Lastbil har kört in i folkmassa i centrala Stockholm

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag betonade då jag skrev det, ordet måste. I min enfald trodde jag att det skulle förstås som just det, inte måste agera som de gjorde. Det verkar för mig väldigt osannolikt att det handlade om måste, dvs enda möjliga handlingsalternativ.

Motsvarande gäller för massmediauppbådet, som jag nämnde i typ samma andetag. Idag tog det fram till sidan 16, tror jag det var, att hitta en nyhet om något annat än lastbilsdådet i DN. Jag hurrade lite när jag väl kom dit. Och det var fortsatt föredömligt innehållslösa artiklar om dådet, som det har varit hela tiden och som det alltid är kring större kriminella grejer. Stoffet är avklarat på tre rader. Artiklarna är det inte.

Jag tror inte att det heller handlar om måste. Jag tror att man kan göra på andra vis, även som DN-redaktion.

Andra vet däremot att polisen gjorde enastående väl ifrån sig och att massmediauppbådet är det enda adekvata. Och så pressas jag sida upp och sida ner i detaljer som jag är helt jävla likgiltig för?

Det jag skrev, mycket neutralt enligt min egen mening om polisen, har placerat mig i ett läge där jag fått 100 frågor. De frågorna speglar inte mitt intresse för polisarbete på något vis.

Jag är hemskt ledsen, men när det jag skriver landar som så till den grad obekvämt som de här inläggen har gjort, och jag skriver och skriver hur jag menar, jag pekar och pekar på normtrycket, och jag sedan bemöts med att jag slingrar mig. Alltså, jag baxnar. Sällan har jag varit med om något liknande.

Jag har tänkt ungefär som nu vid vartenda så kallat "nationellt trauma" sedan Palmemordet. Det här är första gången jag yppar vad jag tänker utanför en mycket liten privat krets. Jag kommer inte att göra om det i brådrasket. Det var MYCKET värre än jag trodde, och jag trodde att det var illa. (Om jag inte hade trott det, hade jag vågat testa någon gång förut sedan tidigt 80-tal.)
Men om du fått 100 frågor så uppfattades du kanske inte så neutralt av en del av oss som du avsåg?

Att polisen gjorde enastående väl ifrån sig och massmediebevakningen var den enda adekvata har jag inte sett mycket av i tråden, tvärtom på den senare punkten.

Har inte pappers-DN så deras bevakning idag kan jag inte bedöma. Men det jag sett på deras web sedan i fredags har varit bra, i en del fall väldigt bra. De har fått fram egna och intressanta vinklar. Vilket jag säger för att visa att man kan tycka olika. Om jag tyckte att stoffet var avklarat på tre rader och resten var utfyllnad, då skulle jag inte ha tidningen. Att prenumerera på DN i Göteborg är ju jättedyrt.
 
Men om du fått 100 frågor så uppfattades du kanske inte så neutralt av en del av oss som du avsåg?

Att polisen gjorde enastående väl ifrån sig och massmediebevakningen var den enda adekvata har jag inte sett mycket av i tråden, tvärtom på den senare punkten.

Har inte pappers-DN så deras bevakning idag kan jag inte bedöma. Men det jag sett på deras web sedan i fredags har varit bra, i en del fall väldigt bra. De har fått fram egna och intressanta vinklar. Vilket jag säger för att visa att man kan tycka olika. Om jag tyckte att stoffet var avklarat på tre rader och resten var utfyllnad, då skulle jag inte ha tidningen. Att prenumerera på DN i Göteborg är ju jättedyrt.
Uppenbarligen har det inte uppfattats som så neutralt som jag avsåg, nej.

Självklart har det inte med normering att göra, utan med min skrala kapacitet när det gäller att uttrycka mig. Det förstår jag ju, bara jag tänker efter.

Jag kan inte leva utan morgontidning på papper. DN framstår trots allt som det bättre alternativet. Du hade inte tyckt som jag om de artiklarna, det står helt klart. Det är inte heller så att jag tror att de som skriver dem tycker att tre rader hade räckt. Men de som skriver dem står ju också för så att säga orepresentativt mycket av normtrycket i Sverige (svenskspråkig tidning). Det är ju närmast oundvikligt.
 
Jag är hemskt ledsen, men när det jag skriver landar som så till den grad obekvämt som de här inläggen har gjort, och jag skriver och skriver hur jag menar, jag pekar och pekar på normtrycket, och jag sedan bemöts med att jag slingrar mig. Alltså, jag baxnar. Sällan har jag varit med om något liknande.

Jag har tänkt ungefär som nu vid vartenda så kallat "nationellt trauma" sedan Palmemordet. Det här är första gången jag yppar vad jag tänker utanför en mycket liten privat krets. Jag kommer inte att göra om det i brådrasket. Det var MYCKET värre än jag trodde, och jag trodde att det var illa. (Om jag inte hade trott det, hade jag vågat testa någon gång förut sedan tidigt 80-tal.)

Tack, du fångar mina tankar i text. Tankar som givetvis inte uppstod som en blixt efter fredagens händelse, utan som skavt även mig genom de "nationella trauman" och händelser som varit genom de senaste 30 åren. Men det får man inte diskutera eller problematisera alls, tydligen.
 
Uppenbarligen har det inte uppfattats som så neutralt som jag avsåg, nej.

Självklart har det inte med normering att göra, utan med min skrala kapacitet när det gäller att uttrycka mig. Det förstår jag ju, bara jag tänker efter.

Smått fascinerande att inte ens när du förklarade dig kunde det räcka med "okej, jag missförstod!".

Det var också så extremt förutsägbart, alltså saken är så laddad att jag förstod direkt att det här kommer huggas på.
 
Tack, du fångar mina tankar i text. Tankar som givetvis inte uppstod som en blixt efter fredagens händelse, utan som skavt även mig genom de "nationella trauman" och händelser som varit genom de senaste 30 åren. Men det får man inte diskutera eller problematisera alls, tydligen.
Nej, det finns ju en anledning till att i alla fall jag i stort sett aldrig har tagit risken att diskutera den här typen av händelser förut. Eller ja, det visar sig att den anledning som har avhållit i alla fall mig, i högsta grad är levande. Även i relation till buke, har jag tänkt på det här förut, men undvikit de trådarna av ren självbevarelsedrift.

Hemma pratade vi om detta över frukost idag. Partner och jag har liknande tankegångar, men det hela skaver värre i mig, verkar det som. Jag försökte jämföra med andra händelser som berör väldigt många, till exempel stora nationella framgångar i idrott eller att viktiga fotbollsmatcher äger rum här i Göteborg. Även då ser vi ju stora massor av människor i kör uttrycka likartade känslor. Jag är sällan med då, för jag är inte så intresserad av sport, men det skaver inte alls för mig. (Jag kan bli irriterad av en bilkö utanför Ullevi eller så, men det är ju något annat.)

Massuttrycken kring de här "nationella traumana", däremot, skaver rätt mycket. Jag ser en massa politiska/ideologiska kopplingar som skrämmer mig, bland annat. Alltså sådant som jag ser som problematiskt på ett sätt som glad yra över en seger i fotboll inte är. Det är helt legitimt och ok att inte bry sig om fotboll, även om man framstår som lite tråkig. Att känna sig främmande för "nationens trauman" är uppenbarligen inte helt legitimt.
 
Smått fascinerande att inte ens när du förklarade dig kunde det räcka med "okej, jag missförstod!".

Det var också så extremt förutsägbart, alltså saken är så laddad att jag förstod direkt att det här kommer huggas på.
Och jag gjorde verkligen mitt yttersta för att vara så neutral som möjligt. Och för att knyta funderingen om polisaktiviteten och massmediauppbådet just till frågan om hur ett kollektivt trauma (jag vet att ordet trauma är slarvigt använt här) uppstår och vidmakthålls. Den kopplingen har ingen kommenterat, vad jag minns just nu. Jag trodde att det var den som skulle visa sig kontroversiell.
 
I valet mellan att vara synligt lesbisk i centrala Göteborg på 90-talet och att yppa minsta normbrytande fundering i situationer som den här, vet jag kort sagt vad jag fortsättningsvis skulle välja.
Vad har dina sexuella preferenser med ämnet i tråden att göra? Vad gäller normbrytande så är det bara du som drar upp det gång på gång, i inlägg efter inlägg.

Det är klart att det var ett påstående om att de hade kunnat agera annorlunda. Tror du att Ödet ledde dem på den enda existerande vägen?
Det där var onödigt o oförskämt.
Oftast har du väldigt bra o stringenta formuleringar i olika trådar här inne, men i den här uppfattar jag dig som ganska förvirrad.
 
Vad har dina sexuella preferenser med ämnet i tråden att göra? Vad gäller normbrytande så är det bara du som drar upp det gång på gång, i inlägg efter inlägg.
Ja, jag vet att det bara är jag som drar upp det där med normbrytande. Det ligger lite i sakens natur att det är de för vilka normen skaver som brukar peka på normtrycket, inte de som reproducerar normen.

Det där med lesbiskhet och Göteborg på 90-talet var mest en sorts kommentar tänkt för @mandalaki . Jag borde kanske ha taggat eller skickat den i pm, men nu blev det så här.

Onödig och oförskämd bjuder jag på i det här sammanhanget, är jag rädd. Trycket är så monumentalt att jag inte klarar av att undvika det. Några försvarsstrategier behöver vi ju alla.
 
Nej, det är ju mer Vårt Fina Vi, flaggor, den hotade nationen, de demokratiska värdena osv som är det nationalistiska. Och kärlek till nationens poliskår. Allt detta för den stackars saten från Uzbekistan. Mycket inkluderande, mycket.

Konstigt nog ser vi mindre av det när flyktingboenden brinner.
Detta är ett tänkvärt inlägg för mig och jag förstår plötsligt precis hur du menar. Jag tycker det är tänkvärt och en väckarklocka.
Jag funderar då samtidigt på varför jag personligen reagerat på lastbilen så starkt och följt det här mer noga än brand på flyktingboende. jag känner att jag personligen är berörd. Det kunde vara min unge som dött. Det kom därför så nära. Vetskapen om att jag inte är så säker och trygg som jag som på något sätt trott att jag var, som svensk, pk i ett tryggt område utan riskbeteende.
Men jag ser ju att det ser illa ut. Egoistiskt. Det är klart vi måste ta saker för vad de är och att alla attacker på andra människor är lika vidriga. Men jag tror ändå det är mänskligt att reagera starkare när det är något som är lätt att relatera till.
 
Detta är ett tänkvärt inlägg för mig och jag förstår plötsligt precis hur du menar. Jag tycker det är tänkvärt och en väckarklocka.
Jag funderar då samtidigt på varför jag personligen reagerat på lastbilen så starkt och följt det här mer noga än brand på flyktingboende. jag känner att jag personligen är berörd. Det kunde vara min unge som dött. Det kom därför så nära. Vetskapen om att jag inte är så säker och trygg som jag som på något sätt trott att jag var, som svensk, pk i ett tryggt område utan riskbeteende.
Men jag ser ju att det ser illa ut. Egoistiskt. Det är klart vi måste ta saker för vad de är och att alla attacker på andra människor är lika vidriga. Men jag tror ändå det är mänskligt att reagera starkare när det är något som är lätt att relatera till.
Ja, det är klart att vi reagerar starkare när något känns nära. Det är inte konstigt. Det vore tex underligt om du blev lika orolig för min son som jag blir, och om jag blev lika orolig för din son som du blir.

Men det finns ju också anledningar - i vår kultur och i våra normer, i hur vi ser på samhället - till att vissa saker känns närmare än andra, när det inte handlar om så uppenbara personer som våra barn. Varför uppfattar vi en anlagd brand på flyktingförläggningen några mil bort som mer avlägsen än ett lastbilsdåd i Stockholms innerstad? Varför är flyktingarna så avlägsna oss i våra tankar och känslor, när det finns förläggningar rätt nära oss, ofta?

Varför är de som anlägger bränder vid flyktingförläggningar inte omskrivna överallt som terrorister?

Ja, du behöver så klart inte svara mig på allt detta. Men jag tänker på sådant i det här sammanhanget och det skrämmer mig.
 
Antagligen för att de inte uppfyller kriterierna för vad som anses vara ett terrorbrott. Det är väl mer ett rasistiskt hatbrott!
Det är iofs en annan fråga. Den handlar om det rättsliga efterspelet. Där är vi inte i det här lastbilsfallet. Men det omskrivs som terrorism, med stor emfas. Det var snarare det jag tänkte på än hur det sedan rättsligt bedöms.
 
Antagligen för att de inte uppfyller kriterierna för vad som anses vara ett terrorbrott. Det är väl mer ett rasistiskt hatbrott!

Vilket kriterium är det som inte uppfylls? Jag tycker det är glasklart att en anlagd brand, av någon som vill sätta skräck i migranter genom mordbrand, är ett terrorbrott.
 
Vilket kriterium är det som inte uppfylls? Jag tycker det är glasklart att en anlagd brand, av någon som vill sätta skräck i migranter genom mordbrand, är ett terrorbrott.

Du får väl ställa din fråga till EU-folket som stiftat den lagen om de gemensamma riktlinjer för vad som anses vara ett terrorbrott.
 
Du får väl ställa din fråga till EU-folket som stiftat den lagen om de gemensamma riktlinjer för vad som anses vara ett terrorbrott.
Saxat från http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/Terrorism/
"
Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism "en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,
2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.
"

Glasklart att mordbrand på asylboende (när syftet är att boendet inte ska kunna hysa migranter) kvalar in på 1, 2 och 3, tycker jag.
 
Vilket kriterium är det som inte uppfylls? Jag tycker det är glasklart att en anlagd brand, av någon som vill sätta skräck i migranter genom mordbrand, är ett terrorbrott.
Ändå fick jag på pälsen av dig när jag tyckte illa om handgranater inslängda genom lägenhetsfönster men då var det ju riktat mot kriminella så att ett barn dog var inte så noga, det var ingen terror.
 
Saxat från http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/Terrorism/
"
Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism "en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,
2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.
"

Glasklart att mordbrand på asylboende (när syftet är att boendet inte ska kunna hysa migranter) kvalar in på 1, 2 och 3, tycker jag.

Och då är det väl vad jag kan förstå så att vad gäller lastbilsdådet i fredags, så är svaret på frågan om punkterna 1-3 är aktulla ett tveklöst "det vet vi inte". Vi har heller inte sett det rättsliga efterspelet ännu, men att dådet omskrivs som terrorism har vi definitivt sett. (Min personliga gissning är att kriterium 1 nog uppfylls, mer tveksam när det gäller kriterierna 2 och 3. När det gäller rättens bedömning har jag ingen gissning alls.)
 
Ändå fick jag på pälsen av dig när jag tyckte illa om handgranater inslängda genom lägenhetsfönster men då var det ju riktat mot kriminella så att ett barn dog var inte så noga, det var ingen terror.
Jag gillar inte heller sånt, men terrorism skulle jag nog inte kalla det (om du tänker på det fall jag tror). Det bedömdes väl inte heller som terrorism vare sig rättsligt eller i massmediabevakningen?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter En ryttare och häst skadades när de i samband med en ridtur blev tvingade att väja in i en stenmur vid möte med en lastbil. Föraren...
Svar
6
· Visningar
767
Senast: Grazing
·
Samhälle Barnen har skolresor till Stockholm nu i slutet av terminen, 16 åringen har rätt mycket fri tid där de går runt själva och är såklart...
2
Svar
22
· Visningar
2 750
Senast: Mabuse
·
Samhälle För "hundrafemtielva" år sedan, innan jag omskolade mig, jobbade jag som bussförare i Sörmland, men dagliga körningar upp till...
2 3
Svar
52
· Visningar
2 480
Senast: MissFideli
·
Samhälle Jag känner ett äldre par, som just nu är i följande situation: De bor i en gemensam villa och är gifta sedan många år. Båda är gamla...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
6 070
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Sabotage?
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp