Sv: Kotledsinflammationer
Eftersom du nu frågar om min häst så får de andra "leva" med att jag svarar på frågan om vilka behandlingar som satts in under åren.
Han är nu snart 7 år gammal och besvären började redan som 3 åring, kanske t o m tidigare om man tänker efter men dokumenterat finns det sedan 3 års ålder.
Det upptäcktes vid böjprov av annan anledning, inte hältutredning.
Hästen visade reaktion dubbelsidigt fram, lågt och behandlades i båda kotlederna inne på dåvarande Flyingekliniken. Sprutades i led, vilket preparat som användes då vågar jag inte svara på. Man pratade om tuppkam men numera är det väl ett helt syntetiskt framställt preparat om jag har förstått det rätt. Efter första behandingen ordinerades han vila i 8 veckor och sedan ÅB och den gången sprutades han om en gång till med en ny 8 veckors vila som följd.
Detta har sedan upprepats ca 2 ggr/år, samma typ av behandling med vila emellan, någon period har han haft en lite längre vila men det har inte gjort någon skillnad. Han är röntgad i alla leder samt i ryggen och är helt ren på röntgen fortfarande. Han är ultraljudad i knälederna bak och är u a. Jag försökte få till stånd en scint men det ville försäkringsbolaget inte gå med på så då fick det vara. Han är kollad och behandlad av kiropraktor utan resultat.
Han har de senaste 2 åren fått regelbunden behandling av massör och det har haft viss effekt på symptomen i a f men det har inte hindrat att inflammationerna uppstår igen, möjligen att vi har fått lite längre intervall på dem.
Hästen hade ett sjukdomsfritt år mellan 5 och 6 och då trodde vi att vi hittat lösningen med rätt avvägd dressyrträning och motion, massage, antal vilodagar och han började även tävlas i lätta klasser i dressyr. Allt kändes mycket bra. Tanken har varit att han skulle säljas ända sedan 4 års ålder, inte p g a problemen med inflammationerna utan för att han verkligen är en renodlad tävlingshäst som stormtrivs på bana men blir väl skarp ute. Naturligtvis ville jag först då vara helt säker på att han verkligen hade klarat krisen och kanske växt ur problemet t o m så jag böjprovade på klinik trots att han kändes helt fräsch på träning - och då var det kört igen. Fick ringa runt till de spekulanter som provridit och velat se mer av honom och avstyra försäljning.
Sen har vi ägnat tiden åt att få honom helt fräsch igen, har efter samtal med veterinären på hemmakliniken bestämt att det är slutinjicerat eftersom det inte har någon bestående effekt. Det kan vara ett misstag från min sida eftersom han nu är helt ren från pålagringar och det KAN vara så att injektionerna har hjälpt honom att hålla pålagringarna borta. Han blir också alltid ohalt efter en behandlingsperiod men som sagt inte bestående mer än 5-6 månader. Nu får han en lågdos av buttta som sagt,vid behov och även vila vid behov men han ställs inte av eftersom vi upplever att han blir ännu svårare att bygga upp efter en lång vila. Jag har frågat veterinären om olika dyra preparat som finns på marknaden för ledbesvär på häst och det svar jag fick var att "det kan ju inte skada men det finns inget dokumenterat att det verkligen har någon långvarig effekt".
Vid något tillfälle har artroskopi diskuterats men vi valde ultraljud i första hand eftersom det är skonsammare och att det i hans fall inte bara rör sig om en led utan om minst två, ev även vä knäled bak.
Sammanfattningsvis så är de behandlingsmetoder som använts alltså; injektioner i led, vila samt smärtsillande/antiinflammatorisk medicin. Under en period av drygt tre, snart fyra år. Man har inte velat döma ut hästen eftersom han svarat direkt på injektionerna men han kommer nu att bedömas för triangelmärkning då han håller för lätt ridning men inte för det ursprungliga syftet tävlingsbruk. Jag vill ha en triangelmärkning för att skydda honom från "överanvändning" vid en ev försäljning eller om vi hittar en lämplig fodervärd åt honom.
När man köper en åring så har man så mycket förhoppningar och drömmar, ambitioner och i vårt fall så har det mesta grusats MEN jag har haft förmånen att få ha en underbar häst, med mycket arbetsvilja, stor personlighet, livsglädje, en underbar fölfostrare och en vänlig "barbapappa" åt både hästar och barn i stallet.
Det uppväger en stor del av alla sorger och bekymmer längs vägen.
Duktigt och smart av dig och din mamma att "vara lite pjoskiga", lyssna på hästen och inte bara rida på.
