Jag har haft två klapphingstar och normala hingstar, som har varit ganska olika att handtera...
1/ Klapphingst, aldrig nåt problem, tror knappast han fattade vad han var, även om hade skojbetäckt i sin ungdom. Jag hade endast valacker på den tiden, och han gick i normale hager. Inga problem med brunstiga ston.
Enda gången man fick 'reaktion', var när andra hingstar blåste sig upp framför näsan på han
Han blev kastrerad som 8-åring, då han då började utveckla lite för mycket hingstnyckar och stod mera på två än fyra ben. Har kvar han, och han är gosigaste valacken man hittar
2/ Klapphingst han med - full medveten om sin kapacitet
Använda mesta av sin vakna tid med att skrika efter ston, och rajsa runt i sin hingsthage, så att det var stört ömöjligt att hålla hull på han på vårkanten
I ridningen var aldrig några problem, även om stona tryckte arslet upp i näsan på han. Det räckte att man sa' till han, och bad han koncentrera sig.
Han mådde definitivt INTE bra som hingst, och jag hoppas att nya ägaren har kastrerad han.
Övriga hingstar jag har haft, har varit allt från hooliganer
till rena änglar
Min konklusion är att hingstar är hingstar, oavsett hur man än vridar det, och man måste ta' efter individen.
Mitt råd, är som flera andra redan har skrivit, att kastrera han - han kommer att bli mycket lyckligare som valack :smirk: