Sv: Kolikbarn
Hua vad jobbigt! Stackars dej och stackars liten som inte mår bra!
Fick tips av mammas nya gubbe som haft ett kolikbarn för många år sedan. Ett preparat som heter Dicykloverinklorid. Läste lite om det och det verkar hjälpa men ska tydligen tas med försiktighet.
Länk till en rapport på Läkemedelsverket Kan ju vara skönt att ha i bakfickan om det blir ohållbart tänkte jag. Framförallt kan det vara skönt att vara lite påläst inför BVC-besök och faktiskt kunna stå på sig och faktiskt få hjälp. Jag skulle nog läsa på om kolik på sidor som verkar ha medicinsk karaktär och ta reda på så mycket som möjligt för att ha mer kött på benen och kanske få tips på metoder och behandlingar. Det verkar även finnas en klassificeringsskala på om det är kolik barnet har eller inte och hur allvarlig det är.
Google is your friend
Hoppas verkligen att ni får det bättre snart!
Kram
Miks
Dom dropparna är borttagna sen 1 juli 2008. Isak hade en våldsam kolik av värsta sorten, han skrek mellan 18.00-06.00 på morgonen när det var som värst.
Bebisars magont tro man beror på tre orsaker: (det går oftast över vid 3 månader)
Mjölkallergi (ca 1/3-del av de barn som gråter har det och inte kolik)
Luft i magen (här kan magdroppar och minifom hjälpa, kolikmassage)
Tarmar som vrider sig och försöker komma på rätt plats (här använde man för Dicykloverinklorid som är muskelavslappnande och gör att tarmarna inte vrider sig man kan likna smärtan vid tarmvred)
De tips vi fick att prova var:
Inget mjölkprotein (dvs ingen mjölk alls till mamma om han ammades/ nutramigen om han får ersättning)
Minifom/semper magdroppar
Kolikmassage
Gunga ro vagga
ingen lök, jordgubbar, choklad et c till mig som ammade
Ge ersättning för att se om han var mätt.
INGET fungerade.
Isak fick komma upp på barn på NUS i Umeå vi ultraljudade magen (inget konstigt där), han skrek så han gick ner i vikt och såg ut som en liten fågelunge.
Jag blev sjukskriven så Andreas fick komma hem på föräldrapenning även han då det inte gick att vara själv då han när det var som värst knappt sov. Vi gick i skift och läste allt vi kom över på internet.
Fick när Isak var fyra veckor träffa en bra barnläkare på barn, han insåg då att detta var inte hållbart utan lovade oss det som ersatt Dicykloverinklorid dvs Merbentyl som bara skrivs ut via barnläkarna på Barn (på sjukhus ej via bvc) under sträng koll samt att det tillverkas på beställning dvs det finns inte på apoteket. Det är ett sk licenspreparat.
detta hjälpte - EN dos hjälpte Isaks stackars tarmar att slappna av och det var en ny bebis vi fick vid sju veckor (det tog så lång tid innan vi fick igenom det den första barnläkarens ordinerat då det bråkades från överläkaren om vi verkligen skulle få medicinen). Vi var först i Umeå med den nya varianten av Dicykloverinklorid så det var noggranna uppföljningar men Isak fick INGA biverkningar men slapp de MKT smärtsamma plågor hans mage gett honom.
Jag skulle inte tveka att ge honom medicinen igen, det var det värsta jag varit med om, 12 timmar av ren panik i bebisögon och illvrål så ont gjorde det. Biverkningar som man är rädda för att överdosering kan ge andningsstillestånd (det är trots allt muskelavslappnande) men de doser man ger nu är betydligt mindre än de doser som gett detta.
Vi gav Isak 1ml morgon kväll - i sex veckor sen en gång på kvällen i fyra veckor. Vid fyra månader så klarade han sig utan merbentylet.
Fy sjutton för kolik.
Skriver mera sen måste jobba nu.