Lämna/hämta på förskola

Energi

Trådstartare
Barnet, drygt två år, har gått på förskola i ungefär 3 veckor. 3 dagars inskolning och allt har gått som en dans. Och gör väl kanske fortfarande egentligen..

Hen blir otroooligt blyg varje morgon, sen i måndags, och vill inte släppa mig. Jag försöker leka igång henom för att sedan säga hejdå medan hen är inne i leken, går dock inte superbra..
Hen blir inte ledsen och gråter men vill inte säga hejdå och blir "sur". Pedagogerna vill att en går ändå, medan jag vill stanna kvar tills det känns okej för barnet att jag går.

Hämtningarna funkar också hyfsat. Vill inte följa med hem men det går till slut med löfte om att hen ska få komma tillbaka dagen efter.

Är det här normalt liksom? Kan jag tolka det som att hen trivs på förskolan? Ska jag göra något annorlunda? Hur går era hämtningar och lämningar?
 
Mitt barn är ju ungefär lika gammalt som ditt, dock gått på föris redan förra terminen men skolades in på ny förskola för tre veckor sen. Vi har ungefär samma läge, dock en del gråt vissa mornar men det går oftast över innan vi hunnit ut genom dörren. Jag upplever att ju längre vi stannar kvar desto svårare blir avskedet. Vi ska på inskolningssamtal imorgon så då blir det intressant att höra lite mer om hur det går på dagarna, vid hämtning och lämning är det rätt lite information som hinner utbytas.
 
Barnet, drygt två år, har gått på förskola i ungefär 3 veckor. 3 dagars inskolning och allt har gått som en dans. Och gör väl kanske fortfarande egentligen..

Hen blir otroooligt blyg varje morgon, sen i måndags, och vill inte släppa mig. Jag försöker leka igång henom för att sedan säga hejdå medan hen är inne i leken, går dock inte superbra..
Hen blir inte ledsen och gråter men vill inte säga hejdå och blir "sur". Pedagogerna vill att en går ändå, medan jag vill stanna kvar tills det känns okej för barnet att jag går.

Hämtningarna funkar också hyfsat. Vill inte följa med hem men det går till slut med löfte om att hen ska få komma tillbaka dagen efter.

Är det här normalt liksom? Kan jag tolka det som att hen trivs på förskolan? Ska jag göra något annorlunda? Hur går era hämtningar och lämningar?

För oss var det enklaste att en pedagog tog emot och vi gjorde en snabb överlämning. Puss, kram, ses i eftermiddag. Ju mer utdragen separation desto jobbigare. Var det en tuff morgon fick vi ofta ett mms med bild på glatt barn 30 sek efter att vi lämnat.jag upplevde samma vid hämtning, lite effektivt var bäst, vårt barn gillar inte separationer oavsett från vem.
 
Barnet, drygt två år, har gått på förskola i ungefär 3 veckor. 3 dagars inskolning och allt har gått som en dans. Och gör väl kanske fortfarande egentligen..

Hen blir otroooligt blyg varje morgon, sen i måndags, och vill inte släppa mig. Jag försöker leka igång henom för att sedan säga hejdå medan hen är inne i leken, går dock inte superbra..
Hen blir inte ledsen och gråter men vill inte säga hejdå och blir "sur". Pedagogerna vill att en går ändå, medan jag vill stanna kvar tills det känns okej för barnet att jag går.

Hämtningarna funkar också hyfsat. Vill inte följa med hem men det går till slut med löfte om att hen ska få komma tillbaka dagen efter.

Är det här normalt liksom? Kan jag tolka det som att hen trivs på förskolan? Ska jag göra något annorlunda? Hur går era hämtningar och lämningar?

Det känns inte annorlunda. Jag personligen kan tycka att snabba avsked är att föredra, om man stannar så vet ju barnet ändå att man ska gå och kan vara spänd inför det.

Mina barn är ytterst sällan ledsna (den stora aldrig, den lilla någon gång ibland) och en lugn bestämd avlämning brukar vara bäst, jag följer med in till frukostbordet och sitter med någon minut och hjälper till lite med macka.

är barnet ledsen måste självklart en pedagog ta över i famnen och trösta.
 
Jag skulle säga att det beror på barnet. :D Min äldsta var snabba avsked bäst, men att jag följde med in, inte lämna i hallen. Med min yngsta så behövde han stödet att landa i situationen, men jag satte inte igång lekandet utan det gjorde pedagogerna och jag fanns i bakgrunden och bekräftade. När jag såg att han kom in i leken så sa jag hej då och fick kram och puss och sen vände han sig in i leken igen.

Hämtningar har aldrig varit något problem, så där kan jag inte uttala mig, jag har dock alltid låtit barnen avsluta det de håller på med när jag kommer så det kan ta lite olika lång tid.
 
Jag skulle säga att det beror på barnet. :D Min äldsta var snabba avsked bäst, men att jag följde med in, inte lämna i hallen. Med min yngsta så behövde han stödet att landa i situationen, men jag satte inte igång lekandet utan det gjorde pedagogerna och jag fanns i bakgrunden och bekräftade. När jag såg att han kom in i leken så sa jag hej då och fick kram och puss och sen vände han sig in i leken igen.

Hämtningar har aldrig varit något problem, så där kan jag inte uttala mig, jag har dock alltid låtit barnen avsluta det de håller på med när jag kommer så det kan ta lite olika lång tid.

Problemet för oss är att hen verkligen inte vill vara med pedagogerna om jag är med. De försöker locka till lek osv men hen vill att jag ska vara med. Annars tror jag absolut att det är bäst.
De få gångerna det har lyckats ("kom S! Följ med till gungan!") så har det varit jättefina avsked.
 
Problemet för oss är att hen verkligen inte vill vara med pedagogerna om jag är med. De försöker locka till lek osv men hen vill att jag ska vara med. Annars tror jag absolut att det är bäst.
De få gångerna det har lyckats ("kom S! Följ med till gungan!") så har det varit jättefina avsked.
Fortsätt jobba åt det hållet, man kan vara med i inledningen tillsammans med en pedagog men låta pedagogen vara den roliga och man själv den "tråkiga" men bekräftande att det är bra att leka med pedagogen. Som exempel älskade min son lego, något som personalen visste väldigt väl, alltså så började nästan varje morgon i legorummet. I början så var det kanske jag som sa "kom så går vi och tittar i legorummet" men sen tog pedagogerna över och jag följde med efter.
 
Barnet, drygt två år, har gått på förskola i ungefär 3 veckor. 3 dagars inskolning och allt har gått som en dans. Och gör väl kanske fortfarande egentligen..

Hen blir otroooligt blyg varje morgon, sen i måndags, och vill inte släppa mig. Jag försöker leka igång henom för att sedan säga hejdå medan hen är inne i leken, går dock inte superbra..
Hen blir inte ledsen och gråter men vill inte säga hejdå och blir "sur". Pedagogerna vill att en går ändå, medan jag vill stanna kvar tills det känns okej för barnet att jag går.

Hämtningarna funkar också hyfsat. Vill inte följa med hem men det går till slut med löfte om att hen ska få komma tillbaka dagen efter.

Är det här normalt liksom? Kan jag tolka det som att hen trivs på förskolan? Ska jag göra något annorlunda? Hur går era hämtningar och lämningar?

Jag är ju inte alls någon fan av 3-dagars inskolning (har hört om väldigt många bakslag- jag vet dock att det finns de som föredrar detta) utan jag föredrar en längre 14dagars variant där man först är med passivt och sedan lämnar barnet kortare stunder. Vi har varit lyckligt förskonade när det gäller lämning och hämtning men jag tror att det bästa är att både prata med barnet om vad som kommer att hända (nu blir du emottagen av x, sedan kramas vi och vinkar och sedan får du gå med de andra barnen och äta frukost/gunga/leka med klossar etc.) och barnet blir mött i hallen och emottagen av en pedagog istället för att man lämnar barnet mitt i leken.
 
Fortsätt jobba åt det hållet, man kan vara med i inledningen tillsammans med en pedagog men låta pedagogen vara den roliga och man själv den "tråkiga" men bekräftande att det är bra att leka med pedagogen. Som exempel älskade min son lego, något som personalen visste väldigt väl, alltså så började nästan varje morgon i legorummet. I början så var det kanske jag som sa "kom så går vi och tittar i legorummet" men sen tog pedagogerna över och jag följde med efter.

Ja, jag tror verkligen att det är lösningen.

Det är nog egentligen jobbigast för mig, det går sååå emot alla känslor och instinkter att lämna ett ledset barn. Dessutom målar jag upp hemska bilder om hur ensam och ledsen hen är på förskolan. Hur vet en om barnet trivs när en inte kan prata med barnet om det liksom?
 
Barnet, drygt två år, har gått på förskola i ungefär 3 veckor. 3 dagars inskolning och allt har gått som en dans. Och gör väl kanske fortfarande egentligen..

Hen blir otroooligt blyg varje morgon, sen i måndags, och vill inte släppa mig. Jag försöker leka igång henom för att sedan säga hejdå medan hen är inne i leken, går dock inte superbra..
Hen blir inte ledsen och gråter men vill inte säga hejdå och blir "sur". Pedagogerna vill att en går ändå, medan jag vill stanna kvar tills det känns okej för barnet att jag går.

Hämtningarna funkar också hyfsat. Vill inte följa med hem men det går till slut med löfte om att hen ska få komma tillbaka dagen efter.

Är det här normalt liksom? Kan jag tolka det som att hen trivs på förskolan? Ska jag göra något annorlunda? Hur går era hämtningar och lämningar?
Vår son blir 2 i december. Har gått på förskolan sedan februari och vi har fortfarande problem vid nästan varje lämning. Det som trots allt går bäst är att göra en snabb lämning. Dvs av md kläderna, ge en kram, "mamma/ pappa älskar dig", lämna över i pedagogens famn och vinka hejdå.
 
Ja, jag tror verkligen att det är lösningen.

Det är nog egentligen jobbigast för mig, det går sååå emot alla känslor och instinkter att lämna ett ledset barn. Dessutom målar jag upp hemska bilder om hur ensam och ledsen hen är på förskolan. Hur vet en om barnet trivs när en inte kan prata med barnet om det liksom?
Be personalen skicka en bild :)
 
Jag är ju inte alls någon fan av 3-dagars inskolning (har hört om väldigt många bakslag- jag vet dock att det finns de som föredrar detta) utan jag föredrar en längre 14dagars variant där man först är med passivt och sedan lämnar barnet kortare stunder. Vi har varit lyckligt förskonade när det gäller lämning och hämtning men jag tror att det bästa är att både prata med barnet om vad som kommer att hända (nu blir du emottagen av x, sedan kramas vi och vinkar och sedan får du gå med de andra barnen och äta frukost/gunga/leka med klossar etc.) och barnet blir mött i hallen och emottagen av en pedagog istället för att man lämnar barnet mitt i leken.

Inskolningen var otroligt flexibel, de hade avsatt två veckor för inskolning men det gick så otroligt bra att vi kände oss lugna med att hen var där utan oss redan dag fyra.

Vi pratar mycket och positivt om förskolan. Hen är också väldigt positiv, pratar om gungorna och bilarna som finns där, vad hens favoritpedagog heter osv. Ändå blir det lite ledset vid lämning. Vi lämnar alltid ute på gården.
 
Vår son blir 2 i december. Har gått på förskolan sedan februari och vi har fortfarande problem vid nästan varje lämning. Det som trots allt går bäst är att göra en snabb lämning. Dvs av md kläderna, ge en kram, "mamma/ pappa älskar dig", lämna över i pedagogens famn och vinka hejdå.

Problem hur, om jag får fråga?
Vi har som sagt inte varit med om gråt eller tårar utan mer ledsen min och lite "sur".
 
Problem hur, om jag får fråga?
Vi har som sagt inte varit med om gråt eller tårar utan mer ledsen min och lite "sur".
Fram till sommaren så var han helt hysterisk när vi skulle lämna. Gick dock över fortare och fortare och i maj/ juni tror jag han grät 1min efter att vi hade gått sedan var allt bra. (vilken hemsk människa man kände sig som. Dock brukade pedagogerna skicka sms/ mms de värsta dagarna)

T om april grät han när vi hämtade honom och kunde inte komma därifrån fort nog.

Nu beror det lite på om det är en bra dag eller inte. I går kväll vaknade han 21 och somnade inte om förrän 01.. Då var det en väldigt ledsen pojke som fick bäras in och tokledsen lämnas över till pedagogen.

I fredags hade han sovit ordentligt och då tävlade vi fån vagnen in till förskolan. Han flirtade med pedagogen medan jag tog av kläder och sedan blev han lite ledsen när jag sade hejdå men inga tårar.

Vid hämtning går det bra numera. Han vill inte lämna förskolan helt enkelt. :)
 
För oss har det blivit att lämning vid frukosten går bäst. Vi kommer vid 7.30, sätter oss i lekrummet, ibland sitter han i mitt knä och ibland börjar han leka självmant. Om han börjar leka och är nöjd så pussar jag hejdå, om han sitter i mitt knä och inte riktigt släpper taget så är jag kvar en stund till.
Klockan 8.00 är det frukost, då följer jag med honom in till köket där han får lassa på gröt med tillbehör. Jag hjälper till med haklapp och låter honom börja äta, sen pussar jag hejdå och går.
Vi har haft tuffa lämningar med storgråtande kille innan vi började såhär och det kändes för mig inte bra alls. Jag vill att han ska känna sig tillfreds med situationen och nu gör han det, det här fungerar för oss.
Han är två år nu och började på förskolan någon månad efter att han fyllde ett år.

Dottern skolades in när hon var 1,5 år, har aldrig varit ledsen över en lämning. Inte ens vid inskolning.
Iofs, för någon vecka sedan blev hon lite orolig, men då väntade jag in henne tills det kändes bra igen och så blev det inget mer med det. Hon är fyra år nu.

Så barn är verkligen olika, jag hoppas ni hittar ett sätt som fungerar för er :)
 
Lämning vid frukost = bästa lämningen.
Ofta är det så enkelt att kiddot (drygt 1,5 år) som sätter sig vid frukostbordet och vinkar sedan nonchalant bort sin ömma moder.

När jag däremot är i tid och lämnar innan frukost, så går vi in i lekrummet till de andra och säger hejdå. Då kan han ibland bli lite ledsen, men jag upplever att det är bäst och enklast för oss alla om avskedet inte blir utdraget, utan jag i så fall bara ger en kram, säger "Hej då! Ses sen!" och går. Sen brukar jag stå och tjuvlyssna i hallen, och barnet som vrålade när jag stängde dörren tystnar efter några sekunder och drar sedan igång med leken.
 
Vår tvååring gillar förskolan och pedagogerna men gillar inte separationen som blir då vi lämnar. Alltså kan hon bli klängig och ledsen när vi lämnar men är nöjd en kvart senare. Att dröja sig kvar hjälper inte, det är avskedet som är jobbigt.

@Energi, jag tycker det låter som att det går väldigt bra för ditt barn. Att börja förskolan är en stor omställning och tre veckor är inte någon lång tid. Ditt barn verkar vara på ungefär samma nivå som min dotter som började i januari!
 
Vår tvååring gillar förskolan och pedagogerna men gillar inte separationen som blir då vi lämnar. Alltså kan hon bli klängig och ledsen när vi lämnar men är nöjd en kvart senare. Att dröja sig kvar hjälper inte, det är avskedet som är jobbigt.

@Energi, jag tycker det låter som att det går väldigt bra för ditt barn. Att börja förskolan är en stor omställning och tre veckor är inte någon lång tid. Ditt barn verkar vara på ungefär samma nivå som min dotter som började i januari!

Men gud vad skönt att höra, verkligen!

Och till er andra som svarat, tack, det var mer spännande än jag någonsin trodde att det kunde vara :D

Jag har inte möjlighet att lämna tidigare/senare än klockan 9, och då är alla barnen ute på gården och leker.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
35
· Visningar
5 077
Senast: MiaMia
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 679
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
13 145
Senast: lizzie
·
Småbarn Jag är ju föräldraledig med sonen och dottern går på samma förskola som sina kusiner på 1,5 och 3 år. Jag brukar hämta dottern strax...
Svar
19
· Visningar
1 931

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp