Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

[Calazirya]

Ni som är intresserade av debatten, missa inte kvällsöppet ikväll.

Kan bli intressant

 

[Björk]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Utan att ha sett debatten, men man lär väl ändå benämna barnets könsorgan på något sätt? Och då faller det sig väl ganska naturligt att barnet reflekterar över att den ser olik ut mot den ena föräldern, syskonet eller kompisen.

Bortsett från det är min åsikt i frågan att man nog kan tala om för sitt barn att det är pojke eller flicka, men försöka undvika att alltid lägga det som någon slags främsta "egenskap". Och att inte beteckna alla andra människor omkring sig ur könsperspektiv också. (T ex säga "barnet" istället för pojken/flickan)

 

[TinyWiny]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Jag har inte sett programmet men jag vet inte om man behöver berätta vilket kön barnet är. Även om man gör det så behöver man ju inte stoppa in barnet i ett fack. Jag menar bara för att man heter Julia så är man ju inte som alla andra Julia och bara för att man heter Olof så är man ju inte som alla andra Olof och man är inte på ett speciellt sätt för att man heter något eller har ett visst kön.
Jag minns inte om jag berättade vilket kön mina barn var utan det var nog snarare så att de själva kom på att de såg olika ut och visst hade båda mina barn en period då de sa flicka? eller pojke? om alla de såg. Det är ju ett sätt att lära sig om omvärlden tänker jag.
Jag svalde ju inte då i början på nittiotalet när jag fick barn att en pojke skulle vara på ett sätt och en flicka på ett sätt utan då precis som nu så anser jag att alla ska göra det som just de tycker är roligt. Jag tror att om man får utvecklas utan normer som säger att man ska vara si eller så så mår man bäst som människa.
Här har det varit dottern som varit vildast och klättrat i träd medans sonen har varit betydligt lugnare. Inte skulle jag ens tänka tanken att min dotter är en pojkflicka som var så populärt att säga när jag växte upp på sjuttiotalet utan det var ju bara så de var som personligheter. Ändå visste jag inte ens vad genusperspektiv var då. Om ens ordet var uppfunnet då?

 

[Comfort]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Vi har väl aldrig direkt sagt till vår dotter vad hon är, men hon har ju sett själv att pappa har nåt hon inte har Så då har det ju fallit sig själv att man förklarat varför.

Nu säger hon ofta harangen:
"Pappa har ju en snopp, men inte jag. Jag är ju tjej, bara killar har snopp".

Sen låter vi det va där, inget stereotypt med varje kön. Om vi ska ta kläder tex så köper jag mest neutralt, men jag ska inte sticka under stol med att finns det två regnställ at välja mellan och det ena är väldigt "killigt" och det andra "tjejigt" så väljer jag det tjejigare. Med lite vånda. Om jag fick en tia varje gång nån har sagt "är det en kille?" eller "vilken söt poj" skulle jag vara rik
Tyvärr får hon mycket kläder av sin farmor och där snackar vi volanger, rosa, glitter, kjolar och hej och hå.

Hon är väldigt flickig av sig ,älskar sina dockor osv Det är verkligen inget vi har fått fram utan helt enkelt hur hon är.

 

[Breaktown]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Smått absurd frågeställning..

Om mamman blir gravid och barnet ska få ett syskon. Ska man då säga till barnet "det är mamma som är gravid för vi tyckte det var mest praktiskt"? Eller ska man berätta att mamman är en kvinna och kvinnor kan få barn och när barnet undrar om det också kan få barn så svarar man "det får du reda på när du blir äldre".

 

[Chloé]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

kom och tänka på en grej till, dom som resonerar så att alla är hen istället för han eller hon, dom kollar inte upp nåt kön innan födseln heller eller? för det borde ju inte vara relevant menar jag?

 

[voltis]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Kl
Varför ska det vara så tabu att visa sin könstillhörighet?
Viktigare är väl att göra våra barn till så starka trygga individer så att de är trygga i den roll de själva väljer att ta?
Att börja kalla varandra för hen eller liknande tycker iaf jag är onödigt.
Min dotter är född flicka, ja det är hon. Fysiskt heter det flicka när de ser ut så mellan benen. Varför hymla med det?
Viktigare är väl då att göra henne till en stark flicka! Som för göra sina egna val i livet och vara stolt över det.

Jag är usel på att debattera, så vet inte alls hur jag ska förklara bättre

 

[vindvissla]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Cala tittade du pa programmet? Var det vart att se?

/visslan med lite nyfikenhet men hemskt lite tid...

 

[Björk]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

kom och tänka på en grej till, dom som resonerar så att alla är hen istället för han eller hon, dom kollar inte upp nåt kön innan födseln heller eller? för det borde ju inte vara relevant menar jag?

Knappast.
Det är väl ändå ganska få även bland dem som aldrig skulle komma på tanken att kalla sitt egna barn för hen (de flesta föräldrar benämner nog sitt barn med det namn de ger det...) som väljer att kolla kön?

Jag håller inte hemligt våra barns kön, vare sig för andra eller dem själva. Men jag gör mitt absolut bästa för att låta just könstillhörigheten bli så lite "betydelsefull" som möjligt. Jag och min sambo gör aktiva val i att försöka tänka på hur vi uttrycker oss, vad och hur vi leker med barnen, klädval, leksaksval, hur vi själva agerar i våra könsroller som vuxna osv. Idealet vore om könstillhörigheten inte på något enda sätt begränsar våra barns personlighetsutveckling. Men det gör den givetvis ändå; omedvetet; utfrån både vår och andras (släktingar, kompisars, samhällets) påverkan.

Och så är ju bara läget. Det är för mig önskvärt att minimera risken för att något av våra barn i något/några lägen känner att könet är ett "hinder" (medvetet eller omedvetet), men jag tror det är omöjligt att tro att jag som förälder kan helt ta bort sådan risk. Det är klart att de kommer känna/märka och själva leva upp till någon slags normativ könsroll i viss omfattning. Jag hoppas bara att jag kan åtminstone i någon liten mån påverka så att denna känsla inte blir totalt dominerande. T ex så att inte vår son själv tror att han inte kan vara riktigt riktigt lika betydelsefull som förälder som en kvinna den dagen han eventuellt bestämmer sig för att få egna barn. Eller så att vår dotter inte behöver internalisera i sig själv att hon ska vara den huvudansvariga för att t ex "ta hand om" oss när vi blir gamla. För att ta några små exempel.

 

[Björk]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Kl

Att börja kalla varandra för hen eller liknande tycker iaf jag är onödigt.

Jag möte detta med jämna mellanrum. Och jag förstår inte varför du och andra verkar tro att hen är någon slags ersättning för egennamn. Hen är en ersättning för ordet han, hon eller den/det. T ex i sammanhang när man inte vill avslöja könet (t ex i en anonym tråd på ett forum) och kan skriva hen istället för han/hon eller h*n. Eller i sammanhang när man faktiskt inte vet könet; "Titta på barnet därborta, vad roligt ..... verkar tycka det är!". Att säga hon kan vara fel, att säga han kan vara fel. Man kan i och för sig använda det (barnet), men det låter kanske lite konstigt att kalla människor för den/det? Då tycker jag hen är en alldeles utmärkt ersättning! (Även om jag själv är dålig på att använda det i vardagslag).

Istället gör vi ju faktiskt ofta ett antagande om barnets kön. Oftast utifrån färgkodningen på kläderna och/eller utifrån hårets längd. Jag ser det stup i kvarten hos andra OCH hos mig själv (men jag bromsar mig och tänker efter allt oftare).

I och med antagandet "titta på pojken därborta vad roligt han verkar ha" så LÄR vi ju faktiskt indirekt våra barn att barn-klädd-i-blått-grått-grönt = pojke. Eller "titta på flickan därborta" = barnet har rosa-rött-lila = det är en flicka. För det är ju liksom inte slumpartat vilket kön vi kategoriserar barnet som.

Häromdagen träffade jag en bebis klädd i svart body med något tryck på magen, blå jeans och ett par strumpor som såg ut som såna där "tennisskor" med låstassnörning. Första tanken hos mig var att det var en pojke, men innan jag satte ord på antagandet (frågade föräldern hur gammalt barnet var) så sa jag istället "hur gammal är... han? ...hon?" och fick då veta att det var en flicka. Hade föräldern bara sagt "hen är 7 månader" så hade jag faktiskt tyckt det vore ganska spännande! Tänk att jag får träffa en förälder som inte vill avslöja könet för mig. Jag hade nog genast hamnat i en spännande diskussion om könsroller med föräldern.

 

[Calazirya]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Tyvärr missade jag kvällsöppet igår pga ledset barn ( )

Har lite tid över nu så jag kikar i skrivande stund, återkommer...

 

[Petruska]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Jag håller inte hemligt våra barns kön, vare sig för andra eller dem själva. Men jag gör mitt absolut bästa för att låta just könstillhörigheten bli så lite "betydelsefull" som möjligt.

Precis. När vi säger om ett barn - eller för all del om en vuxen - att det är en tjej eller en kille, vad har vi då sagt, så att säga? Vad ligger i orden?

Uppenbarligen bestäms ju personers liv i rätt hög grad av just könet, och då blir det ju intressant att undersöka hur man skulle kunna prata utan att därmed ha hela könsrollen klar. Och troligen räcker det inte att prata på vissa vis snarare än andra, man bör nog också leva på vissa vis snarare än andra.

Om lilla Lisa "är en tjej precis som mamma" - betyder det då också att hon precis som mamma ska ha ett kvinnodominerat vårdyrke, ta ut 85% av föräldraledigheten, att ridning är en lämplig hobby men hockey är det inte, och hon ska för evigt vara projektledare i sitt kommande hem? Eller vad menar vi egentligen när vi säger så där? Hur många av oss har överhuvudtaget tänkt på vad vi menar?

Varför man ska kolla könet redan under graviditeten har jag inte lyckats förstå. Häromdagen hoppades ett litet barn jag känner att det kanske skulle komma ut en hundvalp ur magen på en gravid gemensam bekant (barnet tyckte, fullt begripligt, att en hundvalp verkade roligare än en bebis). Om det vore möjligt skulle jag förstå varför man kollar innan. Det är ju rätt stor skillnad på en bebis och en hundvalp i det långa loppet. Men vilken är skillnaden på en pojkbebis och en flickbebis, som man behöver känna till i förväg?

 

[Mabuse]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Är det inte bara ren nyfikenhet? Ungefär som att man vill se nästa avsnitt av en spännande serie så snart som möjligt, man vill få reda på allt man kan så snart som möjligt?

Sen finns det säkert också de som tycker kön är väldigt viktigt, och därför vill veta i god tid för att ställa in sig mentalt och handla "rätt" prylar för respektive kön.

Jag tycker faktiskt att bannlysa könsbenämningar helt och hållet är att dra det för långt. Det är ju trots allt fysiska skillnader på könen som gör att barnen själva kommer se vilket kön de tillhör ganska snabbt, och en vuxen man och kvinna får såpass olika fysik att det oftast syns tydligt vad de har för kön (om man inte klär sig såpass säckigt att kläderna döljer kroppen helt och hållet). Så det känns lite fånigt att förneka, det syns ju ändå. Ungefär som ögonfärgen, det framgår ju liksom att människor har olika färg på ögonen, och jag tycker inte det är fel att sätta ord på det och säga att en del är blåögda och andra är brunögda.

Däremot kunde man ju önska och sträva mot att det lades ungefär lika mycket vikt vid kön som vid ögonfärg när det kommer till vad man tänker och tror om den personen. Men det innebär inte att man inte får benämna kön eller ögonfärger.

 

[Calazirya]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Först svar till dig:

Vi tog reda på könet i magen. Utan att gå in närmare på varför så var det anknytningsfrågar.Då var det ett sätt för mig att lära känna barnet ( väldigt jobbig graviditet, med misstanke om allvarlig missbildning m.m ). Det var alltså inte för att kunna köpa rätt färg på kläder/vagn, utan helt enkelt för att jag ville veta allt om det barn jag bar i magen eftersom jag inte visste hur utgången skulle blir.

Allmänt: En intressant debatt men som vanlig faller platt på att motståndarsidan med Katerina Janouch i spetsen under 30 min väljer att inte lyssna på vad genusperspektivet handlar om, att prata om barnmisshandel och bete sig allmänt störigt. Det handlar verkligen inte om att pojkar inte får leka med bilar och att tjejer inte får ha rosa. Debatten som sådan är ju en standarddebatt varje gång man diskuterar detta, så även här på buke.

 

[FadeAway]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Vad är det för fel att säga "den"/"det" i sådanna sammanhang.
Titta på barnet där borta titta var roligt det verkar ha.
Titta på personen där borta vad roligt den verkar ha.

 

[supercalifragilistic]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Utan att ha sett debatten, men man lär väl ändå benämna barnets könsorgan på något sätt? Och då faller det sig väl ganska naturligt att barnet reflekterar över att den ser olik ut mot den ena föräldern

Förutsatt att föräldraparet är heterosexuellt, menar du?

 

[imzork]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det är inte utan att jag finner det en aning kontraproduktivt att undanhålla barnet dess könstillhörighet. Med det menar jag att det ju vore rimligare att man lär sitt barn att hen kan göra vad hen vill "trots" att hen är det ena eller det andra könet. Lära barnet att s.a.s. bli tryggt i sig självt.

Det är ju när man talar om för barnet att "du kan inte" eller "du borde" bara för att vederbörande har ett visst kön som man gör galet.

Som min morsa gjorde. "Fina flickor gör inte si eller så"; "det är kvinnans lott att ägna sin lediga dag åt att städa upp efter sin man"; "jag ska be pappa hjälpa dig att byta däck på bilen" o.s.v.

Vi bör sluta sätta likhetstecken mellan könsidentitet och könsroll. Med ett likhetstecken är det lite svårt att vidga den senare.

 

[Calazirya]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det har redan Björk nämnt.

För att det känns och låter konstigt att benämna barn ( dom - de/dem - den/det ).

 

[Calazirya]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Nu handlade inte merparten av diskussionen kring om man ska hemlighålla barnets kön. Det var Kvällsöppet som satt den rubriken på programmet :/

Den handlade mer om genusperspektiv i stort

 

[Björk]

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Vad är det för fel att säga "den"/"det" i sådanna sammanhang.
Titta på barnet där borta titta var roligt det verkar ha.
Titta på personen där borta vad roligt den verkar ha.

Det är inget fel, jag säger så själv.
Men jag (vi?) är nog mest vana vid att benämna människor som hon eller han. Eller? Och då blir den eller det lite mer av "sakbenämning" för många tror jag. För mig är i alla fall den eller det lite mer känslomässigt kopplat till en sak.

Det skulle kännas konstigt att t ex säga högt så att föräldrarna till ett barn hör "Titta vad det skrattar!" (barnet). När man inte vet (eller kanske skulle vilja lägga sig vinn om att inte "köna" personer i omgivningen) så känns det som att hen ligger bättre till. I alla fall i mina öron. Det blir liksom en direkt motsvarighet till han eller hon, men könsneutralt.