Konstiga svar på säljannonser på nätet

[LadyCovergirl]

Mitt färskaste bidrag rör mig själv som potentiell köpare. Det var en annons på FB, en köp-och-sälj-i-Malmö-grupp. På bilden fanns det massa grejer men det var två par skor som jag kunde tänka mig att köpa. (Inte för nyttans skull utan enbart nöjesköp.)
I annonsen stod det att PM var önskvärt så jag PM:ade en helt vanlig fråga om storlek på skorna samt prisnivån. Fick svar först efter 3-4 dagar vilket jag tycker är lite väl segt. Det var inte bara mitt PM som kommit bort heller utan det fanns andra som kommenterat bilden med frågor om varför PM inte besvarades.
I svaret meddelades att det paret jag helst ville köpa redan var sålt och att det andra var storlek 37 och kostade 200 kronor. Jag avböjde artigt och fick frågan om det berodde på priset. Jag sa att det stämde och att det var för mycket för ett par använda skor som jag egentligen inte behöver. Då kom en lång harang om att jag inte kunde vänta mig att få saker gratis, att jag var en fattiglapp och jag borde handla på Myrorna istället.
Jag svarade enbart kort att det handlade om att jag isf hellre betalar 400 kronor för ett nytt par skor och då en modell som jag verkligen behöver.
Då avrundade hon med att sådana fattiga som jag inte behöver höra av sig i framtiden.

Sådana människor kommer jag aldrig att förstå. Vad tror hon ska hända? Att jag efter dessa otrevligheter ska ångra mig och vilja köpa skorna?

 

[Mia_R]

Jag hämtade begagnade tegelpannor idag hos en mycket trevlig äldre dam. Den förste som blev lovad dem kom inte när han skulle och när hon ringde och undrade fick hon till svar att han tyckte de stod bra där, tills vidare! Det hade varit många intresserade, men när jag ringde och frågade om de fanns kvar hade hon inte bestämt sig för vem som skulle få dem, men eftersom jag sa att jag kunde hämta alla idag om jag fick så ringde hon tillbaka en timme senare och jag skulle få hämta dem.

Nu ligger jag och vilar efter några timmars jobb. Jag hyrde släp, plockade upp en kompis, vi lastade takpannor, hade en mycket trevlig pratstund med damen, bjöd kompisen på lunch och sen stod jag i regnet och lastade av 335 pannor, sopade ur släpet och återställde det. Alla nöjda och belåtna.

Jag fick dessutom veta när vi var där att hon tyckte det var så roligt att en kvinna ringde och att jag verkade driftig, så det hade avgjort till min fördel. Det fina i kråksången är att hon även lovade ringa mig om någon granne skulle byta tak eftersom jag behöver mer till mitt.

 

[Centaur]

De värsta är de som skickar hundra mail fram och tillbaks och jag flyger omkring med måttband och skickar bilder ur varenda vinkel och svarar på tusen konstiga frågor. Sen ska de plötsligt inte köpa något alls för att de inte har råd, men om jag vill sälja den för 30% av priset och bjuda på frakten så kanske???

Man blir ju tokig.... Mitt telefonnummer ger jag ytterst sällan ut.

 

[athena_arabians]

Jag hämtade begagnade tegelpannor idag hos en mycket trevlig äldre dam. Den förste som blev lovad dem kom inte när han skulle och när hon ringde och undrade fick hon till svar att han tyckte de stod bra där, tills vidare! Det hade varit många intresserade, men när jag ringde och frågade om de fanns kvar hade hon inte bestämt sig för vem som skulle få dem, men eftersom jag sa att jag kunde hämta alla idag om jag fick så ringde hon tillbaka en timme senare och jag skulle få hämta dem.

Nu ligger jag och vilar efter några timmars jobb. Jag hyrde släp, plockade upp en kompis, vi lastade takpannor, hade en mycket trevlig pratstund med damen, bjöd kompisen på lunch och sen stod jag i regnet och lastade av 335 pannor, sopade ur släpet och återställde det. Alla nöjda och belåtna.

Jag fick dessutom veta när vi var där att hon tyckte det var så roligt att en kvinna ringde och att jag verkade driftig, så det hade avgjort till min fördel. Det fina i kråksången är att hon även lovade ringa mig om någon granne skulle byta tak eftersom jag behöver mer till mitt.

Som sagt, man kommer långt med att vara trevlig, korrekt och fattar att en deal gör man på en gång!

 

[Bylund]

Var börjar man...

