Konstiga jobbiga tankar

Det här låter knäppt men jag har sååå mycket konstiga tankar! Som jag inte vet om det är jag som tänker dom eller om det liksom är monstret som säger det. Och då vet jag inte om jag ska lyssna men VET att jag borde berätta om det. Men det är också som det är förbjudet så att jag inte får. Och ganska ofta så är det nästan skönt på ett sätt att ha dom tankarna men ibland så blir det bara läskigt att jag har dom. Så då vill jag berätta så nån annan vet så kanske dom kan se till så jag inte kan göra det som tankarna vill. Men också är det dåligt och får typ panik om jag tänker på att berätta och att dom kan typ stoppa det. Och får sååå dåligt samvete också ifall jag börjar tänka såna saker när jag är med mamma eller pappa men på samma gång så får jag dåligt samvete för att jag är som jag är. Och ja vet att flera har skrivit att dom nog älskar mig ändå och sånt och ja kanske. Men är ändå säker på att dom skulle må bättre utan mig! Men liksom nu har dom tyvärr mig så dom har inget val. Men ja allt det är konstigt och jobbigt. Och sen en till sak att på torsdag ska C till veterinären och jag kommer inte få följa med. Så skulle behöva ifall nån har tips om hur jag ska övertala att få följa med! Sen sista saken idag som är en JÄTTE BRA sak är att jag fick träffa hundarna idag! Fick åka rullstol ner och ut och vara med dom ett tag och åt mellanmål då. Och det gick ganska bra! Eller typ fick ångest och monstret skrek kan man säga men gjorde det ändå för ville ändå visa att jag kan och så IFALL jag kanske kan få vara ute lite längre sen om jag klarar det. Men vet inte men ska kanske prata med läkaren imorgon så får se då isåfall! Men ja förutom det så har det varit ganska somvanligt idag så har inte så mycket att berätta om. Är mest alla dom tankarna som gör så jag känner mig som nån annan person typ för har aldrig i hela mitt liv tänkt såna saker förr så det är ganska läskigt kan man säga.