Sv: Lastproblem.
Nu ska jag försöka beskriva hur jag gjorde med min häst.
Till att börja med visste jag att han inte var rädd för transporten, utan det var bara en "grej" som vi skulle komma på en gemensam lösning kring. Han hade gått på förra ägarens transport med förra ägaren utan tvekan, nu skulle vi bara finna VÅRT sätt att lasta i MIN transport.
Jag har grimma och longerlina med kedja. Kedjan trär jag genom grimmans nedre ringar och fäster i övre högra ringen. Jag håller linan i vänster hand och ett dressyrspö i höger hand.
Först visar jag transporten. Jag ställer hästen 2-3 meter bakom det öppna släpet och ordnar stilla linan så att vi inte fastnar i den.
Sedan går jag fram och ställer mig brevid rampen, precis där den fäster i släpet. Hästen följer med mig men stannar oftast med framhovarna på rampen.
Med linan riktar jag hans huvud in mot släpet och med höger hand höjer jag spöt i knähöjd - det är framåtdrivningen.
Hela tiden har jag mitt eget fokus och min kropp riktad in mot släpet, jag ser bara på hästen i ögonvrån.
När han går in låter jag linan löpa ut så att han inte möter något motstånd.
Om han backar ut så står jag lugnt kvar på samma position och börjar om, hela tiden med fokus in i transporten.
Första gången kastade han sig åt olika håll och stod på bakbenen. Han gick in och kastade sig sedan ut. Efter ett tag lugnade han sig eftersom jag bara lugnt stod kvar och gav samma kommando utan åthävor, samt snabbt berömde lydnad och ignorerade olydnad.
De sista gångerna har han gått in direkt och lugnt stått kvar tills jag stängt.
Nycklarna till framgång var för oss:
1. Mitt lugn och min fokus.
2. Linan som låter honom gå in utan tryck.
3. Att han inte får något motsånd när han backar ut.
Det sistnämnda har lärt honom att han inte behöver kasta sig ut, när det är dags att backa så säger jag till och då är han trygg med att han inte sitter fast.
Viktigast för mig var att inse att det var JAG som hade lastningsproblem, inte min häst.