Lite oense med mig själv!

[Jeeves]

Hur hade ni gjort; jag har börjat på att longera min snart tvåårige cob en gång i veckan. Har nyligen introducerat en "riktig" tömkörningsgjord för honom=en rejäl däckel med tyngd i, under den har jag lagt en fårskinnspadd för att utjämna trycket lite.

I dag var det dags för lätt inspänning på ytter och ledande lina på inner, jag är ingen vän av att longera utan inspänning mer än precis i början för att lära in kommando.
I dag, efter att han gått med inspänningstyglarna så tänkte jag att han skulle värma av i lite trav och skritt och hängde då inspänningstyglarna i sidan, genom ringarna. Tänkte att det är en bra början på tillvänjning av stigbyglar som hänger och slänger.

Han tyckte att detta var LÄBBIGT, inte okontrollerat men ändå, blev stressad. Har i bakhuvudet vad en beridare som jag lämnat en häst på inridning hos sa; man ska inte utsätta dem för onödiga saker som slängande stigbyglar och satte fast dem med en gjord runt sadeln. Jag sa ingenting då men funderade sen om det inte är bättre att vänja hästen vid detta? Tänk om jag drattar av en dag och hästen sticker med sadel o slängande stigbyglar? Eller om jag råkar tappa en stigbygel under en galopp eller så?

Hur resonerar ni? Hur brukar ni gå tillväga med sadeltillvänjningen?

 

[minikaninen]

Sv: Lite oense med mig själv!

Som du själv säger, varför inte vänja dem från början med slängande stigbyglar, de kommer antagligen råka ut för det förr eller senare iaf.
Jag har inte haft några jätteproblem med min 2,5 åring. Visst lite läbbigt, men det går över ju oftare du gör det. Det är nog lättare att vänja dem nu än att de får panik när de är 7

 

[bubbel]

Sv: Lite oense med mig själv!

På vilket sätt skulle det vara skadilg tyckte han? Jag tycker det är mycket bättre att vänja dom vid så mycket som möjligt istället och som du säger, situationen kan ju uppstå!

 

[mik]

Sv: Lite oense med mig själv!

Jag tycker personligen att man ska vänja dem vid stigbyglar.
Men jag brukar sätta fast dem med balsnöre eller liknande i sadelgjorden så att de inte pendlar jättemycket utmed sidorna. De flesta hästar vänjer sig fort och accepterar det. Jag har haft en häst (2,5 åring) som slog mot stigbyglarna, fast de var fästa vid sadelgjorden, varje dag i 12 veckor vid inridningen . Men det var inte det ända problemet med den hästen direkt...

Det beridaren sa beror nog på att han menar att hästen då kanske på sikt blir avtrubbad för hjälperna om man gör den "van" vid dinglande föremål utmed sidorna. Så har jag fått det förklarat vid liknande diskussioner.

Jag tror däremot att även när/om du vant honom vid stigbyglarna så kan/kommer han att bli rädd den dag du åker av för första gången, det brukar de flesta unga lite känsliga hästar bli. Du får låta bli att åka av helt enkelt .

Fortsätt som du gör och lycka till!

 

[åke]

Sv: Lite oense med mig själv!

Antingen så menar han att den kan bli lite skänkel död. Eller att det helt enkelt gör ont på hästen. Vi brukar träna våra med det mesta, dock inte stigbyglar.

 

[Jeeves]

Sv: Lite oense med mig själv!

Jag KAN ju ha missuppfattat honom men jag tror att han menade att man inte skulle "utmana ödet", inte skrämma hästen i onödan.

Jag tror väl egentligen mer på att inte tassa på tå för mycket kring unghästen men det är klart att man måste vara beredd på att reda ut de ev problem som uppstår om hästen blir skrämd...

Intressant att höra era åsikter o erfarenheter om detta - vill gärna höra fler! Gärna från er som sysslar med inridning i jobbet, hur ert upplägg brukar se ut etc.

 

[åke]

Sv: Lite oense med mig själv!

Men det är väl klart att man skall träna hästen på massa olika saker. Det kan sluta med otäcka olyckor i skogen om den hoppar för tex. en sten mm.

 

[the_connemara]

Sv: Lite oense med mig själv!

*kl*

Jag tycker det är för tok mkt "tassande på tå" rent generellt med unghästar. Varför ska de inte tåla saker som de vuxna tål? Det är ju MKT bättre att ta allt "hemskt" på om på innan/under inridningen än att få allt det att lösa från ryggen sedan.

Så jag tycker du gör rätt i att vänja honom vid inspänning/stigbyglar som hänger, iaf i trav.

I den förkortade verisonen av inrdning som vi tillämpar ibland när det är ont om tid så sadlar jag och drar ner stigbyglarna och är ute på en kort promenad med frisk trav så stigbyglarna slänger lite. Slår på sadel, flaxar med kåporna och drar i stigbyglar o fram/bakvalv både stillastående och vid skirtt tills de är avslappnade och sedan hänger och sitter vi på gårdsplanen. Nästa dag skritt o kanske trav emd ledare o svänga lite. Och både när jag hänger och sitter upp så är jag rent ut sagt noga med att komma åt hästen på obehagliga ställen så de fort vänjer sig vid att man tar på dem och rör sig runt dem på olika vis.

 

[pinky]

Sv: Lite oense med mig själv!

Jag tycker att man kan vara rätt så brutal, men man måste samtidigt vara lyhörd på hur häftigt hästen verkar reagera.

Elvira t.ex. som är en riktigt stabil bebis i de flesta situationer har aldrig longerats med stigbyglarna uppdragna eller fastsatta, hon har accepterat att ha dem slängande och studsande från första stund.

En lite känsligare häst bör man nog ta det lugnt med, åtminstone några gånger, innan man låter dem känna på stigbyglarna.

De måste får testa att bocka och fara, men är de genuint rädda är det en annan sak.

 

[Lena_B]

Sv: Lite oense med mig själv!

Fanns det inget tidsperspektiv i beridarens uttalande? Eller individperspektiv?

Det kan ju inte vara bra att introducera "allt" på en gång eller introducera nya saker om hästen inte är till freds med de tidigare stegen. Hur länge hade du hästen hos beridaren och gick uppdraget ut på att få hästen "snabbt ridbar" eller även på "tillvänjningsövningar"?

(Med snabbt ridbar menar jag då inte forcerad träning utan att träningen är focuserad på just detta och inte samtidigt tex miljöträning, transportträning osv osv)

 

[Jeeves]

Sv: Lite oense med mig själv!

Det var fokuserat på inridning och han arbetade med hästen under ca 3 månader 2-3 ggr i veckan i snitt.

Hästen var väl, i den åldern, mera av det slaget att han var mkt spänd men det kom liksom aldrig någon urladdning. Denna spändhet satt i o f sig i ända upp till 6 års ålder.

Jag är väl mera inne på connemaras linje men inser mina begränsningar. Skulle däremot gärna lämna in hästen hos en beridare med dessa tankegångar.

 

[Nate]

Sv: Lite oense med mig själv!

Jag försöker vänja mina hästar redan från start vid läskiga saker. Min 2-åring är idag en coollugn häst som vet att inget är farligt i närheten av matte. Det är en enorm skillnad på honom jämfört med 4-åringen jag köpte i höstas. Men även där håller jag på och vänjer honom vid diverse läskiga saker men det tar mycket längre tid när de är äldre. 2-åringen ser allting som naturligt eftersom att det alltid har varit så... ända från start.

Tycker inte att man ska dalta med dom utan låta dom upptäcka att det faktiskt inte var så farligt. Sen är det ju klart att det inte går att introducera 1000 saker samtidigt. Man får känna av hästen och hålla koll på ifall det är en reaktion som lägger sig eller om den eskalerar till panik.