Jag funderar på om det faktum att jag fick ta in Megara till vet två gånger under höst/vinter har någon inverkan på hennes kantighet. Veterinären tog direkt på sig handskar när hon började morra och sedan sederade han henne (det blev ett himla liv när hon slet sig fri från djurvårdaren som var med och höll) innan hon blev infångad igen och stucken med lugnande medel. Sedan fick de naturligtvis klämma, kolla tänder, kloklippt osv. Andra gången var efter hennes kräkningar och där fick de faktiskt röntga utan sedering, hurra! Men återigen var problemet när hon blev stucken.
Jag gick faktiskt till djuraffären för första gången när jag ville klippa klorna men det gör jag aldrig om. Personen som skulle klippa försökte hålla fast henne i en handduk med handskar och det blev fiasko och skitjobbigt för både mig och Megara, personen föreslog dessutom att nästa gång gå till veterinär. Tror inte det. Så nu har vi gått tillbaka till enklosmetoden. Utan att bli fasthållen.
Det är ju en katt så allt är tänkbart. Men hur tänker du det hör ihop? Jag säger inte att det inte kan det - men ingen av mina har sas reagerat efteråt mot "elakheter". Lukas fångade jag med fälla när han skulle kastreras, han var ju fortfarande förvildad då. Så fälla, panik i bur, bilresa, klämbur hos vet och handskar och sen sedering. En annan fick vi verkligen slåss med på en röntgen. Liten idag fick fulhållas, stickas fyra gånger för att få blod, spräckte ett kärl när hon började brottas och hon var både arg och rädd. Osv.
Soda hade ju extremt många extremt obehagliga veterinärbesök under mycket kort tid men samma där. Väl hemma igen så som vanligt.
För efteråt har samtliga varit helt som vanligt, och det tämligen direkt. Nån - några timmars "fly från matte ifall hon tänker fånga en och plåga en igen" på sin höjd.
JJag trodde ju t ex Lukas skulle hålla sig undan (han var fortfarande utelevande och inte tam) efter kastrering t ex. Men han dök upp samma kväll och undrade var maten var och kurrade. Det var ju noll hard feeling när jag hämtade honom i somras. Då lurade jag först in i bur och stängde, men ett fäste var inte på så när han panikade separerade över och underdel lite så han kunde klämma sig ut. Så jag fick ägna en stund åt att muta med mat och sen idka påhopp på Liten katt med handskar och rätt handgriplugt tvinga in i buren och slå igen. Sen en timmes paniskt rädd I buren-bilresa.
Så absolut kan Megara reagerat men normalt är nog att de glömmer och förlåter lika fort. Tack och lov.
Jag tror snarare Megara är en bestämd dam och att hon sas vet att hon kan det. (och det är ingen kritik i det, jag har haft en vän miniliten siames på knappa tre kg som inte ens en hel veterinärklinik med gemensamma ansträngningar kunde ge en tablett. Jag kunde absolut inte - handduk och handskar och hela baletten och hon ålade, klöste, bet osv så blodet rann. Och gång två flyttade hon ner ribban ett snäpp och orsakade blodvite betydligt tidigare i processen. Hon var en sån vet hanterade med handskar. Jordens vänaste i ALLT förutom nåt som innefattade tvinga på något vis. Då blev hon skogstokig)