplan där patienterna är informerade om exakt hur det är tänkt att gå till för att kunna känna sig tryggare? Eller finns det redan?
Jag tror inte jag är med på någon priolista faktiskt, särskilt inte under pågående ockupation eller liknande. Och det finns ingen info eller beredskap för medicindistribution till utsatta utanför sjukhus vad jag vet.
 
Så jag får inte kritisera en aspekt av beredskapen för om jag har allt annat på det torra så då kan jag fixa det själv? Vad gör jag om jag bara har en vecka kvar på medicinen och Ryssland har tagit över, som vägrar ge mig medicin för att jag är queer? Jag tycker att kör vi på principen att alla ska vara individuellt förberedda så måste vi se till att det är möjligt att vara just det. Skulle gärna göra mitt för försvaret istället för att dö/spendera all min energi på att försöka få tag i medicin.

Jag tror inte jag är med på någon priolista faktiskt, särskilt inte under pågående ockupation eller liknande. Och det finns ingen info eller beredskap för medicindistribution till utsatta utanför sjukhus vad jag vet.
En vecka är ju vad som rekommenderas att ha i lager hemma med medicin. Är inte lager för flera månader som rekommenderas.
 
Så jag får inte kritisera en aspekt av beredskapen för om jag har allt annat på det torra så då kan jag fixa det själv? Vad gör jag om jag bara har en vecka kvar på medicinen och Ryssland har tagit över, som vägrar ge mig medicin för att jag är queer? Jag tycker att kör vi på principen att alla ska vara individuellt förberedda så måste vi se till att det är möjligt att vara just det. Skulle gärna göra mitt för försvaret istället för att dö/spendera all min energi på att försöka få tag i medicin.

Jag tror inte jag är med på någon priolista faktiskt, särskilt inte under pågående ockupation eller liknande. Och det finns ingen info eller beredskap för medicindistribution till utsatta utanför sjukhus vad jag vet.
Principen att man inte ska behöva ta individuellt ansvar är omöjlig att kombinera med friheten att bo var man vill. En olöslig ekvation. Men uppenbarligen finns förbättringspotential för att man ska kunna känna sig trygg och veta ”gången”.

Sen om en ockupationsmakt stiftar nya lagar och regler får man förlita sig på medmänniskor som är villiga att riskera sina liv.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp