Så fint snälla du!Åh så du kämpade och älskade Millie. Det är klen tröst men du gav henne det, alltför korta, bästa livet en katt kan ha. Sitter med tårar och tänker på hur jag följt din kamp, hopp och förtvivlan, motgångar och framgångar. Och alltid, alltid så oändligt mycket kärlek.
Nu har hon vandrat vidare till en plats där hon är frisk och glad och evigt ung och där hon kommer vänta på dig en dag.
Ja hon var så otroligt högt älskad. Men tyvärr hör det även till kärlek att sätta stopp när det är nog.
Kommer alltid vara bitter över att inte veta vad hon led av. Det kommer alltid göra ont att hon fick gå för tidigt och saknaden kommer vara fruktansvärd.
Men dom varma minnena är många och jag älskar varenda ett.
Kommer alltid minnas hur det kändes att pussa henne på huvudet.