Kornkross till dräktigt sto ?

[unoannis]

kan man ge det ? (Från min bonde)
Har läst någonstans att man helst inte ska ge det, stämmer det ?

 

[Görel]

Varför skulle man inte göra det?

Gav det alltid till mitt gamla sto.

 

[skogaliten]

Försäljare av dyra processade "specialfoder för dräktiga ston", kanske hellre vill marknadsföra sina produkter?
Och därför så rekommenderas "specialfodret", medan alla eventuella nackdelar med "kronkross från grannbonden" dras fram...

Alla foder som förvarats fel, hanterats tokigt, givits på fel sätt eller i fel mängd, eller kontaminerats, kan ju vara "dåliga".

 

[Fille]

Jag hade inte gett kornkross då jag anser att det innehåller för mkt stärkelse. Hellre havre då som innehåller lite mindre stärkelse. Hur ser höanalysen ut? Vad behövs för att komplettera?

 

[skogaliten]

Jag hade inte gett kornkross då jag anser att det innehåller för mkt stärkelse. Hellre havre då som innehåller lite mindre stärkelse. Hur ser höanalysen ut? Vad behövs för att komplettera?

Som sagt, alla sorters foder i fel mängd, vid fel tillfälle kan vara dåligt.

Korn innehåller mer protein och mindre fett än havre, så är det ett fettsnålt protein man vill åt, så kan en lagom giva korn vara bättre än en större giva havre, utan att man egentligen ger mer stärkelse.

Havre är inte nödvändigtvis "bättre" än korn och vice versa.

Om man räknar på foderbehovet, så kan man fodra med havre, korn, eller för den delen industrins specialfoder som tillägg till grovfodret när tillägg utöver grovfodret behövs t.ex. till ett dräktigt sto.

 

[unoannis]

Försäljare av dyra processade "specialfoder för dräktiga ston", kanske hellre vill marknadsföra sina produkter?
Och därför så rekommenderas "specialfodret", medan alla eventuella nackdelar med "kronkross från grannbonden" dras fram...

Alla foder som förvarats fel, hanterats tokigt, givits på fel sätt eller i fel mängd, eller kontaminerats, kan ju vara "dåliga".

Tror jag läste det på något forum - hittar det inte!

Jag hade inte gett kornkross då jag anser att det innehåller för mkt stärkelse. Hellre havre då som innehåller lite mindre stärkelse. Hur ser höanalysen ut? Vad behövs för att komplettera?

precis det jag hört - för mkt stärkelse!

har inte fått in analysen För höstens hö,hon går fortfarande på bete men ska in snart

 

[unoannis]

Som sagt, alla sorters foder i fel mängd, vid fel tillfälle kan vara dåligt.

Korn innehåller mer protein och mindre fett än havre, så är det ett fettsnålt protein man vill åt, så kan en lagom giva korn vara bättre än en större giva havre, utan att man egentligen ger mer stärkelse.

Havre är inte nödvändigtvis "bättre" än korn och vice versa.

Om man räknar på foderbehovet, så kan man fodra med havre, korn, eller för den delen industrins specialfoder som tillägg till grovfodret när tillägg utöver grovfodret behövs t.ex. till ett dräktigt sto.

Havre blir för mkt energi för min dam

 

[Oknytt]

Havre blir för mkt energi för min dam ☺

Korn har mer MJ per viktenhet än vad havre har

Eller menar du att hästen blir "havrehet"?

 

[Fille]

Som sagt, alla sorters foder i fel mängd, vid fel tillfälle kan vara dåligt.

Korn innehåller mer protein och mindre fett än havre, så är det ett fettsnålt protein man vill åt, så kan en lagom giva korn vara bättre än en större giva havre, utan att man egentligen ger mer stärkelse.

Havre är inte nödvändigtvis "bättre" än korn och vice versa.

Om man räknar på foderbehovet, så kan man fodra med havre, korn, eller för den delen industrins specialfoder som tillägg till grovfodret när tillägg utöver grovfodret behövs t.ex. till ett dräktigt sto.

Jag har alltid lärt mig att korn och havre har ungefär samma mängd protein. Googlade nu och kom till svenska foder, deras korn innehåller 80 gr smältbart råprotein per kg foder och havren innehöll 84. Är det någon speciell kornsort som har mer protein?

 

[Mia_R]

Samtliga av mina hästar blir galliga om de får korn och en fick även proteinknölar så jag har inte gett korn öht på ca 20 år, dvs de jag har nu har aldrig fått korn.

 

[skogaliten]

Jag har alltid lärt mig att korn och havre har ungefär samma mängd protein. Googlade nu och kom till svenska foder, deras korn innehåller 80 gr smältbart råprotein per kg foder och havren innehöll 84. Är det någon speciell kornsort som har mer protein?

Jag brukar läsa i "Fodertabeller för idisslare", där det finns "normalvärden" för en hel radda med fodermedel.

Nomalvärden är alltså de värden som man räknar foderstater på, när man ska använda sina egenodlade grödor.

Enligt dessa tabeller innehåller Korn (kärna) 122 g råprotein per kg/ts, och havre (kärna) 110 g råprotein.

Om foderfabrikerna har "pillat" med spannmålet, så kan värdena vara vad som helst egentligen.
Tar de bort grodden t.ex., så ändras värdena enormt.

Förutom "vanliga" foder medel som halm, spannmål, ärtor m.m., så finns även sådant som inte används så ofta idag med i fodertabellerna som: Tallbark, Vass, Foderbeta, Rova, Fodervicker.

Vass som skördas på sommaren är rena proteinbomben förresten 170 g råprotein/kg ts.

Och där finns också värden för sådant som vi använder mer för berikning, än som foder, som t.ex. Morot (105 g råprotein/kg ts, 12,1 MJ/kg ts).

I Fodertabellerna kan man även se vilka sorters/vilken fördelning av olika aminosyror, sockerarter och vitaminer det finns i olika fodermedel.

Och så mycket, mycket mer...

 

[MiniLi]

Jag brukar läsa i "Fodertabeller för idisslare", där det finns "normalvärden" för en hel radda med fodermedel.

Nomalvärden är alltså de värden som man räknar foderstater på, när man ska använda sina egenodlade grödor.

Enligt dessa tabeller innehåller Korn (kärna) 122 g råprotein per kg/ts, och havre (kärna) 110 g råprotein.

Om foderfabrikerna har "pillat" med spannmålet, så kan värdena vara vad som helst egentligen.
Tar de bort grodden t.ex., så ändras värdena enormt.

Förutom "vanliga" foder medel som halm, spannmål, ärtor m.m., så finns även sådant som inte används så ofta idag med i fodertabellerna som: Tallbark, Vass, Foderbeta, Rova, Fodervicker.

Vass som skördas på sommaren är rena proteinbomben förresten 170 g råprotein/kg ts.

Och där finns också värden för sådant som vi använder mer för berikning, än som foder, som t.ex. Morot (105 g råprotein/kg ts, 12,1 MJ/kg ts).

I Fodertabellerna kan man även se vilka sorters/vilken fördelning av olika aminosyror, sockerarter och vitaminer det finns i olika fodermedel.

Och så mycket, mycket mer...

De tabellerna funkar ju dock inte till häst, de tar ju inte upp samma mängd näring ur fodret som kor

 

[Fille]

De tabellerna funkar ju dock inte till häst, de tar ju inte upp samma mängd näring ur fodret som kor

Jag var tvungen att ta fram min ”bibel”, fodringsrekomendationer från SLU. Även där är havre och korn likvärdigt.

 

[skogaliten]

De tabellerna funkar ju dock inte till häst, de tar ju inte upp samma mängd näring ur fodret som kor

Hur tänkte du nu?


Hur mycket näring ett djur av ett visst djurslag tar upp, är en helt annan fråga, än hur mycket näring t.ex. en havrekärna innehåller.

För att kunna räkna ut hur mycket av någonting, som är lämpligt att ge ett djur av ett visst djurslag, så behöver man ha kunskap om två saker:

1: Vilka näringsämnen och "utfyllnadsämnen" fodermedlet innehåller och deras normalvärden. Det är "alltid" likadant för respektive fodermedel.
2: Hur djurslaget processar sitt intagna foder. Varierar stort beroende på djurslag.

Det är inte ens så att olika sorters idisslare processar sitt foder likadant.

Att "man" använder det här tabellverket "Fodertabeller för idisslare" även när man räknar manuellt för häst, är för att det är en bästa sammanställningen över innehållet i olika foder som finns enkelt tillgängligt.

 

[skogaliten]

Jag var tvungen att ta fram min ”bibel”, fodringsrekomendationer från SLU. Även där är havre och korn likvärdigt.

Vadå fodringsrekommendationer?
Menar du en lista som säger att "1 dl havre kan bytas mot en dl Korn" i något visst sammanhang?

Eller menar du en tabell som beskriver totala innehållet av olika ämnen i Korn, Havre, Vete Majs m.m.?
Alltså med ett liknande utseende som hur en grovfoderanalys ser ut?

 

[Magnum]

Kan det vara så att korn innehåller mer protein när det är ett korn så att säga?

Men att häst helt enkelt inte tar upp mer än vad de kan göra ur havre?
Alltså att det smältbara råproteinet i korn är lägre än i havre men att ett korn som sädesslag innehåller högre halt protein än havre?

(jag har alltså ingen aning)

 

[Valerianovna]

Jag ger helst inte spannmål alls. Hellre då en liten dos potatisprotein om det behövs, annars lusern. Det är oftast heller inte någon panik att fodra på tidigt i dräktigheten då stoets näringsbehov inte ökar väsentligt förrän mot slutet av dräktigheten. Inte ens då är det jämförbart med det digivande stoet. Har bekanta som fått fång på sina ston runt mitten på dräktigheten, och i alla de fallen har hästarna lidit av övervikt. Ett varningens finger bara. Behöver hon foder och är i lågt hull/grovfodret inte ger det som krävs är det klart man fodrar upp dem

 

[Fille]

Vadå fodringsrekommendationer?
Menar du en lista som säger att "1 dl havre kan bytas mot en dl Korn" i något visst sammanhang?

Eller menar du en tabell som beskriver totala innehållet av olika ämnen i Korn, Havre, Vete Majs m.m.?
Alltså med ett liknande utseende som hur en grovfoderanalys ser ut?

Det är en tabell som ser ut som en analys, som beskriver ts, mj, smältbart, ca, p och m. Det finns också en tabell som beskriver makromineraler.

 

[MiniLi]

Hur tänkte du nu?


Hur mycket näring ett djur av ett visst djurslag tar upp, är en helt annan fråga, än hur mycket näring t.ex. en havrekärna innehåller.

För att kunna räkna ut hur mycket av någonting, som är lämpligt att ge ett djur av ett visst djurslag, så behöver man ha kunskap om två saker:

1: Vilka näringsämnen och "utfyllnadsämnen" fodermedlet innehåller och deras normalvärden. Det är "alltid" likadant för respektive fodermedel.
2: Hur djurslaget processar sitt intagna foder. Varierar stort beroende på djurslag.

Det är inte ens så att olika sorters idisslare processar sitt foder likadant.

Att "man" använder det här tabellverket "Fodertabeller för idisslare" även när man räknar manuellt för häst, är för att det är en bästa sammanställningen över innehållet i olika foder som finns enkelt tillgängligt.

Det är väl rätt ointressant i det här sammanhanget vad fodret innehåller, det enda betydelsefulla är ju hur mkt smältbart (för häst) protein det innehåller.
Jag har då aldrig använt den tabellen när jag räknat foderstat, det finns ju motsvarande för häst.

 

[skogaliten]

Det är väl rätt ointressant i det här sammanhanget vad fodret innehåller, det enda betydelsefulla är ju hur mkt smältbart (för häst) protein det innehåller.
Jag har då aldrig använt den tabellen när jag räknat foderstat, det finns ju motsvarande för häst.

Nu blir jag förvirrad.

Ett fodermedel, t.ex. havre, korn, ett timotejstrå (inkl blad och ax), eller för den delen en kanelbulle eller ett äpple, innehåller näringsämnen som kan analyseras fram i "ren" form.

Man kan i analyssammanhang bryta ner innehållet på en väldigt detaljerad nivå, hur energin är uppbyggd, vilka typer av stärkelse som ingår eller vilka aminosyror som konstituerar proteininnehållet.

Innehållet i fodermedlet är likadant, oavsett om det är en häst, en människa, eller något annat djur som ska äta det.

Det är analyserbara kemiska egenskaper.

När så en häst, eller en människa eller något annat djur ska försöka dra nytta av fodermedlet, det är då det börjar skilja sig åt.

Människan kan överhuvudtaget inte tillgodogöra sig näringsinnehållet i ett torkat eller färskt timotejstrå (vanligen äter vi djur som kan äta timotejstrån istället för att själva äta timotej), men det finns andra grupper med djur (gräsätare) som kan det. Dessa djurgrupper har lite olika metoder i sina respektive matsmältningsaparater för att kunna göra det, och kommer därför att få lite olika utbyte (nytta) av timotejstrået.

Det faktum att olika djurslag får olika utbyte av ett näringsmedel, förändrar inte den kemiska sammansättningen av näringsmedlet.

Olika djurs förmåga att utnyttja fodermedlet är något som man får kompensera för, när man räknar på foderstater.

Dessutom så förändras, vilket näringsutbyte ett visst foder kan ge, för ett visst givet djurslag, om man förbehandlar fodret innan man ger det. Sådant som skalning, uppvärmning, stöpning, krossning kan göra att innehåll från delar av ett fodermedel som i sitt naturliga tillstånd skulle passera opåverkat genom fodersmältningsapparaten, tillgängliggörs.