Sv: Livrädd för klippmaskinen?! JÄTTETACKSAM FÖR SVAR! 
Ursäkta men du menar på fullt allvar att du ska klippa en häst som är livrädd för klippmaskinen utan lugnande inom en vecka? Det är snudd på djurplågeri, både att stressa hästen så vid ett tillfälle och att "hinna" vänja hästen på en vecka.
Min häst klipptes första gången förra vintern. Det gick fint tills sista benet typ, då fick han nog och blev helt galen. Vi fick klippa klart det sista med lite list men sen var det omöjligt att komma i närheten av honom med en maskin igång. Jag gav upp att försöka fixa till kanter mm när knockade mig veckan efter. Han blev totalt okontaktbar och man visste inte åt vilket håll han skulle slänga sig och jag hade ingen lust att riskera både hans och mitt liv för en sådan småsak.
La undan maskinen och tänkte att nästa gång han ska klippas så lämnar jag honom på klinik och låter de droga ner honom och klippa för jag ville INTE sätta igång en maskin i närheten av honom igen.
Men sedan är jag en sådan där som tror att hästar (och människor och andra djur med för den delen
) inte mår bra av att undanhållas saker de är rädda för utan vill att de ska vara trygga och bekväma i alla situationer. Och jag funderade på hur det skulle bli om han skadade sig och skulle behöva rakas, eller bara rakas för en kontroll (ultraljud osv) där man inte ger lugnande. Så jag letade upp min lilla maskin igen och efter någon månad kunde jag klippa kronranden utan större problem. På hösten köpte jag en liten batteridriven (den från Hööks för typ 400) som jag kunde klippa på hästen med oxå (den lilla är verkligen miniliten Listers Pico) och började vänja honom vid den.
Nu går det till och från riktigt bra att klippa, men det har tagit VÄLDIGT mycket tid och tålamod! VÄLDIGT mycket prat och gull och enda lösningen för oss har varit att jag känner honom så väl så jag vet vilka knappar jag ska trycka på och vad jag inte ska göra för att undvika att stressa honom. Ex så vågar jag absolut inte sätta fast honom och periodvis har det fungerat bättre även utan grimma. Jag kan vid det här laget (haft honom sedan 2.5 år, nu snart 6) läsa honom såpass bra att jag vet när jag kan säga åt honom och han tar det bra och lugnar sig jämfört med när det bara leder till blackout och att man får sluta för dagen.
Mer praktiskt så hade jag honom i grimma på gången i ett grimskaft i början. Att slå på maskinen långt från honom gjorde/gör honom bara ännu räddare. Avstängd "lärde" jag honom att nosa och pilla på den när jag höll fram den genom MASSOR med beröm och uppmuntran (jag kan "be" honom om sådant genom tidigare etablerad kommunikation eller hur man ska säga). För han vände bara bort huvud och hals och ville vända bort när jag tog fram maskinen. Jag höll fram den mot honom men inte på något vis tvingade den på honom utan han hade alltid en bra bit han var tvungen att vända huvudet och sträcka fram det till maskinen. Sedan växlade jag med att stryka den över halsen/bogen/överarmen (där han är tryggast) och be honom nosa på den. I ytterst få fall (precis i början) hindrade jag honom att vända med grimskaftet, man ska inte komma till den punkten!
Ganska snart var just det där att han själv sträckte sig fram o nosade på maskinen ganska bra etablerat och något att falla tillbaka till när han blev stressad i ett senare skede. Här tog jag bort grimman helt (men vi brukar inte använda grimma därför innebar det mindre risk för stress för oss). Det jag tycker är jättetviktigt är att ha en "grund", annars eskalerar stressen lätt bara till en panikslagen häst som kastar sig undan/reser sig eller vad just den hästen nu gör när det bara blir för mycket. Utifrån detta så kunde jag röra mer områden med maskinen och ha den på mer/klippa mer, men så fort han började fundera på att gå undan så gick vi tillbaka. På så vis blev han mer och mer trygg och det är framför allt just det där att
hästen står still men inte accepterar vad man gör jag vill komma ifrån.
Mitt mål har aldrig varit att
få honom klippt utan målet är att
få honom att vilja bli klippt. Mao precis samma tankesätt jag har i hela min hästhålling, hästen ska
vilja arbeta mer för mig, inte bara göra det jag ber den om. Med beröm och massa positiv förstärkning tror jag att min häst åtm kan acceptera att bli klippt på sikt. Nu klarar han oftast av att man har grimma på och håller mkt lätt i huvudet (svårt att klippa undersidan av halsen när han vill ha nosen i backen
) och att man bannar honom lite lätt när han börjar stressa. När han slappnar av mer kanske han till och med kan tycka att det är lite skönt, även om han generellt är väldigt känslig med sin päls/hud och inte gillar för mycket pill
Så som du ser på mitt inlägg så förstår du kanske nu det jag skrev i början, att det är snudd på djurplågeri att tro att du får din häst klippt utan lugnande på ett schyst sätt inom 1 vecka. Måste du klippa den nu så hade jag definitiv gett lugnande. SEDAN hade jag börjat succesivt vänja hästen vid maskinen och klippning och låtit det ta precis så lång tid som hästen behöver. För oss tog det en hel höst/vinter att kunna klippa framben, bog o hals hjälpligt.
