Läsa upp matte

Linn-Nora

Trådstartare
Jag skulle behöva läsa upp Matte från gymnasiet. Då hette kursen Matte B, och nu förstår jag att den heter Matte 2 a, 2b och 2c och att dessa har lite olika inriktningar.
Jag vill läsa socionomprogrammet. Där ska det inte spela någon roll vilken av dessa kurser man har gått. Däremot gick jag ekonomi på gymnasiet så jag borde väl läsa Matte 2b som är inriktat på det programmet? Eller spelar det någon roll?
När jag gick på gymnasiet för hundra år sen så var nog inte B-kursen olika beroende på program. Men jag har förstått att Matte 2a är lättare att klara än Matte 2b och 2c.
Jag gör det gärna lätt för mig då jag tycker matte är så oerhört skittråkigt!

Är det någon som vet vad som gäller?
 
Vad jag kan se så skriver de behörighetskravet på Studera.nu som "Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c" så det borde vara en av dem, valfritt vilken.
Se även frågasyo som säger samma.

Vill du vara helt superdupersäker är nog det bästa att maila den skolan som du vill gå på och fråga.
 
Något off-topic men är det någon som vet hur man resonerat när man lagt samma kurs på tre olika svårighetsgrader? Hur stora är skillnaderna mellan a, b och c kurserna? Jag får inte ihop logiken i att kräva matte 2 om matte 2 kan innebära tre olika kunskapsnivåer. Halva grejen med att kräva kurser på en viss nivå är väl att alla studenter som påbörjar ett program ska ha samma förkunskaper, eller?

Jag är helt uppenbart inte gymnasielärare. Men det kanske finns någon annan som är? :p
 
Vad jag kan se så skriver de behörighetskravet på Studera.nu som "Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c" så det borde vara en av dem, valfritt vilken.
Se även frågasyo som säger samma.

Vill du vara helt superdupersäker är nog det bästa att maila den skolan som du vill gå på och fråga.
Toppen! Tack! Då borde det ju funka med vilken som :) Men bra idé att maila dom. Kommunen där jag bor har studievägledare man kan boka tid med. Men det känns som om det är för få frågor för att boka ett möte.
Ska absolut maila skolan! :)
 
Något off-topic men är det någon som vet hur man resonerat när man lagt samma kurs på tre olika svårighetsgrader? Hur stora är skillnaderna mellan a, b och c kurserna? Jag får inte ihop logiken i att kräva matte 2 om matte 2 kan innebära tre olika kunskapsnivåer. Halva grejen med att kräva kurser på en viss nivå är väl att alla studenter som påbörjar ett program ska ha samma förkunskaper, eller?

Jag är helt uppenbart inte gymnasielärare. Men det kanske finns någon annan som är? :p
Jag håller med dig. Samtidigt känns det skönt om det finns en lättare väg då jag tycker matte är vansinnigt tråkigt. Då jobbar jag ändå med siffror och är testad enlig konstens alla regler att jag är relativt begåvad. Men när det kommer till matematik blir jag sur och går i baklås (moget ;) )

Jag önskar att matematik kunnat vara mer lättillgängligt. Vet inte hur men jag tror nästan skolan helt har förstört min lust att ens försöka lära mig.
 
Något off-topic men är det någon som vet hur man resonerat när man lagt samma kurs på tre olika svårighetsgrader? Hur stora är skillnaderna mellan a, b och c kurserna? Jag får inte ihop logiken i att kräva matte 2 om matte 2 kan innebära tre olika kunskapsnivåer. Halva grejen med att kräva kurser på en viss nivå är väl att alla studenter som påbörjar ett program ska ha samma förkunskaper, eller?

Jag är helt uppenbart inte gymnasielärare. Men det kanske finns någon annan som är? :p
Det är väl mer olika inriktningar på innehållet inom samma nivå det handlar om?

När gammel-gamla gymnasiet med linje-specifika läroplaner i varje ämne skulle göras om till enhetliga kurser som läses till olika nivåer så vet jag att det blev problem med matten för att det behövs olika förkunskaper för de andra ämnena som ska läsas.
Naturvetare måste ha trigonometri tidigt i sin utbildning för att det går typ inte att börja med fysiken utan det. Men det är inte något som är lämpligt att ha som ett stort obligatoriskt moment för de som bara ska ha en enda mattekurs i hela utbildningen. Vet att ekonomerna på den tiden läste statistik som inte naturvetarna läste.

Kan inga detaljer alls om innehållet idag, men bakgrunden tror jag fortfarande är samma. Att man gör en kompromiss mellan att "alla ska läsa samma, det är bara antalet nivåer som skiljer" och att det i vissa fall blir för svårt att praktiskt sätta ihop utbildningar med olika inriktningar om det inte finns lite variation i vad som ingår.
 
Det är väl mer olika inriktningar på innehållet inom samma nivå det handlar om?

När gammel-gamla gymnasiet med linje-specifika läroplaner i varje ämne skulle göras om till enhetliga kurser som läses till olika nivåer så vet jag att det blev problem med matten för att det behövs olika förkunskaper för de andra ämnena som ska läsas.
Naturvetare måste ha trigonometri tidigt i sin utbildning för att det går typ inte att börja med fysiken utan det. Men det är inte något som är lämpligt att ha som ett stort obligatoriskt moment för de som bara ska ha en enda mattekurs i hela utbildningen. Vet att ekonomerna på den tiden läste statistik som inte naturvetarna läste.

Kan inga detaljer alls om innehållet idag, men bakgrunden tror jag fortfarande är samma. Att man gör en kompromiss mellan att "alla ska läsa samma, det är bara antalet nivåer som skiljer" och att det i vissa fall blir för svårt att praktiskt sätta ihop utbildningar med olika inriktningar om det inte finns lite variation i vad som ingår.
På så vis låter det ändå rätt klokt att göra uppdelningen.

Men jag kan inte låta bli att känna ibland att matte överskattas i vissa program. Jag menar inte att det inte är viktigt. Bara att kanske borde i många program räcka med en mer allmän kurs. Jag jobbar som sagt med siffror idag, och är duktig på det. Och det med kassa betyg i just matte. Så jag tror att just skolmatte som den ser ut i vissa fall är överskattad.
Därmed inte sagt att det inte är bra att träna den delen av hjärnan som processar matte (för visst är det en viss del som fokuserar när det kommer till den typen av kunskap). Men jag skulle säga att det borde gå att göra om och mer lättillgängligt.
 
Jag håller med dig. Samtidigt känns det skönt om det finns en lättare väg då jag tycker matte är vansinnigt tråkigt. Då jobbar jag ändå med siffror och är testad enlig konstens alla regler att jag är relativt begåvad. Men när det kommer till matematik blir jag sur och går i baklås (moget ;) )

Jag önskar att matematik kunnat vara mer lättillgängligt. Vet inte hur men jag tror nästan skolan helt har förstört min lust att ens försöka lära mig.
Matte går mycket på logisk-abstrakta delen av begåvningen och man har ju olika profil på vika delar man är stark på. Eftersom det är mycket logik så tror jag det blir lite av att antingen knäcker man koden eller inte. Därmed mer beroende av bra förklaringar från lärare, och lättare att tappa helt om man missat ett steg. Tror det kan vara sådant som gör matte till ett ämne där fler tappar det helt än blir lite halvmedelhyfsade när det upplevs som svårt?

Hoppas du kan koppla bort tidigare dåliga erfarenheter och börja på ny kula med en bra lärare och lite nya vuxenögon på uppgiften. Kör du fast så starta en Buke tråd så försöker vi hjälpa dig igenom! :)

(Själv har jag femma i naturmatten pga. råkar ha lätt för formler och logik - men klarar inte mellanstadiets huvudräkning med grundläggande siffror.:crazy: Mobilens miniräknare räddar mig till vardags i mataffären. Insåg när jag råkade få en enkät att jag faktiskt sysslar med fingerräkning, även om jag utvecklat metoder för att använda annat än just fingrarna så det inte ska synas. Alla har det som är mindre självklart och enkelt för en.)
 
Det är väl mer olika inriktningar på innehållet inom samma nivå det handlar om?

När gammel-gamla gymnasiet med linje-specifika läroplaner i varje ämne skulle göras om till enhetliga kurser som läses till olika nivåer så vet jag att det blev problem med matten för att det behövs olika förkunskaper för de andra ämnena som ska läsas.
Naturvetare måste ha trigonometri tidigt i sin utbildning för att det går typ inte att börja med fysiken utan det. Men det är inte något som är lämpligt att ha som ett stort obligatoriskt moment för de som bara ska ha en enda mattekurs i hela utbildningen. Vet att ekonomerna på den tiden läste statistik som inte naturvetarna läste.

Kan inga detaljer alls om innehållet idag, men bakgrunden tror jag fortfarande är samma. Att man gör en kompromiss mellan att "alla ska läsa samma, det är bara antalet nivåer som skiljer" och att det i vissa fall blir för svårt att praktiskt sätta ihop utbildningar med olika inriktningar om det inte finns lite variation i vad som ingår.

Tack! Bra förklaring som gjorde det hela rimligare :bow:
 
Matte går mycket på logisk-abstrakta delen av begåvningen och man har ju olika profil på vika delar man är stark på. Eftersom det är mycket logik så tror jag det blir lite av att antingen knäcker man koden eller inte. Därmed mer beroende av bra förklaringar från lärare, och lättare att tappa helt om man missat ett steg. Tror det kan vara sådant som gör matte till ett ämne där fler tappar det helt än blir lite halvmedelhyfsade när det upplevs som svårt?

Hoppas du kan koppla bort tidigare dåliga erfarenheter och börja på ny kula med en bra lärare och lite nya vuxenögon på uppgiften. Kör du fast så starta en Buke tråd så försöker vi hjälpa dig igenom! :)

(Själv har jag femma i naturmatten pga. råkar ha lätt för formler och logik - men klarar inte mellanstadiets huvudräkning med grundläggande siffror.:crazy: Mobilens miniräknare räddar mig till vardags i mataffären. Insåg när jag råkade få en enkät att jag faktiskt sysslar med fingerräkning, även om jag utvecklat metoder för att använda annat än just fingrarna så det inte ska synas. Alla har det som är mindre självklart och enkelt för en.)

Jag förstår tanken där, att det har med det logiskt-abstrakta att göra. Men om vi tar mig som exempel. Jag får högt på IQ-test, men likväl så känner jag stark avsersion mot skolmatte. Nu vet jag att IQ är omdebatterat, men ändå. Mönster och logik fattar jag, egentligen.
Så i mitt fall tror jag att det beror på hur den är utformad och lärs ut snarare än huruvuda jag har kapacitet till att tänka logiskt och abstrakt. Och det är nog där det blir fel för mig. Tror inte heller jag är ensam.
Men det blir egentligen ett sidspår. Ganska intressant dock :)

Jo men jag tror vuxna ögon kan se lite mer nyktern på situationen :) Tack!

Ja vi är ju olika :) Jag är rätt snabb på huvudräkning, men däremot så blir jag motvalls om det är något jag inte kan se har någin poäng i "verkliga livet". Kanske är det just där det brister för mig. Motivationen ;)
 
Något off-topic men är det någon som vet hur man resonerat när man lagt samma kurs på tre olika svårighetsgrader? Hur stora är skillnaderna mellan a, b och c kurserna? Jag får inte ihop logiken i att kräva matte 2 om matte 2 kan innebära tre olika kunskapsnivåer. Halva grejen med att kräva kurser på en viss nivå är väl att alla studenter som påbörjar ett program ska ha samma förkunskaper, eller?

Jag är helt uppenbart inte gymnasielärare. Men det kanske finns någon annan som är? :p

Matte A som jag fick läsa då jag läste till IT-Tekniker/Adminastratör var en ren repetition av vad vi läste i 8:an och 9:an i Norge. Enligt våran lärare var 80% av kursen ny kunskap för svenska 1:a års gymnasie elever i Sverige.
 
Matte A som jag fick läsa då jag läste till IT-Tekniker/Adminastratör var en ren repetition av vad vi läste i 8:an och 9:an i Norge. Enligt våran lärare var 80% av kursen ny kunskap för svenska 1:a års gymnasie elever i Sverige.
Jag läste Matte grund och sen direkt Matte A inom komvux ( i Sverige) för 20 år sen och Ma A var mest repetition av Ma gr. Jag blev förvånad över att Ma A inte var svårare. I målen stod att man skulle lära sig räkna med grafritande räknare men jag sket i det (de var dyra att köpa) och fick betyg ändå.
 
Jag skulle behöva läsa upp Matte från gymnasiet. Då hette kursen Matte B, och nu förstår jag att den heter Matte 2 a, 2b och 2c och att dessa har lite olika inriktningar.
Jag vill läsa socionomprogrammet. Där ska det inte spela någon roll vilken av dessa kurser man har gått. Däremot gick jag ekonomi på gymnasiet så jag borde väl läsa Matte 2b som är inriktat på det programmet? Eller spelar det någon roll?
När jag gick på gymnasiet för hundra år sen så var nog inte B-kursen olika beroende på program. Men jag har förstått att Matte 2a är lättare att klara än Matte 2b och 2c.
Jag gör det gärna lätt för mig då jag tycker matte är så oerhört skittråkigt!

Är det någon som vet vad som gäller?
Läs den som står som lägsta behörighetskrav på Socionomprogrammet. Det spelar ingen roll alls vad du läste i gymnasiet.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Hej! Jag känner att jag är alldeles för gammal för att fortfarande inte veta vad jag vill "bli när jag blir stor" (jag är 33 år)...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 107
Senast: starcraft
·
Skola & Jobb En fråga till er som läst de nya gymnasiekurserna i matte. Jag håller på att läsa in Matte 3 nu på komvux och är framme vid kap 3 av...
Svar
3
· Visningar
3 238
Senast: Sonic76
·
Skola & Jobb Nu är jag verkligen rådvill och önskar få lite input. Jag har ett vuxet barn (20 år) som alltid har haft väldigt lätt för sig i skolan...
8 9 10
Svar
196
· Visningar
16 257
Senast: Hermelin
·
Skola & Jobb Sitter här och försöker klura ut vad kurserna jag ska läsa motsvarar enligt nya systemet. De flesta har jag förstått vad det motsvarar...
Svar
1
· Visningar
662
Senast: Lillagoajag
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp