Lägga upp inhoppningen?

[Monifa]

Får hem en ny polle i början av maj som vid 7 års ålder inte är inhoppande och inte heller löshoppad. Jag som helst rider runt i långa läder och inte lämnar jordelivet för att kravla över pinnar är inte så insatt i det hela (har knutit ihop ett litet hoppteam till hästen med personer som är duktiga och tävlar aktivt reg/nat).

Han kommer börja löshoppas i samband med ankomst. Men hur hade Du gjort med det efterföljande arbetet?

Målet är att han ska startas i augusti/september

 

[Kallebus]

Om du har duktiga hoppryttare runt dig så låt dom göra upp en plan och göra det stora jobbet.

Det är väldigt viktigt att ge hästen en positiv attityd till hinder och bommar.
Är du osäker och ovan att hoppa så bör du nog helst låta bli. En dålig anridning eller ett ryck i munnen eller duns i ryggen kan förstöra mycket.

Bommar på marken är superbra i all ridning.
Ha ofta bommar framme och beröm mycket när han går över i början.
Bygg olika banor och övningar med bommar så att det är fullkomligt normalt att det finns bommar överallt.
När hästen går stabilt på bommar så är det läge att lägga upp små hinder.
Det är viktigt att fånga in dom väl så att hästen inte han smita åt sidan.
Är han löshoppad innan så är det sällan ett problem att hoppa med ryttare på ryggen. Känns lite annorlunda bara.

 

[Monifa]

Tack för input!
Drar i munnen eller är i obalans över hinder gör/är jag inte och inte heller osäker. Det är när höjden går över 80 cm och man inte längre kan trava över om det kniper som jag överlåter hoppning av hela banor till andra

Men då stämmer den planen jag har ganska väl överens med vad iallafall du tycker. Att ha bommar framme mycket är dock svårare då jag rider majoriteten av mina pass utomhus i skog och mark. Hästen ifråga är tämligen outbildad även i dressyren och tycker man får såhär i början en bättre start utomhus.

 

[Kallebus]

Men då är det ju perfekt att du kör inhoppningen själv

Jag red mest ut min unghäst men när vi var på banan så blev det alltid några bommar och något litet skutt. Jag red minst hälften av gångerna ute. Det ger bra framåtbjudning och dom får lära sig att hålla koll på var dom har hovarna.
Ett vanligt "fel" många gör är att -Idag så ska vi träna hoppning!!!
Det blir lite mer press och kanske lite för intensivt för den yngre hästen som då börjar protestera eller bara blir för trött i huvudet.
Bättre att ta det i små men positiva portioner.
Det händer fortfarande att jag rider ett lätt pass ute för att sen rida in om ridbanan och ta ett par skutt innan jag skrittar av och tar in.

 

[Kiwifrukt]

Med min unghäst började jag med att skritta och trava över bommar på marken redan när hon var tvååring, fast då gick jag ju givetvis vid sidan om. Men det la en grund för hela invänjningen, för hon hade sett bommar och hinderstöd innan hon började hoppas uppsuttet. Vi har också gått mycket ute i skog och mark innan hon blev inriden, så att gå över nerfallna trädstammar och liknande har aldrig varit främmande för henne.

Jag gjorde några försök med löshoppningen den sommaren hon var två år. Hon förstod inte alls vad det gick ut på, och paddocken var alldeles för stor för att kunna hägna av ordentligt, så man behövde vara minst en fyra-fem personer för att hon inte skulle kunna smita, jag var alltid själv. La därför ner det projektet, och löshoppade henne sen inte förrän hon var ganska precis tre år, då på en mindre bana och med två medhjälpare. Gick fruktansvärt mycket bättre, nu kan jag löshoppa henne ensam.

När vi sen började hoppa uppsuttet gjorde vi precis samma sak som vid löshoppningen, fast båda hindren (det är en ponny, så hon har löshoppats enligt det gamla systemet med två hinder) var pyttepyttekryss. Men hon var ganska snabbt med på noterna, för själva systemet för löshoppningen kunde hon ju. Vi hade till och med löshoppningsbanan uppbyggd i början, så att hon var inramad av linorna. Den enda skillnaden var bara att ryttaren skulle sitta på nu. Hon har fortfarande inte gått några större hinder, men hon har hoppat runt 50 cm och flera hinder i följd.