kött= djurplågeri?

Jag tycker som sagt att det viktigaste är att man TÄNKER, inte att man alltid gör "rätt".
Sedan finns det olika filosofiska övertygelser, som att vissa veganer anser att djuren har exakt samma rätt till liv som vi. Då blir ju per automatik uppfödning och slakt oetiskt.
)

Nej varför skulle det bli det, det innebär ju bara att det är lika rätt att döda människor som djur och att ambulansen som rycker ut lika gärna kan välja älgen vid en viltolycka.
 
Jag är vegan (numera, har varit veg, fusketarian och även vegan en sväng :) ).
Men jag tycker ändå att vegetarianens, eller allätarens, minskning av kött/mejeriprodukter är hedervärd.
Förstår inte varför en köttätare kan kräva absolutism från de som tvivlar på etiken i att hålla djur som vi gör. Ingen är ju perfekt, men att bry sig lite borde vara bättre än att inte bry sig alls?

Det där är så jäkla tröttsamt. Bara för att man är vegan så ska man korsförhöras om precis allt och leva typ "perfekt". Gärna av en köttätare som köper massa etiskt tveksamma produkter, men det är ändå veganen som är boven för att den inte gör precis ALLT perfekt. Under en middag börjar jag inte diskutera varför någon har kött på tallriken men jag har tappat räkningen på alla gånger jag fått ett korsförhör då...
 
Just jämförelsen med sällskapsdjur är ganska intressant. Jag vet inte hur naturligt det är för en katt att bo i lägenhet, utan någon som helst möjlighet att få utlopp för sina jaktinstinkter? För att inte tala om fåglar, kaniner, marsvin och andra smådjur som lever hela sitt liv instängda i en liten bur. Ändå är just dessa djur ganska vanligt förekommande, i alla fall bland dom veganer jag känner. Samtidigt predikar man över köttätarens "ondska". Det verkar ofta vara syftet med djuren som stör, att dom föds upp just för att slaktas och ätas. Döden ligger mer i fokus än livet.

Så två fel gör ett rätt?

De veganer jag känner låter djuren de har leva så fritt som möjligt. Kaniner får vistas fritt i lägenhet/hus och har utehagar också.
 
Så det enligt dina veganvänner är det rätt att hålla djur i fångenskap? Hur förklarar de det etiskt?

Att det handlar om domesticerade djur som inte skulle klara sig om man släppte ut dom. Vet i och för sig veganer som inte tycker man ska ha husdjur överhuvudtaget. Jag är bara trött på att det ska letas alla möjliga fel på veganer (och att de ska buntas ihop till en massa som om alla veganer tycker likadant).
 
Att det handlar om domesticerade djur som inte skulle klara sig om man släppte ut dom. Vet i och för sig veganer som inte tycker man ska ha husdjur överhuvudtaget. Jag är bara trött på att det ska letas alla möjliga fel på veganer (och att de ska buntas ihop till en massa som om alla veganer tycker likadant).

Så om man anser att någon (nu gör vi ju inte skillnad på människor och djur eftersom vi pratar om levande varelser) så kan var och en besluta att denna någon ska hållas i fångenskap?

Dvs att om jag anser att du inte kan klara dig själv har jag rätt att vidtaga åtgärder för att du inte ska rymma och skada dig själv?
 
Det där är så jäkla tröttsamt. Bara för att man är vegan så ska man korsförhöras om precis allt och leva typ "perfekt". Gärna av en köttätare som köper massa etiskt tveksamma produkter, men det är ändå veganen som är boven för att den inte gör precis ALLT perfekt. Under en middag börjar jag inte diskutera varför någon har kött på tallriken men jag har tappat räkningen på alla gånger jag fått ett korsförhör då...
Javisst Är det trist med korsförhör
 
Nej varför skulle det bli det, det innebär ju bara att det är lika rätt att döda människor som djur och att ambulansen som rycker ut lika gärna kan välja älgen vid en viltolycka.

Jag har svårt att förstå den kommentaren. Men det jag menade var att vissa veganer anser att djur ska få leva efter sina villkor och inte ingå i produktionsledet. Om de har reflekterat över det med ambulansen vid en olycka vet jag inte, men jag har hört vissa säga att de hellre skulle rädda sin hund vid en brand, än grannens barn...Vilket för mig är väldigt främmande...
 
Att det handlar om domesticerade djur som inte skulle klara sig om man släppte ut dom.

Intressant. Vilka djur är det som inte klarar sig om vi släpper lös dem?
Det enda jag kan komma på är en högproducerande mjölkko.

Jag är övertygad om att mina hästar skulle klara sig utmärkt (ok, den ena skulle ställa sig på grannens åker och bli för fet för att kunna ta sig därifrån...), mina katter likaså.
Fåren i stallet skulle också må lika bra utan staket runt hagen. Hönorna, inga problem. Hunden, jajemän! Om inte annat kan den äta upp hönsen. Kaninerna skulle må lika gott eller bättre i det fria. Grannens getter skulle säkert gärna vandra iväg och äta i någon annans trädgård om de var lösa.
Däremot är jag övertygad om att många av djuren gärna skulle hålla sig kring människor just för att vi erbjuder mat och skydd. Se bara på björnar i storstäder! Det kan bli bekymmer för exotiska sällskapsdjur, de är ju inte evolutionärt anpassade till vårt nordiska klimat. Annars tror jag som sagt inte att det finns många djur som "inte skulle klara sig om man släppte ut dom".
 
Intressant. Vilka djur är det som inte klarar sig om vi släpper lös dem?
Det enda jag kan komma på är en högproducerande mjölkko.

Jag är övertygad om att mina hästar skulle klara sig utmärkt (ok, den ena skulle ställa sig på grannens åker och bli för fet för att kunna ta sig därifrån...), mina katter likaså.
Fåren i stallet skulle också må lika bra utan staket runt hagen. Hönorna, inga problem. Hunden, jajemän! Om inte annat kan den äta upp hönsen. Kaninerna skulle må lika gott eller bättre i det fria. Grannens getter skulle säkert gärna vandra iväg och äta i någon annans trädgård om de var lösa.
Däremot är jag övertygad om att många av djuren gärna skulle hålla sig kring människor just för att vi erbjuder mat och skydd. Se bara på björnar i storstäder! Det kan bli bekymmer för exotiska sällskapsdjur, de är ju inte evolutionärt anpassade till vårt nordiska klimat. Annars tror jag som sagt inte att det finns många djur som "inte skulle klara sig om man släppte ut dom".

Fast det där stämmer inte. Våra framavlade får måste klippas för att inte får stora problem med tung och tät ull-parasiter, hudsjukdomar, värme...
Tamkaniner som släpps ut tas lätt av rovdjur pga deras avvikande färger, visa raser har också mindre lämplig päls. Katter klarar sig dugligt om de från början lärt sig att jaga, men många stryker med första månaderna ute (varför skulle det annars vara fel med sommarkatter som dumpas??).
Hästar, ja det beror ju helt på typ?
Mitt russ jag hade som barn ägnade vintertiden åt att gräva efter rötter, gnaga bark och skovla bort snö för att nå det frusna gräset. Mitt halvblod letade inte föda alls.

Jag tycker du förenklar helt enkelt.
 
Jag tycker du förenklar helt enkelt.

Javisst gör jag det. Att dra det till individnivå skulle bli väldigt besvärligt.
Faktum är dock att det finns vilda katter, hundar, kaniner och hästar, inte i Sverige kanske men på andra platser i världen. Klart att de första generationerna skulle ta lite stryk, men sen skulle det jämna ut sig. Vilda djur dör också, långt i från alla är perfekt anpassade och klarar sig. Då skulle vi ju inte ha någon evolution, eller hur?
Det jag vänder mig emot är argumentet att djuren inte skulle klara sig alls utan oss, när de uppenbart gör det. Visst, inte varje enskild individ men som art. Klart att extremraser, som till exempel mops, perser, teddymarsvin och sånt, inte skulle klara sig. Det gör de ju knappt i mänskligt sällskap. Men många raser skulle utan problem klara ett liv utan människor. Och arterna som helhet har inget behov av oss.
 
Javisst gör jag det. Att dra det till individnivå skulle bli väldigt besvärligt.
Faktum är dock att det finns vilda katter, hundar, kaniner och hästar, inte i Sverige kanske men på andra platser i världen. Klart att de första generationerna skulle ta lite stryk, men sen skulle det jämna ut sig. Vilda djur dör också, långt i från alla är perfekt anpassade och klarar sig. Då skulle vi ju inte ha någon evolution, eller hur?
Det jag vänder mig emot är argumentet att djuren inte skulle klara sig alls utan oss, när de uppenbart gör det. Visst, inte varje enskild individ men som art. Klart att extremraser, som till exempel mops, perser, teddymarsvin och sånt, inte skulle klara sig. Det gör de ju knappt i mänskligt sällskap. Men många raser skulle utan problem klara ett liv utan människor. Och arterna som helhet har inget behov av oss.

Precis.
Det skulle bli en utslagning av ett antal individer, precis som det idag blir bland älgar, rådjur med flera arter.

Jag tror att många kan reagera och "korsförhöra" veganer, apropå ett annat inlägg av en annan användare, just för att en del (dock antagligen inte alla) veganer beskriver sina val som etiskt bättre jämfört med dem som inte väljer att vara vegan.
Att använda sig själv som ett (etiskt) bättre exempel triggar en hel del försvarsmekanismer hos dem man diskuterar med.
´
Det blir ofta en laddning i diskussionerna just eftersom många veganer pekar på etik, och därmed dömer alla andra som "sämre" människor. Det är mycket möjligt, till och med troligt, att det inte är avsikten men det blir gärna effekten.
 
Så två fel gör ett rätt?

De veganer jag känner låter djuren de har leva så fritt som möjligt. Kaniner får vistas fritt i lägenhet/hus och har utehagar också.
Om du läser trådstarten så handlade det just om jämförelsen mellan köttdjur och sällskapsdjur.

Jag varken ifrågasätter eller förhör människor i mina kretsar som lever som veganer, det är deras val och jag respekterar det. Min upplevelse är dock att dom inte respekterar köttätarens val, oavsett hur noga man är med att välja kött från djur som har haft ett bra liv. Man ifrågasätter (på ett ganska aggressivt sätt) ALLA köttätare ur ett "hur kan du kalla dig djurvän?/stackars djur"-perspektiv, samtidigt som man själva håller smådjur på ett sätt som är allt annat än optimalt för djuren.

Det är inte så att jag skriker djurplågare eller skuldbelägger dom, men jag funderar helt klart en del på hur dom tänker.
 
Om du läser trådstarten så handlade det just om jämförelsen mellan köttdjur och sällskapsdjur.

Jag varken ifrågasätter eller förhör människor i mina kretsar som lever som veganer, det är deras val och jag respekterar det. Min upplevelse är dock att dom inte respekterar köttätarens val, oavsett hur noga man är med att välja kött från djur som har haft ett bra liv. Man ifrågasätter (på ett ganska aggressivt sätt) ALLA köttätare ur ett "hur kan du kalla dig djurvän?/stackars djur"-perspektiv, samtidigt som man själva håller smådjur på ett sätt som är allt annat än optimalt för djuren.

Det är inte så att jag skriker djurplågare eller skuldbelägger dom, men jag funderar helt klart en del på hur dom tänker.

Nu finns det ju 1000 anledningar till att man blir vegan, för mig är miljöaspekten mycket viktig. Likaså hälsan. Därutöver handlar det om min syn på liv.
Sällskapsdjur lever generellt inte hopfösta i stora grupper, matas sällan för att växa fort på bekostnad av hälsan. Självklart finns det vanskötsel, misshandel etc bland husdjur. Men jag tycker mig inte se en generell norm där man tar valparna från tiken första dagen och stoppar dem i valpgrupper och föder upp dem utan mor. För att sedan bli mat och kläder.

Jag är inte rabiat, men ja, jag kan tycka det är en smula märkligt att man älskar ett djur och utnyttjar ett annat.
Inte att jag nödvändigtvis har rätt, men det är så jag tänker i alla fall :) Dvs, det är märkligt att påstå att man är en djurvän om syftet med vänskapen är att använda djuret på alla möjliga vis. Till skillnad från sitt husdjur, som man (oftast) uppskattar och umgås med, tränar och vårdar.
 
Sällskapsdjur lever generellt inte hopfösta i stora grupper, matas sällan för att växa fort på bekostnad av hälsan. Självklart finns det vanskötsel, misshandel etc bland husdjur. Men jag tycker mig inte se en generell norm där man tar valparna från tiken första dagen och stoppar dem i valpgrupper och föder upp dem utan mor. För att sedan bli mat och kläder.

Däremot avlas det på individer som inte kan andas, har höftproblem, inte kan sköta egen päls, inte kan förlösa sina ungar utan kejsarsnitt, ögon- och öronproblem, dåliga hovar.. Listan med av människor framavlade hälsoproblem är väldigt lång.
Att på något vis framhålla sällskapsdjur som något bra blir väldigt märkligt, skulle deras liv vara bättre bara för att deras enda syfte är människans egna nöje?
 
jag kan tycka det är en smula märkligt att man älskar ett djur och utnyttjar ett annat.

Jag älskar våra får. De är så sociala och trevliga, ulliga och gulliga. Om några veckor ska lammen slaktas. Jag har inga problem att äta det köttet, tvärtom. Jag vet att de har gått härute i hagen och haft ett bra liv.

Däremot knyter det sig i hjärtat när jag ser grannens mops. Hunden är fyra år, har opererats minst tre gånger i år på grund av andningsproblem och kan varken springa runt och leka eller gå upp för trapporna själv. Nu ska ägaren ta valpar på henne, för att hon älskar sin hund och det även snäll och bra vovve. Är det mer humant och djurvänligt?
I mina ögon är det värre än våra lamm som bekymmerslöst skuttat runt i en hage hela sina liv.
 
Jag satt och läste i tråden om dunskandalen och såg att diskussionen om kött, päls etc togs upp där.

Tyckte det var bra med en spinoff!

Jag har en liten undran, ni som äter kött. Var anser ni att gränsen till vanskötsel/djurplågeri går?

Jag har själv valt att äta vegetariskt/veganskt då min gräns dras lika snävt som för mina husdjur- dvs tycker jag att det är fel att sätta min hund i en liten bur, utan dagsljus, utan bädd och i sin egen skit, för att producera valpar och sedan dö- ja då är det fel att göra samma med en gris.

Tycker jag att min häst har rätt att gå ute varje dag, ha sällskap av artfränder, få veterinärvård och dia sitt föl, ja då tycker jag att en ko har samma rättigheter.

Så länge ovanstående inte är en garanti inom all djurhållning så avstår jag. Jag tycker alltså inte att det automatiskt är fel att döda ett djur för mat (även om jag gärna ser en minskning av det av miljömässiga skäl).

Min sambo äter kött, dock i minskad omfattning, han förstår och håller med mig, men tycker ändå att det är skillnad på husdjur och matdjur.

Hur tänker ni?
De flesta verkar avstå från päls, men använda läder. Dunjacka är fel men ägg är bra?

Jag äter kött och älskar djur. Jag är inte perfekt på något vis.
Men jag väljer svenskt, ekologiskt kött och gärna lokalproducerat. Gris äter jag sällan.
Jag föredrar vilt och har tur i att ha jagande karl och granne. Det finns även en viltvårdsskola i trakten som säljer köttprodukter av vilt ex korvar etc utöver rena köttstycken. Jag köper också gärna kött av jägare om jag inte redan har frysen full sas.

På restaurang kollar jag var köttet är ifrån. Är jag i länder där jag inte tycker djurhållningen är kul äter jag fisk/skaldjur istället för kött och kyckling tex.

Ägg äter jag bara från höns som får gå fritt ute, ekologiska.

Jag använder läder, dun och ull. Dock försöker jag köpa av god kvalitet som både håller länge och inte behöver bytas ut ofta och som tillkommit under så goda förutsättningar som möjligt. Men visst kan jag köpa något onödigt eller som jag inte vet tillverkningsleden helt..

Jag försöker göra en hel del, om än inte allt tyvärr.

Päls köper jag inte.

Hur andra lever lägger jag mig inte i. Jag har vänner som både är veganer, vegetarianer och bär päls, sysslar med mjölk-/kött-industri, jagar etc.
Jag upplever inte att vegetarianer/veganer blir ifrågasatta i mina kretsar. Om någon av mina såna vänner kommer till mig försöker jag självfallet ordna god mat till dem med.
Jag har bott med en kompis som var vegetarian och i perioder vegan. Hon försökte få mig att gilla veggo-mat. Övriga har också försökt. Jag tycker dock det smakar som något saknas hela tiden.
 
Intressant. Vilka djur är det som inte klarar sig om vi släpper lös dem?
Det enda jag kan komma på är en högproducerande mjölkko.

Jag är övertygad om att mina hästar skulle klara sig utmärkt (ok, den ena skulle ställa sig på grannens åker och bli för fet för att kunna ta sig därifrån...), mina katter likaså.
Fåren i stallet skulle också må lika bra utan staket runt hagen. Hönorna, inga problem. Hunden, jajemän! Om inte annat kan den äta upp hönsen. Kaninerna skulle må lika gott eller bättre i det fria. Grannens getter skulle säkert gärna vandra iväg och äta i någon annans trädgård om de var lösa.
Däremot är jag övertygad om att många av djuren gärna skulle hålla sig kring människor just för att vi erbjuder mat och skydd. Se bara på björnar i storstäder! Det kan bli bekymmer för exotiska sällskapsdjur, de är ju inte evolutionärt anpassade till vårt nordiska klimat. Annars tror jag som sagt inte att det finns många djur som "inte skulle klara sig om man släppte ut dom".
Nej, man kan inte släppa ut domesticerade djur i "naturen" och förvänta sig att de ska klara sig själva. Det är ju ett av problemen med folk som lämnar sina katter vind för våg med argumentet att "dom äter ju råttor!" Katterna klarar sig inte särskilt länge och mår definitivt inte bra. Jag har sett alltför många utmärglade katter som skulle göra vad som helst för ett varmt hem med mat och trygghet. Detsamma gäller majoriteten av alla våra "husdjur", inklusive hästar etc. Jag kan i skrivande stund inte komma på något domesticerat djur som skulle må bra och frodas "ute i skogen" på egen hand.

Det är lite Vildmarksromantik i detta också, att vilda djur lever såna fantastiska och lyckliga liv. Ta vildhästar t.ex. - där finns knappast en enda vildhäst som dör en "bra död" dvs utan smärta/lidande/skräck. De dör av rovdjursattacker, svält/törst (i områden med torka), ålderdom (dvs svältdöden då tänderna slitits ner), kolik, benbrott som gör att de inte kan förflytta sig, osv osv osv. Samma sak gäller de flesta vilda djur. De trillar sällan ner ögonblickligt döda av en oväntad hjärtattack.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp