purity_666
Trådstartare
Jag har en medryttarhäst som har problem vid lastningen. Lite bakgrund först:
Det är en kallblodstravare. Han har gått löp och fick sluta när han ganska tydligt visade att han inte trivdes längre. Han funkade inte på banan och blev allmänt dum och elak. Han är 13 år nu.
När han kom till nuvarande ägare var han stressad, vilket han visade genom att helt enkelt dra iväg. Han blev blockerad och stack. Han har blivit mycket, mycket bättre. Han är nu världens snällaste häst. Han gör aldrig något dumt eller elakt utan känns som en riktig kompis. Han är fortfarande rastlös, svårt att stå still på gången, svårt att stå still vid uppsittning eller helt enkelt stå still överhuvudtaget. Han trampar och skrapar en del. Vid ridning är han framåt, men kontrollerbar. Aldrig dum, det är samma om man kör. Pigg och framåt, men lyssnar.
Han är den ranghöga i hagen. Han går på lösdrift tillsammans med 10 hästar, fri tillgång på mat.
Problemet är vid lastning. Han blir jättestressad när han fattar att han ska lastas. Då kommer de gamla tendenserna fram igen och han försöker fly. Får man bara upp honom på lämmen så kliver han på utan problem och han åker snällt. Han kastar sig inte av vid avlastning utan väntar tills man ber honom gå av.
I början blev han blockerad bara av att transporten stod på gårdsplanen, så illa är det inte nu. Nu blir det bara när han märker att han ska gå på.
Vi har ett sätt att hantera problemet och det är att lasta från trångt utrymme. Om man kan backa upp emot stallet, eller ridhuset, eller bygga en liten provisorisk hage så kliver han på utan problem. Det är hela ritualen runt lastningen som stressar honom.
Nu sist han drog var för att vi kom ut på stallplanen och fick vänta lite på att personen som skulle stänga bomen kom. Då började han stressa upp och drog. Nu var vi som tur var nära hemmet så han sprang hem helt enkelt.
Som sagt så har vi en lösning som gör att det funkar att lasta genom att han inte kan dra någonstans. Är det trångt så försöker han inte ens krångla, han kliver rakt på. Jag skulle dock långsamt vilja kunna träna bort beteendet, mest för att kunna åka iväg med honom själv och att man inte alltid kan lösa det praktiskt med att backa upp mot stall eller liknande. Ska man på tävling tex kan det vara svårt att kunna lasta så som man vill.
Väl framme på plats är han lugn. Inga problem att ställa in honom i provisoriskt stall, inga problem att sadla och tränsa eller liknande. Det är bara just inför lastningen som stressar honom så otroligt.
Så.. hur kan vi jobba för att få det bättre? Eller ska man acceptera läget och vara beredd på att alltid få hitta lösningar så man kan lasta trångt?
Det funkar inte att bara stänga av sidorna med linor, då drar han bakåt. Man behöver inte ens ha det trångt runt lämmen egentligen. Det går bra att backa till en rundcorall tex så är det lugnt.
Jag skulle mest vilja få honom sluta vara så stressad. Det är ju inte roligt att se att han mår dåligt av det, även om det går över så fort man klivit på. Jag tänker att man på köpet kanske kan få ner hans energi i andra lägen också.
Så vad tror ni? Ska man börja jobba med det eller gilla läget? Hans ägare rider honom inte just nu då de har fler hästar, men hon är väldigt stöttande i mitt jobb med honom och hon vill honom allt väl. Hon slet med honom i början och han drog ofta innan hon kom fram till att lasta trångt. Det går liksom inte att hålla honom heller. Han springer aldrig över någon, bara vänder sig bort och drar. ägaren har testat med långa linor, lasta i träns och allt möjligt för att försöka hålla honom, men det går inte. I annan hantering lyssnar han.
Det är en kallblodstravare. Han har gått löp och fick sluta när han ganska tydligt visade att han inte trivdes längre. Han funkade inte på banan och blev allmänt dum och elak. Han är 13 år nu.
När han kom till nuvarande ägare var han stressad, vilket han visade genom att helt enkelt dra iväg. Han blev blockerad och stack. Han har blivit mycket, mycket bättre. Han är nu världens snällaste häst. Han gör aldrig något dumt eller elakt utan känns som en riktig kompis. Han är fortfarande rastlös, svårt att stå still på gången, svårt att stå still vid uppsittning eller helt enkelt stå still överhuvudtaget. Han trampar och skrapar en del. Vid ridning är han framåt, men kontrollerbar. Aldrig dum, det är samma om man kör. Pigg och framåt, men lyssnar.
Han är den ranghöga i hagen. Han går på lösdrift tillsammans med 10 hästar, fri tillgång på mat.
Problemet är vid lastning. Han blir jättestressad när han fattar att han ska lastas. Då kommer de gamla tendenserna fram igen och han försöker fly. Får man bara upp honom på lämmen så kliver han på utan problem och han åker snällt. Han kastar sig inte av vid avlastning utan väntar tills man ber honom gå av.
I början blev han blockerad bara av att transporten stod på gårdsplanen, så illa är det inte nu. Nu blir det bara när han märker att han ska gå på.
Vi har ett sätt att hantera problemet och det är att lasta från trångt utrymme. Om man kan backa upp emot stallet, eller ridhuset, eller bygga en liten provisorisk hage så kliver han på utan problem. Det är hela ritualen runt lastningen som stressar honom.
Nu sist han drog var för att vi kom ut på stallplanen och fick vänta lite på att personen som skulle stänga bomen kom. Då började han stressa upp och drog. Nu var vi som tur var nära hemmet så han sprang hem helt enkelt.
Som sagt så har vi en lösning som gör att det funkar att lasta genom att han inte kan dra någonstans. Är det trångt så försöker han inte ens krångla, han kliver rakt på. Jag skulle dock långsamt vilja kunna träna bort beteendet, mest för att kunna åka iväg med honom själv och att man inte alltid kan lösa det praktiskt med att backa upp mot stall eller liknande. Ska man på tävling tex kan det vara svårt att kunna lasta så som man vill.
Väl framme på plats är han lugn. Inga problem att ställa in honom i provisoriskt stall, inga problem att sadla och tränsa eller liknande. Det är bara just inför lastningen som stressar honom så otroligt.
Så.. hur kan vi jobba för att få det bättre? Eller ska man acceptera läget och vara beredd på att alltid få hitta lösningar så man kan lasta trångt?
Det funkar inte att bara stänga av sidorna med linor, då drar han bakåt. Man behöver inte ens ha det trångt runt lämmen egentligen. Det går bra att backa till en rundcorall tex så är det lugnt.
Jag skulle mest vilja få honom sluta vara så stressad. Det är ju inte roligt att se att han mår dåligt av det, även om det går över så fort man klivit på. Jag tänker att man på köpet kanske kan få ner hans energi i andra lägen också.
Så vad tror ni? Ska man börja jobba med det eller gilla läget? Hans ägare rider honom inte just nu då de har fler hästar, men hon är väldigt stöttande i mitt jobb med honom och hon vill honom allt väl. Hon slet med honom i början och han drog ofta innan hon kom fram till att lasta trångt. Det går liksom inte att hålla honom heller. Han springer aldrig över någon, bara vänder sig bort och drar. ägaren har testat med långa linor, lasta i träns och allt möjligt för att försöka hålla honom, men det går inte. I annan hantering lyssnar han.
