Krock ja. Det är ju det här som är det största problemet med djur i produktion - det är och kan inte vara djuret som står i centrum. Det måste vara pengarna.
Jag tycker att det är jättebra att man går ifrån att hålla dem uppbundet! Men det är ändå väldigt tråkigt att det så tydligt inte finns ekonomiskt utrymme för att ha "din" besättning utomhus.
Det finns mjölkbesättningar som går ute året om och det finns forskning på det. Pälsen är inte ett problem (när jag var barn klippte man korna på vintern, det gör man väl fortfarande?) och beroende på förutsättningar kan det vara billigare och djuren håller sig friskare (vet inte vad de har jämfört med dock).
Utan att värdera känslan av vinden i pannluggen så vill jag hävda, igen, att det handlar om yta. Även om lösdriftshallen är stor så är nötkreatur trots allt strövande flockdjur. Och enligt min erfarenhet vill de precis som hästar kunna busa, bralla och ta några galoppsprång då och då.
Fast alltså hur många gånger ska jag säga det
Om vi fantiserar om att det kostnadsmässigt skulle vara same/same att ha dom inne eller ute så hade korna fortfarande valt att stå inne och äta ensilage. Vi släppte ut korna igår när vi skulle stö och kalka liggbåsen. Frågade chefen om de gick ut snällt och ja det hade de gjort klockan halv 8. Vid 9 när vi skulle börja strö hade de första korna redan ställt sig vid ingången och vid klockan 10 såg det ut såhär vid grindöppningen:
Då har de alltså vart ute i 2,5 timme och tyckte att det räckte. 17 plusgrader, växlande molnighet och medelblåst för att vara förhöst.
Kan du skicka PM (vill inte att det slängs med gårdsnamn öppet i tråden) med vilka gårdar i Sverige som har sina mjölkkor ute året runt. Och jo pälsen är ett problem. Vi klipper inga djur på vintern, finns inget behov för det. När jag däremot arbetade med köttdjur klippte vi första gången i november för redan då började de bli svettiga. Varmstall förövrigt, jag gick runt i t-shirt där inne vintertid. Nyare stall byggs ofta kallt och med annan typ av ventilation (sen har köttdjuren annan päls, se bilder nedan)
Monifas pälsskola, september.
Börjar med nyfödda (dessa är vid tillfället bilden togs tre dagar gamla)
Mjölkras, kortpäls och normaltät.
Charolais x srb (hälften kött/mjölk dvs). På samma ställe som kalven ovan, ganska mycket mer päls.
Sen tar vi lite ungdjur. De går ute och har gjort sedan början av maj, de har vindskydd, stödfodrats med kraftfoder och nu även ensilage (delvis för att det inte ska bli för stort foderombyte vid installning)
Hollstein, hon är mest bara luddig. Som du ser längs med halsen är pälsen gles dessutom. Kvigan bakom (426) är även hon luddig så jag har inte valt djur. De två svarta som står i varsin ytterkant är köttraskorsningar med annan päls.
Här har vi en sinko som går med dessa småglin i väntan på att hon ska få sin kalv. Hon har vart ute på bete sedan mitten av maj (i början som mjölkko sedan som sinko). Det är alltid svårt att visa hur tunn svart päls är men vit med "leverfläckar" syns bättre.
Också i samma hage (fint va, med ån som går rätt igenom) har vi denna srb x limousine dvs mjölk/kött. Lite skillnad på pälsen va?
Och sen bara för att hon är den finaste, vackraste och bästa kossan i hela världen får hon vara med också
Hennes päls. Hon är srb korsat med nått annat. Blev intagen från betet för en vecka sedan delvis pågrund utav dåligt bete men också för att det närmar sig kalvning. Står i en lösdrift med öppen ätfront (samma temp inne som ute så att säga)
Rejäl rockfrilla samt öronludd. Bilden är tagen innan fodring på eftermiddagen innan nån kommenterar fodret. En sinkos foderstat är det mycket halm i då en allt för energirik meny kan bidra till komplikationer i samband med kalvning och efter. Men halm är inte alltid så gott
För att återgå till djur ute. Att djuren skulle vara friskare av att gå ute skulle jag vilja säga är BS. Fick se vår gårdsstatistik från september 2014 till september 2015 och vi hade haft under 10 mastiter (kommer ej ihåg korrekt siffra, men 7-8 stycken), vi har ett celltal under 200 (det är högsta tillägget från Arla om man ligger under det). Sen är det klart att det skiljer sig mellan gårdarna och hur intresserade de anställda/bonden är men man tjänar på att lägga energi på sina djur och de flesta väljer även att göra det.
Våra kor har gått ute maj till första veckan i september, kravet är tre månader och de fick 4 plus nån vecka.
Bilderna tagna vid insläpp klockan 12:30 (i vanliga fall går de in 15:00 men fanns ingen anledning till att de skulle stå i drivgången någon längre tid bara för att) Enda pådrivningen är att jag står där jag står och visslar, betet är borta vid de vita balarna.
Här är de som stod och trängdes i drivgången när jag visslar på de andra
och detta ville de in till.
Ungdjur brallar mycket men kor brallar typ första veckan de är på bete sen är de väldigt jordnära
Våra ungdjur går ute från april/maj till september/oktober lite beroende på väder och återväxten på betena.
@Monifa Du tycker inte det är nåt konstigt med att hålla kor dräktiga, ta deras kalv och sen sno deras mjölk för att vi människor, som enda art, ska kunna dricka mjölk hela livet?
Jag använder själv mjölkprodukter ibland men har väldigt svårt att rättfärdiga det faktiskt.
Nej bevisligen gör jag inte det, jag ser det inte heller som att sno deras mjölk. Kon hade fått en kalv om året i det fria också, då hade kalven diat från kon. Istället är det produktionsanpassat men ekologiska gårdar ger ändå mjölk från kon i spann/napphink. Vissa har amko men det är inte särskilt utbrett.
Angående det här med att hålla kon dräktig så tycker inte jag det är konstigare än någon annan avel. Jag är dock emot embryotransfer, det sliter för mycket på kon (även fast att själva grejen är jäkligt spännande!). Vi har kor som vi medvetet inte seminerar fler gånger men som fortfarande mjölkar och så länge de producerar får de går kvar i produktionen. Så det är inte allt eller inget, dräktig eller slakt. Då bör jag också nämna att en ko stiger i mjölk efter kalvning till en viss nivå (individuell såklart) och sjunker oftast när hon blir dräktig. Om ingen seminering görs tar det ofta lång tid innan mjölkmängden sjunker.
Angående ko/kalv separationen (svar även riktat till
@Atle ). Jag upplever att kon är den som tycker separationen är jobbigast, kalven ser jag väldigt lite tecken på att fara illa utav det hela och jag upplever att den (detta låter väl hemskt om man inte är insatt men så upplever inte jag det) knyter an till napphinken. I en kalvs huvud är mat nummer ett, kliv in i en kalvbox så kommer vem som förstå vad jag menar. Vi är eko och skiljer av efter 2-3 dagar, vissa kor bryr sig inte ett piss medan vissa (tacka gud för att det är så få) blir märkbart upprörda i nån dag. Jag tycker konventionella gårdar har det lite bättre där som får separera de direkt. Men många tror att kon står och skriker i månader efter sin kalv som i en annan del av byggnaden skriker tillbaka, det är långt ifrån så.
Att se det som ett alternativ att mjölka kon på överskottet är duktigt naivt. Köttpriset är alldeles för dåligt för att väga upp den minskade mängden mjölk i tanken = sämre djurvälfärd pga sämre ekonomi. Våra kalvar får alltid beröm utav veterinärerna som kommer ut för att de är fina i hull, har VÄLDIGT lite sjuka kalvar och de får mjölk i napphink två ggr om dagen.
Det blev till det bättre. Korna knöt an till kalvarna under tre dagar och skrek efter dem när de togs isär.
Däremot var det ett program på P1 om en lantbrukare som hade kalvarna med korna och där han mjölkade överskottet så att säga. Jag kan tänka mig att kalvarna blir jättefina med ständig tillgång till mjölkbaren. Alternativ finns!
Och ja detta är mitt livs längsta inlägg på mina typ 10 år på bukefalos
