Livskvalitet eller ej..

För mig hjälpte det när jag började fundera på hur jag efter att hunden va borta skulle känna över hans sista tid. Jag insåg rätt snart att även om han inte va jätteskruttig så ville jag inte tänka tillbaka och veta att den sista tiden va trist för honom. Jag tror man lätt normaliserar hur hunden mår, så helt plötsligt är lite ont det normala och man tänker att när hunden får MER ont så är det dags, men snart har hunden bara lite mer ont och det blir det normala. Jag fick tid samma dag som jag bestämde mig även om jag hade funderat på det ett tag.
 
Jag är sån att jag tycker att om det behövs mer eller mindre konstant smärtlindring för en dräglig vardag, så har det gått för långt redan, men det är ju min personliga uppfattning.

Absolut. Men här krävs det inte konstant. Han har fått en normaldos nu på 14 dagar. Tycker du ändå likadant?
 
Absolut. Men här krävs det inte konstant. Han har fått en normaldos nu på 14 dagar. Tycker du ändå likadant?

Kan han leva smärtfritt helt utan medicin resten av livet? Om svaret på den frågan är nej, så ja då tycker jag likadant.

Det är ju en helt annan sak att smärtlindra under en period, hunden blir smärtfri och där smärtan inte återkommer.
 
Kan han leva smärtfritt helt utan medicin resten av livet? Om svaret på den frågan är nej, så ja då tycker jag likadant.

Det är ju en helt annan sak att smärtlindra under en period, hunden blir smärtfri och där smärtan inte återkommer.

Jag ser mig själv som rätt hård och har liksom du sett alldeles för många som hållit liv i sina djur för länge- under min tid på djursjukhus såg jag bara två fall som jag tyckte de tog bort lite väl snabbt. Men mängder av djur det gått för långt för. Men det här är knivigt för mig. Jag håller med om att medicinera en period är en sak, men samtidigt lutar jag lite åt att det där med kör på så länge han har det bra och sedan får det vara nog som en del nämner här. För mig är inga principer åt nåt håll viktigast, det är hans livskvalitet. Hade jag behövt medicinera varje dag hade jag inte fortsatt. Här handlar det om några dagar i sträck vid några tillfällen tidigare, ibland bara en dag som förra veckan, sedan är han i full gång igen. Men jag startade tråden mkt för att ha bollat med folk innan nästa sämre period där han behöver hjälp i flera dagar kommer (om den gör, men jag befarar ju det). Och då vill jag ha tänkt igenom om det är dags att boka den där tiden. För mig är det lättare att ha en plan.

Sedan är jag nog inte med på din tanke om att säga att han kan leva smärtfritt resten av livet, för det kan jag ju inte garantera på min 12-veckors valp här heller. Vem kan nånsin säga säkert att smärta inte återkommer eller aldrig kommer dyka upp- då kan man ju inte leva öht.
Det är jäkligt svårt att sia om sannolikheten att det kommer schabbla mkt framöver. Det är lite där jag är nu. Hade ju varit smidigt att ha en kristallkula och kunna se vartåt det barkar.. :(
 
Jag tycker det är en skillnad att låta en hund på 4 år leva på smärtmedicin mot en på tex 11 år. Om vi då förutsätter att hunden mår bra och är fri från biverkningar.
I en ung hunds fall ser jag ingen poäng med att köpa sig nått år extra.

Håller med. Jag är väldigt rask på att plocka bort sjuka unga djur för det kommer liksom aldrig bli bra, men en stel gamling.. där är det knivigare.

Jag har fått mkt bra input i tråden, ska köra tillskott, täcke o laser, o blir det en tuff period igen så får jag boka tid då. Som han haft det senaste veckorna får han vara kvar så länge han håller.
Jag får hoppas på att vi får ett tag till.. :heart
 
Jag går lite mot strömmen och håller med @Gnist, när man bara ser en framtid som kommer innebära regelbundna smärtstillande för att djuren ska kunna ha en bra vardag då är det dax att ta avsked.

Jag kan jämföra med min Bobber. Han har fått artros i ena ”handleden” efter en gammal skada, och jag har stående recept på smärtstillande till honom på apoteket på veta inrådan, Men den dagen han inte har en bra och smärtfri vardag utan att jag behöver trycka i honom smärtstillande med jämna mellanrum så kommer han få vandra vidare. Jag, kom ihåg JAG, tycker inte att det är ett värdigt liv för ett djur att man behöver förlita sig på smärtstillande mediciner för att dem ska kunna leva sitt liv fullt ut.
 
Sedan är jag nog inte med på din tanke om att säga att han kan leva smärtfritt resten av livet, för det kan jag ju inte garantera på min 12-veckors valp här heller. Vem kan nånsin säga säkert att smärta inte återkommer eller aldrig kommer dyka upp

Poängen var annars att du vet att din hund Inte kan leva utan smärtstillande, eftersom smärtan är mer eller mindre konstant. Inte huruvida man kan sia om ett djurs framtid när det gäller skador/sjukdom.

För mig, så är det inte längre tillräcklig livskvalitet när det är så.
 
Jag tycker det är en skillnad att låta en hund på 4 år leva på smärtmedicin mot en på tex 11 år. Om vi då förutsätter att hunden mår bra och är fri från biverkningar.
I en ung hunds fall ser jag ingen poäng med att köpa sig nått år extra.
Tänker tvärtom. Har man fått 11 fina år så ”räcker” det. Då gör ett år till varken från eller till.
 
Poängen var annars att du vet att din hund Inte kan leva utan smärtstillande, eftersom smärtan är mer eller mindre konstant. Inte huruvida man kan sia om ett djurs framtid när det gäller skador/sjukdom.

För mig, så är det inte längre tillräcklig livskvalitet när det är så.

Den är inte konstant. Som jag har förtydligat. Måste du vara taskig och överdriva med flit?
 
Tänker tvärtom. Har man fått 11 fina år så ”räcker” det. Då gör ett år till varken från eller till.

En äldre hund är oftast nöjd med ganska lite. Den har sällan behovet av att hoppa runt och leka, långpromenader, träning osv. De vill gärna ligga och mysa och lulla runt.
Om smärtstillande inte har några bieffekter och hunden är smärtfri så har jag svårt att se motargument till att ge den smärtis.


En ung hund som behöver mycket och ändå inte hinner få mycket till liv ser jag ingen anledning att hålla kvar.
 
En äldre hund är oftast nöjd med ganska lite. Den har sällan behovet av att hoppa runt och leka, långpromenader, träning osv. De vill gärna ligga och mysa och lulla runt.
Om smärtstillande inte har några bieffekter och hunden är smärtfri så har jag svårt att se motargument till att ge den smärtis.


En ung hund som behöver mycket och ändå inte hinner få mycket till liv ser jag ingen anledning att hålla kvar.
Har själv haft en väldigt gammal hund, han var alltid lös på gården, gick ut och in som han ville, med i stallet. Med åldern kom lite ledproblem och sämre ork, det som hände var att han valde att stanna på gården istället för att följa med på ridturer (när han började bli lite äldre följde han med en bit, och vände hem när han inte orkade mer). Han var helt nöjd med sitt liv även som gammal, bara han fick vara med och lulla runt i sin takt på gården. Någon aktivering utöver det krävdes inte längre då.

Så jag är med dig där, då en äldre hund i regel blir lite lugnare och tröttare och därmed även får lägre krav på aktivering och motion. Det är nog svårare att få smärtstillande att fungera nog bra på en yngre, mer krävande hund, att smärtan försvinner helt.
 
Måste du vara taskig och överdriva med flit?

Eller så svarade jag på vad du efterfrågade, hur andra resonerar men från ett annat perspektiv, med ett annat tankesätt än majoriteten av svaren. Att det inte är vad du vill höra gör mig inte taskig.

Hur tänker ni, hade ni gett metacam tills det inte håller längre? Hur ofta är det liksom ens ok att behöva smärtlindra ett djur, när det får fin effekt och bra dagar med behandling? När är det nog, när ska de dåliga dagarna anses för många..
 
Eller så svarade jag på vad du efterfrågade, hur andra resonerar men från ett annat perspektiv, med ett annat tankesätt än majoriteten av svaren. Att det inte är vad du vill höra gör mig inte taskig.

Du skrev att min hunds smärta är "mer eller mindre konstant". Det har inget med ditt perspektiv att göra, det är felaktigt helt enkelt. Och jag tycker att det är taskigt, ja, att överdriva en annan persons djurs lidande i en tråd som denna.
 
Har själv haft en väldigt gammal hund, han var alltid lös på gården, gick ut och in som han ville, med i stallet. Med åldern kom lite ledproblem och sämre ork, det som hände var att han valde att stanna på gården istället för att följa med på ridturer (när han började bli lite äldre följde han med en bit, och vände hem när han inte orkade mer). Han var helt nöjd med sitt liv även som gammal, bara han fick vara med och lulla runt i sin takt på gården. Någon aktivering utöver det krävdes inte längre då.

Så jag är med dig där, då en äldre hund i regel blir lite lugnare och tröttare och därmed även får lägre krav på aktivering och motion. Det är nog svårare att få smärtstillande att fungera nog bra på en yngre, mer krävande hund, att smärtan försvinner helt.

Jag förstår inte varför det skulle vara konstigare att ge smärtstillande av och till för att en hund ska få en bekväm ålderdom än andra mediciner mot permanenta åkommor.
 
Jag ser mig själv som rätt hård och har liksom du sett alldeles för många som hållit liv i sina djur för länge- under min tid på djursjukhus såg jag bara två fall som jag tyckte de tog bort lite väl snabbt. Men mängder av djur det gått för långt för. Men det här är knivigt för mig. Jag håller med om att medicinera en period är en sak, men samtidigt lutar jag lite åt att det där med kör på så länge han har det bra och sedan får det vara nog som en del nämner här. För mig är inga principer åt nåt håll viktigast, det är hans livskvalitet. Hade jag behövt medicinera varje dag hade jag inte fortsatt. Här handlar det om några dagar i sträck vid några tillfällen tidigare, ibland bara en dag som förra veckan, sedan är han i full gång igen. Men jag startade tråden mkt för att ha bollat med folk innan nästa sämre period där han behöver hjälp i flera dagar kommer (om den gör, men jag befarar ju det). Och då vill jag ha tänkt igenom om det är dags att boka den där tiden. För mig är det lättare att ha en plan.

Sedan är jag nog inte med på din tanke om att säga att han kan leva smärtfritt resten av livet, för det kan jag ju inte garantera på min 12-veckors valp här heller. Vem kan nånsin säga säkert att smärta inte återkommer eller aldrig kommer dyka upp- då kan man ju inte leva öht.
Det är jäkligt svårt att sia om sannolikheten att det kommer schabbla mkt framöver. Det är lite där jag är nu. Hade ju varit smidigt att ha en kristallkula och kunna se vartåt det barkar.. :(
Jag tycker dagligen medicinering är ok om det fungerar.
Förra labben fick artros på äldre dar. Hon stod på rimadyl i flera år. När det gav mindre effekt provade vi byta preparat, men då gav magen upp och då var valet inte svårt.
 
Jag tycker dagligen medicinering är ok om det fungerar.
Förra labben fick artros på äldre dar. Hon stod på rimadyl i flera år. När det gav mindre effekt provade vi byta preparat, men då gav magen upp och då var valet inte svårt.

Ja absolut. Att jag inte tycker att det vore hållbart i just det här fallet är för att han haft ont innan jag hunnit upp på morgonen och ge (eller om det märks först när han ska upp och ut, det vet jag ju inte), och att jag då pga levern inte riktigt vågar tänka tanken att ge i förebyggande syfte nu när han ändå är kry utan. Men alla fall är olika. Mammas gamla leonberger åt rimadyl längre precis som er hund och hon mådde väldigt väl på det, dog av annat. Kunde hoppa in i bilen hela livet trots sin storlek osv. Så jag dömer verkligen ingen som ger kontinuerligt om det funkar för dem. Allt beror ju på effekt osv.
 
Jag ser inga dåligheter i att ge daglig dos smärtstillande. Så länge djuret mår bra på det och det inte innebär nån form av stress att ge, så ser inte jag det som dålig livskvalitet. Så jag skulle inte ta bort ett djur (oavsett ålder) bara baserat på det. Däremot om det slutar hjälpa, då är det ju dags.
Men det är jag.
 
Ja absolut. Att jag inte tycker att det vore hållbart i just det här fallet är för att han haft ont innan jag hunnit upp på morgonen och ge (eller om det märks först när han ska upp och ut, det vet jag ju inte), och att jag då pga levern inte riktigt vågar tänka tanken att ge i förebyggande syfte nu när han ändå är kry utan. Men alla fall är olika. Mammas gamla leonberger åt rimadyl längre precis som er hund och hon mådde väldigt väl på det, dog av annat. Kunde hoppa in i bilen hela livet trots sin storlek osv. Så jag dömer verkligen ingen som ger kontinuerligt om det funkar för dem. Allt beror ju på effekt osv.


Jag tycker även djur får bli gamla och lite skröpliga utan att man direkt ska ta bort dem.
De trivs ofta med kel, mys och lugnare promenader.
Man får ju avgöra från djur till djur.
Behöver han smärtstillande och mår bra hade jag lätt gett det. Slutar det funka, då ringer jag vet.
 
Nån som provat såna där sprutor man ger en gång i veckan i en månad? De håller i ett halvår typ. Så slipper man ge dagliga tabletter och slipper att hunden har ont innan man hunnit ge osv. Kan även kombineras m tabletter extra dåliga dagar.
Har haft bra erfarenhet med en hund (fick 3 kurer). Med min nuvarande känns det inte som ett underverk dock. Kan vara värt att prova iaf.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Två små barn på 4 år har börjat sätta spår på vår 7 åriga tik. Hon har alltid varit speciellt, på ett bra sätt. Men nu har det allt mer...
Svar
13
· Visningar
1 024
Senast: snöflingor
·
Övr. Hund Det har tillkommit hund i sommarens reseplaner då det vanliga pensionatet inte kan ta emot och vi inte känner oss bekväma med att lämna...
Svar
15
· Visningar
1 084
Senast: Pilot
·
Hundavel & Ras Jag sitter och gottar mig i allt som är hund tillsammans med en vän som också planerar valp inom kort. I min familj har planerna...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 499
Hundhälsa Jag har gjort en del inlägg här tidigare om min hund som lider av mentala "problem" (vet inte hur annars jag ska beskriva det i korta...
2
Svar
38
· Visningar
3 336
Senast: Sesca
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp