Cinora
Trådstartare
och som sagt jag känner skillnad på hjärtklappning och ångest .eftersom jag missade ta den så beror det inte på medicinen.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
och som sagt jag känner skillnad på hjärtklappning och ångest .eftersom jag missade ta den så beror det inte på medicinen.
det förklarar inte syrebristen eller orkeslösheten heller eller de faktum att benen inte hade någon kraft att hålla upp kroppen heller..Om du läser bipacksedeln och biverkningarna så finns nog både hjärtklappning, ökad ångest och yrsel med där... skippa medicinen så märker du om dina besvär är pga den? Du bör märka skillnad ganska omgående...
och som sagt jag känner skillnad på hjärtklappning och ångest .
Fast ångesten kan visa sig på många olika sätt också, det ena leder ju till det andra så att säga. Syrebristen leder till orkeslöshet osv som kan ha sin grund i ångesten som orsakar en viss hjärtklappning som gör att syreupptagningen blir lite sämre osv..det förklarar inte syrebristen eller orkeslösheten heller eller de faktum att benen inte hade någon kraft att hålla upp kroppen heller..
Jag har precis kommit ut från att blivit inlagd på sjukhus av anledningar som låter väldigt likt dina. Jag har dock en ätstörning och min kropp hade brist på Kalium (och sen förhöjda njurvärden), detta pga att jag inte fått i mig tillräckligt med näring plus att jag var uttorkad. Vet dock inte hur dina matvanor ser ut? I vilket fall som helst skulle jag be om att få göra ett blodprov som visar eventuella brister på vitaminer/mineraler eftersom just Kalium påverkar nerv, muskler och hjärta.
Jag har låg puls och lågt blodtryck, senast två dagar sedan låg pulsen på 32 när jag sov (har sämre koll på blodtrycket). Jag blir yr av att resa mig upp, kan inte hantera temperatursskillnader från kroppen (t.ex. blir hemskt yr när jag går ut från en bastu osv), har svimmat t.om av att resa mig upp för snabbt, bristen på kalium gjorde även att jag inte hade ork till NÅGONTING, min kropp orkade inte med helt enkelt, jag fick även tryck för bröstet varje gång jag fick upp pulsen (hjärtproblem pga kaliumet) och ja. Kolla upp det! Jag blev inlagd på hjärtintensiven och hade vi inte insisterat på att ta ett blodprov på "allt" så hade det inte upptäckts att mina kalium nivåer var helt åt skogen så kunde mitt hjärta lagt av när som helst, värsta var väl att jag inte ens kände mig sjuk mer än orkeslöshet. Men jag blev akut inlagd när doktorn såg resultaten.
Mitt blodvärde såg normalt ut ja, infektion och järnvärde sa de inget om så jag antar att det också var normalt. EKG såg också "normalt" ut, om än lite långsamt men inte tillräckligt för att de skulle reagera (regelbundna hjärtslag). Så doktorn skickade hem mig och sa att det såg bra och normalt ut. Dagen efter nöjde sig inte mamma med det och tvingade på ett till blodprov på "allt", och då såg vi att kalium var farligt lågt och höga njurvärden. Detta var inte bara pga näringsbrist utan också pga att jag var uttorkad.Hade du normala värden på dem vanliga blodproven dvs, infektion, järnvärde osv?
Fast nu har du ju kroppen du är orolig över? Kan ju ha varit medicinskt från början men att det fortsatt pga oron över det. Inte omöjligt. Menar bara att aldrig utesluta något och att aldrig underskatta vad psyket kan göra med kroppen. Det är ju dock helt klart lättare (förhoppningsvis) att få bukt med om det är något medicinskt än om det är psykiskt.jag har varit utbränd så jag har svårt att tro det.
Jag har ett bra liv nu, jobbar på egna företaget inom familjen med flexibla och fria arbetstider, ingen stress, håller på med djur och umgås med familjen. så har ju liksom ingenting inom mitt liv i dagsläget som borde göra mig sjuk.
Mitt blodvärde såg normalt ut ja, infektion och järnvärde sa de inget om så jag antar att det också var normalt. EKG såg också "normalt" ut, om än lite långsamt men inte tillräckligt för att de skulle reagera (regelbundna hjärtslag). Så doktorn skickade hem mig och sa att det såg bra och normalt ut. Dagen efter nöjde sig inte mamma med det och tvingade på ett till blodprov på "allt", och då såg vi att kalium var farligt lågt och höga njurvärden. Detta var inte bara pga näringsbrist utan också pga att jag var uttorkad.
Jag vet inte om dina blodprover visade just kalium och njurvärden, annars rekommenderar jag att se till att dricka ordentligt och sen ta blodprov på allt på måndag som planerat (om du inte får tid tidigare). Men om det sen ser normalt ut, så skulle jag också börja tänka psykiska vägar, men inte förrän efter blodresultaten kommit.
Fast nu har du ju kroppen du är orolig över? Kan ju ha varit medicinskt från början men att det fortsatt pga oron över det. Inte omöjligt. Menar bara att aldrig utesluta något och att aldrig underskatta vad psyket kan göra med kroppen. Det är ju dock helt klart lättare (förhoppningsvis) att få bukt med om det är något medicinskt än om det är psykiskt.
Anta har jag aldrig gjort att det är, inte heller att man ska utesluta utan tester att det inte är fysiskt. Men att utesluta det genom att mena på att man minsann vet hur kroppen reagerar osv tycker jag inte är bra. Man ska aldrig underskatta hur psyket kan påverka.nej jag förstår men jag tycker inte man ska anta att det är psykiskt istället för att först utesluta allt som är fysiskt innan man bestämmer sig för att det sitter psykiskt.
nej jag menade inte att du antog det utan att dem gjorde det på sjukhuset, de lyssnade liksom inte ens vad vi sa till dem..det är det som stör mig lite, och det är också därför jag verkligen söker hjälp enbart i sista stund. hatar att gå till läkare för de lyssnar oftast inte..de i ambulansen lyssnade mera på mig och min "mamma" än de på sjukhuset,Anta har jag aldrig gjort att det är, inte heller att man ska utesluta utan tester att det inte är fysiskt. Men att utesluta det genom att mena på att man minsann vet hur kroppen reagerar osv tycker jag inte är bra. Man ska aldrig underskatta hur psyket kan påverka.
Tyvärr är det så på sjukhus och även VC ofta tycker jag. När jag hade lågt blodtryck och allmän yrsel osv och gick till vc så tog dom alla prover, visade på väldigt lågt antal vita blodkroppar, dom tog om dom proverna två ggr, sedan sa dom bara att vissa har ett lägre antar. Sålänge det var stabilt lågt så var det lugnt. Sen så avslutades kontakten trots att problemen var kvar. Förmodligen var det bara så pga en period med lite mat och vätska, jag började dricka och äta mera och problemen försvann.nej jag menade inte att du antog det utan att dem gjorde det på sjukhuset, de lyssnade liksom inte ens vad vi sa till dem..det är det som stör mig lite, och det är också därför jag verkligen söker hjälp enbart i sista stund. hatar att gå till läkare för de lyssnar oftast inte..de i ambulansen lyssnade mera på mig och min "mamma" än de på sjukhuset,