För några år sedan skulle vi sälja våran bil, en äldre BMW 318i coupe.
Skattad, besiktigad, bara två enkla "bra att veta" från besiktningen, varav en hann vi åtgärda innan bilen väl blev såld. Hade lagt ut den för 10K, och då med lite prutmån.
Först var det ett gäng fulprutningar på mail/telefon. "Du får 3000kr, jag hämtar nu!" Osv. En kille vägrade ge sig, han bjöd 5000 på mail, vi avböjde, han mailade igen, "Ni kommer aldrig få mer än så, bilen är inte värd mer, då är jag generös osv."
En 15 årig kille ville byta mot sin eu-moppe, en annan gissningsvis ung grabb ville byta mot sin epa.
Vi fick näst intill begärt pris, och två veckor efter vi sålt den hade köparen smällt den mot en betongpelare. Synd på en trevlig bil.

Nåt år senare skulle jag sälja lillebrors bil, en gammal Saab 900. Rostig och div. skönhetsfel på utsidan, insidan var i toppskick förutom att förarstolen hade blivit bytt en gång i tiden så den hade grå klädsel istället för blå.
Jag blev totalt nedringd till att börja med. Men en kille började nästan grina i telefonen när jag berättade om förarstolen. Han blev helt förstörd.

Och nu för en månad sen när jag sålde min Audi A3.
Det fanns lite rost på dörrarna, centrallåset var trasigt, troligtvis bara en vakuumslang som var trasig, men pga det gick inte bagaget att öppna. Är man händig och intresserad så ska det dock inte vara så svårt att byta en sån vakuumslang. Är man blond och kan ingenting om bilar så nöjer man sig med att komma åt bagaget genom att fälla baksätet liksom. Sen var det glapp i elsystemet med, ibland startade den inte, men då räckte det med att man typ tog i pluskabeln till batteriet så startade den sen, hade dock inte skrivit ut detta i annonsen.
I övrigt en mycket trevlig och pigg bil. Välskött, perfekt ifylld servicebok, lågmilare osv.
Lade ut den för 12k pga främst centrallåset men också för att jag skulle hämta min nya bil till helgen, annonsen på audin kom ut på måndagen.
På tisdagen ringer en kille från Umeå, ca 10 mil norr om mig.
Det första han gör är att fråga vad mitt sista pris är. Runt 10k svarar jag. Du får 7500 och då hämtar jag den idag, får jag till svar då. Detta på telefon utan att ha sett bilen mer än på bild ännu. Nekar till det fantastiska budet, medan killen börjar fråga en massa om bilen.
Så kommer dom iaf och tittar på bilen. Du får 7k, säger dom efter en stund inspekterande.
Glöm det säger jag, jag ska ha minst 10k.
Men du lovade ju på telefon! Snabb affär, vi hämtar idag, du får 7500.
Nej sa jag, jag har inte lovat ett dugg, och passar det inte så är det bara att åka och titta på nästa bil.
Och då börjar det... men han är student, vi har ju tankat min bil och den drar XX-liter milen, vi har ju åkt från Umeå, nu har du ju lurat oss, ska vi behöva åka tillbaka till Umeå och hämta mer pengar då? (Nä, finns en bankomat ungefär 10 meter ditåt) bla bla bla.
Aldrig i hela mitt jävla liv har jag varit så förbannad och redo att klappa till 3 betydligt större karlar än just då.
Var 3 sekunder från att rycka bilnyckeln och be dom fara åt *** när dom plötsligt hivade fram en sedelbunt i rätt storlek. Som extra bonus fick dom upptäcka elfelet helt själva. Vet dock inte om dom gjort det eftersom jag endast märkt av det själv vid två tillfällen.

 

[Modest]

@Jonaz @athena_arabians

Jag förstår absolut vad ni menar.

Men personligen har jag tyvärr inte (ännu) upplevt en ödmjuk attityd hos någon av de som ställt frågan om hemleverans. Det har dessutom endast handlat om just hemleverans och inte om att mötas på ett ställe som passar båda; därför drar jag alltid öronen åt mig och blir på dåligt humör när någon antyder att de inte vill hämta varan själva..

 

[Piek]

Hade hästen ute på annons för foder eller eventuellt sälja. Skrev att hästen inte var den lättaste, krävde en rutinerad ryttare och ingen barnhäst. Fick svar från en 10 årig tjej som ridit ett år på ridskola men hennes kompis hade ju egen häst! Hon kunde tänka sig att rida min häst en dag i veckan...

En annan när jag skulle sälja sadel. Hade lagt ut den för 8000 kr, fick ett bud på 6000 kr. När sen nästa hörde av sig och undrade om priset så svarade jag att jag fått ett bud för 6000 kr och nu gällde bud över det. Hon bjöd 6050, jag sålde sadeln till den första för 6000 istället. Jag kan tycka att när det ändå handlar om så pass mycket pengar är 50 kr ingenting att komma med.

Lägger man ut annonser att man söker hästar blir det spännande! Sökte häst för lättare träning/tävling ca 160 cm av nättare typ. Fick svar från en som hade ett pensionerat ponnysto med föl vid sidan. Ponnyn var dessutom av kallblodstyp.

 

[Rialavargen]

För många år sedan var Vargen au-pair i Skottland. Jag trivdes inte på landet och familjen var funky, men de hjälpte till att knipa ihop en annons till tidningen i Edinburgh. Svensk au-pair söker ny familj... Gissa hur det blev? Jag var ensam i ett nytt land, kände mig rädd och liten och så ringer det män som vill ha snuskiga samtal med mig.
Det slutade ändå väl och jag hittade en ny familj som var fantastisk.

 

[Gabbi]

Jag känner att jag snart är tvungen att berätta historien om hamsterburen.

 

[Rosett]

Jag känner att jag snart är tvungen att berätta historien om hamsterburen.

Nå?!

 

[mamman]

I Sverige är ju ändå avstånden ändå begränsade....

Tråden fick mig att komma ihåg en gång när min bror som bor i New York skulle sälja något (båt, mc eller något annat som han hade i garaget, jag har glömt). Det här med nätannonser hade inte slagit igenom, för större saker/fordon fanns annonstidningar, i övrigt gällde garageloppis.

Mitt i natten ringer en kille i Los Angeles(!) som ville köpa vad det nu var.

Min bror hade stora problem att förklara att

1. han hade ringt tvärs över hela USA (dvs annonsbladet gällde inte bara för hans county)
2. p g a tidsskillnaden så var det mitt i natten i NY
3. avståndet var så långt att frakten av sagda föremål skulle kosta mer än att köpa i LA

Sensmoral: Om du är i USA, kontrollera riktnumret innan du ringer på en annons

 

[Gabbi]

Nå?!

Jag rensar hemma och hittar en hyfsat fin hamsterbur som jag sätter ut på annons tillsammans med lite andra djurprylar. Redan tidigt hör en kille av sig och inleder med att pruta. Jag vill minnas att priset var 150 kr och skicket fint, så jag vill inte gå ner i pris och säger det. Killen håller sig lugn ett tag men återkommer senare och meddelar att han fortsatt är intresserad av hamsterburen. Visst, den kostar 150 kr. Och nu börjar det.
Kan du köra hem den till mig?
Nej.
Men du bor jättelångt från mig, för jag bor i Rågsved/Telefonplan/valfritt ställe.
Jahapp, det är möjligt, men det är upphämtning här som gäller.
Kan vi åtminstone mötas på T-Centralen då?
Aldrig i livet, säger jag och menar det. Då skickar jag hellre buren i soporna. En hel ledig dag för att krångla sig in till T-centralen med en hamsterbur. Nix.
Men då måste ju jag åka till Bromma??
Japp, som det står i annonsen.
Då kan jag bara ge en hundring för buren.
Mm, men den kostar 150.
Men tåget kostar ju!
DET SKITER JAG I!
Han fortsatte gå på om hur taskigt det var att han skulle behöva åka och hämta den och jag föreslog att han skulle åka till en zooaffär som låg närmare och köpa en bur, men nej, där var burarna för dyra. Han kommer till slut och jag möter honom nere på gården för han var så skum att jag inte ville ha upp honom i lägenheten.
Det första han börjar gnälla om är vad det kostade att åka tunnelbana.

 

[sthu]

Jag har både hämtat och lämnat saker runt om i länet när jag haft vägarna förbi. Har då varit noga med att säga att jag inte har tid att vänta (ute och åker med jobbet) och om inte avhämtning/lämning kan ske där och då blir det ingen affär. Hittills har folk som varit intresserade av att köpa/sälja kunnat lösa det. Ofta har det inneburit att jag hämtar grejer i folks stall eller lämnar saker utanför dörrar. Det har fungerat kanon men kräver att man litar på att den andra är seriös.

Så trött på att sälja hästgrejer! Folk vill ha bilder och mått hit och dit, alla möjliga konstiga vinklar och mått som i vanliga fall är totalt ointressanta. Så man mailar, mäter och fotograferar prylar som ligger ute för en struntsumma. När den processen väl är avklarad får man till svar att 1) BVSA? Säljs den billigt, det här gick ju snabbt och smidigt! 2) Nej, det var inte vad jag vill ha eller 3) .... Inget svar alls.
Usch vad många såna jag har råkat ut för!

Till mänsklighetens försvar, jag har råkat ut för ännu fler trevliga köpare/säljare som verkligen varit smidiga och allt har gått så exemplariskt till att man nästan inte tror det är sant.

 

[stjarnhimmel]

Själv orkar jag knappt annonsera längre. Jag gillar skarpt second hand ställen där msn kan lämna de saker som är i bra skick.

 

[tanten]

Usch jag borde inte läsa i den här tråden. jag får bara obehagliga minnen av konstiga hästspekulanter..

Som den som bara dök upp och sa att han aldrig bokade tid för att säljaren inte skulle hinna "preparera" hästen. (ville jag sälja var det bara att avbryta allt jag hade för händer och gå ut i hagen och hämta leriga dyblöta hästen...) Eller den som ville pruta till halva priset när han satt och drack sitt goa morgonte. Vad det nu hade med saken att göra.
Eller den kände tränare och tävlingsryttare som stod på ett stort evenemang och skrek åt mig att jag var en oseriös lögnare (jag ville inte ta hans skambud)
Etc etc etc.
Gah - det är det jag saknar allra minst med att föda upp hästar.

 

[Ava22]

Blir så trött på att sälja grejer på blocket... La ut ett bord med 6 stolar i förra veckan. Fick bara mail om att köpa stolarna, men jag vill sälja allt på en gång. Äntligen i lördags fick jag en köpare som ville köpa allt. Hon skulle ha hämtat det i söndags och har ffr inte hämtat det. Det har varit strul med att hitta släp, hennes man försenad mm. Tusen sms fram och tillbaka. Blir så jekla trött. Nu skulle hon ha kommit, men det funkade inte. Varför vet jag inte.
Hon bad nu att få sätta över pengarna så hon vet att hon får köpa det och att hon är seriös. Seriös kan jag inte säga direkt. Hålla på att strula fram och tillbaka, hur svårt ska det vara??!!

 

[Skogstokig]

Har sålt två bilar i mitt liv.. båda som reservdelsbilar/repobjekt.. Första bilen var en tjugo år gammal audi som var avställd och obesiktigad.
Följande samtal utspelade sig:
Köpare (ringde med riktnummer 08- ) ; "hej, jag ringer angående bilen du annonserar ut, är den körbar?"
Jag: "jodå, två mil i taget, sen dör den och startar inte förrän motorn är kall igen".
Köpare: "okej, men det är inga problem, duuu...Luleå, det är några mil norr om Uppsala va?"
Jag (trodde att köparen skojade): "haha ja precis, 80 mil sådär"
Köpare(SURT!): "VA?! SÅ LÅNGT?!! nää det tar ju flera dagar att köra hem den då?!! "

Ok, där DOG jag!!!

 

[lady_vip]

Folk är idioter.

Sålde lite smått och gott på en lokal fb-sida, för första gången. En kvinna vill ha två lampor, men det visar sig att hon inte alls bor i min kommun utan flera mil bort. Iaf, hon har såklart inget körkort och vill mötas vid stationen. Tur för henne att jag jobbar nära C. Bestämmer tid, jag konkar dit lamporna. Hon ska swischa summan och har då inga pengar på kontot!!!! Jag fick betalt i typ enkronor och med en hel del rabatt. Ena lampan hade fått en liten defekt när jag packade, som jag hade tänkt berätta om och dra av lite på priset. Jag sa inget.

 

[exotic]

Ja usch det finns många historier. Det senaste jag har hållt på med är att få lov att komma och titta på möbel annonser på blocket.
I 9 av 10 fall har det varit så att jag ringt el mailat på en vara och frågat om jag kan få komma idag/ikväll och titta men får då till svar att jag har lovat bort den till den första som ringde och den kommer om 1,2,3 dagar eller till helgen, men jag kan ringa upp dig om den är kvar efter. Alltså på möbler döda ting varför säljer man inte till första som kan komma. Själv håller jag aldrig materiella saker i flera dagar utan först till kvarn gäller.

 

[whalan]

Ibland vet man inte var folk får allt ifrån. När vi skulle sälja vår förra bil, en Ford Focus, fick vi kontakt med en köpare och köparen frågade om hur mycket vi kunde gå ner. Priset var redan bra och låg bland de lägsta på Blocket, men för att bli av med bilen och för att vara lite snälla sa vi att vi kunde gå ner 5 tusen till. Killen kom och tittade på bilen och bad även att få ta med bilen till en bilverkstad i närheten för genomgång, vilket vi gick med på. Sedan kommer ett mail där han beskriver att bilverkstaden inte kunde hitta några fel och att bilen var i mycket fint skick och att han var väldigt intresserad av bilen, men......

Han ville dra av 17 tusen till, bland annat 8 tusen kronor för inköp av flashiga fälgar (inga fel på de som satt på), för bättre däck (inga fel på dem heller) samt kostnad för en kommande stor service som han var bombsäker på skulle komma nästa gång, då minsann hans brorsa också hade en likadan bil. (Vi ringde Ford och kollade detta, vilket inte stämde alls).

Vi skrev ett mail tillbaka och förklarade då bland annat om servicen och hörde sedan aldrig av honom igen...