Sv: Lasandos 922?
"Skarp" vet jag inte om jag tycker är riktigt rättvist ord... Jag upplever den jag har och andra som jag kommit i kontakt med (e.lasandos el. landlord) som aktiva, tänker mycket själv, på "G". Det är tävlingshästar helt enkelt, trivs med att det händer mycket och behöver stimulansen. Gillar att arbeta är aktiva och spontana. När det blir långrandigt och dom inte får utlopp för sin energi, ja då upplevs dom som "skarpa".
Kan jämföra lite med tävlingshästar som man formtoppar. Dagarna innan tävling som man lagt en större formtopp till är ju vilken häst som helst odräglig. Allmänt sur, hugger i luften när man lägger på täcket, vill inte stå still, tramsar när man ska sitta upp, kickar i boxväggen osv. Men det är ju tecken på att hästen har mycket energi som kryper i kroppen och att man har lagt formkurvan rätt. Så upplever jag att hästar är som många tycker är "skarpa". Dom har liksom den energin i ett mer jämnt flöde.
Oftast är ju sådana hästar riktiga fighters inne på banan.
Min mans tävlingshäst (körning) är som en trottsig, hormonstinn tonåring när han är formtoppad. Fruktansvärt sur, gnisslar tänder, piskar med svansen, sparkar i väggen, tramsar när han ska på transporten, är fånig vid anspänning osv... men han dansar fram i dressyren, är riktigt på hugget i precisionen och går som en torped i maratonmomentet. Folk brukar säga att de tycker att han ser skarp ut men så upplever inte vi honom. Lite divalater har han ju när han är i form, men det kan man ju leva med...
Sen kan man nog också jämföra med olika hundraser. Hundar som tex jack russel, bordercollie och schäfer anses ju vara lite "skarpa". Men de är ju också kända för att vara riktigt trevliga och bra arbetshundar när dom får stimulans och får använda sin energi.
Jag tror att det är lite så med hästar också. Vill man ha en skogsmulle, kanske tävla någon lättare tävling någon gång i bland så kanske vissa blodslinjer inte är så lyckade. Vill man ha en tävlingskompis som trivs med att träna och tävla med allt vad det innebär med resor och så vidare, ja då är nog Landgrafblodet ett bra val.
Just Lasandos tycker jag är lite underskattad. Han har avkommor i svår klass och är mycket prisvärd om man jämför med tex nya eller relativt nygodkända, och oprövade hingstar som tom kostar mer... Personligen tycker jag att han överlag passar svenska ston bättre än Landlord där avkommorna kunde bli lite burkiga. De avkommor jag sett efter Lasandos tycker jag har en bättre typ, ädla och långbenta med bra halsansättning.
Jag är mycket nöjd med min avkomma och kan mycket väl tänka mig att använda Lasandos igen på någon av ungstona när de har "åldern inne".