Det är lite här det krockar. Vi har korna i en produktion, vi blir inte rika på den (min chef har en timlön på under 30 kr oavsett tid på dygnet och färg på dag) men det är det vi lever på. En del av ett 'lönsam lantbruk' är att effektivisera. Om vi skulle ha korna på bete året runt skulle det kosta min bonde 63' kronor om året att bara hämta in de till mjölkning. (det tar 30 min ungefär x 2 ggr om dagen). För korna är det inte nödvändigt att få känna vinden i pannluggen. På samma sätt som att det inte är nödvändigt för människan att åka utomlands varje vinter för att få sig lite sand mellan tårna till exempel. Dessutom som jag skrivit tidigare så vill korna oftast stanna kvar inomhus så länge det inte blåser för mycket, är soligt och typ +5 grader. Den moderna mjölkraskossan har dessutom en vinterpäls i stil med ett fullblod. Däremot är det vanligt att man bygger lösdriftshallar med foderbordet på ytterlångsidorna vilket gör att det är öppna sidor istället för hela väggar. Bra luft samtidigt som man kan fälla ned gardiner vid kraft blåst/snö som skydd
Jag förstår till fullo vad du menar men det jag menar är att det är inte möjligt med året runt betesdrift i Sverige (i andra delar av världen ser det däremot annorlunda ut. Men de har annat klimat) mycket för att det krockar med ekonomin. Det skulle bli väldigt dyrt att ha lösdrift med bete till ett par hundra kor, jag lägger ju hellre de 63' kronorna på bättre madrasser i liggbåsen, kanske en bättre borste, nya vattenkar eller något annat som förbättrar komforten de månader kon bor inne.
Detta är sanning med modifikation. Dels beror mjölkmängden på år av avel, hade allt hängt på fodret hade allt vart betydligt enklare och alla hade haft kor som mjölkade 50 liter/dag men det är långt ifrån så. Men fodret är en bidragande del. Jag stöter med jämna mellanrum på kor som producerar väldigt bra men är för tunna = de omvandlar stora delar av fodret till mjölk. Sen har vi de som är tvärt om, feta och producerar mindre med mjölk. Den bäste kon är där i mellan så klart.
Hade vi släppt ut alla kor i det fria hade hon fortfarande fått en kalv om året och efter som att hon genom hormonell reglering bildar och utvecklar de mjölkbildande cellerna i samband med dräktigheten tills att de bli fullt utvecklade och syntetiserande celler så kommer hon omvandla stora delar av det gräs hon äter i det fria till mjölk. Hon lär inte kalva in men halvfullt juver direkt bara för att hon inte får odlad vall och kraftfoder. Två månader innan kalvning sinas kossan genom att mjölkas en gång varannan dag kombinerat med en magrare meny, denna meny får hon tills hon kalvar. Med andra ord går hon inte på någon kalasdundrande kost när hon kalvar in och ändå är juvret smockafullt (för vissa innebär det 10 liter och andra det dubbla...).
Sen skiljer det mellan raserna, SRB skulle klara sig bättre än Holstein är jag ganska säker på. Men kon skulle vara ett magert djur tills de evolutionärt minskat till lagom mängd mjölk att föda en kalv och inte tre/fyra stycken.
Och på en halmdiet får man sjuka djur förövrigt.
Du menar såhär
De var förövrigt till skogs i sådär fyra dagar. Försökte få hem dom men de var inte riktigt färdiga med campandet så fick ge upp. Lite nervöst att ha åtta kor som hade mellan 7 och 30 dagar kvar till kalvning på rymmen i skogen. Märkligt nog gick de aldrig längre än till stubbåkern trots att de hade MÅNGA hektar skog att ströva på. Typ obegränsad yta. Men fick helt enkelt avvakta och gav mig hemåt när jag inte ens med förstärkning fick hem dom. Morgonen efter stod de och åt ur plansilon, hälften fick komma in och den andra halvan fick fortsätta sin semester på bete. Den halvan som åkte ut igen, ja de ville också in
Bara att fråga på, är ju mycket man gör på en gård som väldigt få känner till 
