Katters värde (delad tråd från Senior)

  • Övr. Katt
  • Trådstartare Trådstartare cissiny
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 104
  • Visningar Visningar 6 704
C

cissiny

Sv: En undran om känslor för djur

Jag vet att du inte ville gå in på kattfrågan i sig - men jag nämner lite om den trots allt. Det är egentligen inte så konstigt att det blir diskussioner om det. Själv har jag aldrig (tidigare) sett mig som kattmänniska, gillar (gillade) hundar bättre. Men sen fick vi ett samtal för snart två år sen från en gammal kompis till min sambo, som är mycket engagerad i ett katthem. Och, efter det, så har jag blivit lite mer insatt i vad diskussionen kring statusen på katter handlar om (som jag inte ens visste existerade förr).

Katthemmen överallt är mer än överbelastade. Massor av katter far väldigt illa. De flesta (ett fåtal undantag finns förstås, men de är undantagen som bekräftar regeln så att säga) är vanliga "bondkatter", som sålts billigt. Katthemmens hemsidor är fulla med sådana historier.

Så som jag förstått det så handlar debatten om att "höja katternas status" om att undvika att fler katter far illa. A och O är ju att sterilisera de katter som inte planeras att användas i avel.

Det handlar absolut inte om att en raskatt på något sätt är "finare" än en bondkatt. Det är mer så, att eftersom en raskatt betingar ett högre pris så är sannolikheten mindre att den hamnar bland omhändertagna katter. Så har jag åtminstone förstått det.

Mvh Cissi och underbare Sammy (världens finaste "bondkatt" :))
 
Sv: En undran om känslor för djur

Jag är ju flitigt skrivande på katt och hycklar inte om vad jag anser och tycker. Jag anser att visst är det skillnad på en raskatt och en huskatt. Men det värdet är ekonomiskt, emotionellt är dom oftast lka mycket värda.
Tyvärr har inte alla samma känslor för katter, att man lägger ner 4-5000:- på en katt visar att man (oftast) värderar katten högt. Meningen med det höga priset är ju dels att inte vem som helst ska kunna skaffa kattunge och dels att man ska tvingas tänka till, inte många har 5000:- i bakfickan. Att köpa en raskatt för dom pengarna svider ofta lite i plånboken, vilket ju är meningen.

Jag är däremot trött på dom som vägrar se sanningen, som hela tiden försvarar sin huskattavel med "Jamen jag tar hand om mina katter". Jättebra, men hur noga är man med köpare och hur tar dom hand om dom? Hur ofta nekar en huskattuppfödare en intressent? Och alla hemlösa katter ska dom fortsätta vara hemlösa för att folk inte tar sitt ansvar?

Visst 17 styr priset, titta på dom som får katt efter katt överkörd och ändå skaffar nya. Dessa köper inte en katt för 5000:-, släpper ut den och när den blir överkörd går och köper en ny för 5000:- och gör samma sak.

Nu blev detta ett kattinriktat inlägg, men katter är det enda jag kan :o
 
Sv: En undran om känslor för djur

Jag tycker du generaliserar ganska väl mycket. Priset kan vara ett sätt som visar att man bryr sig. Men bara relativt, inte absolut. Detsamma gäller huskatter. Vi har en raskatt, den får vara ute hur mycket den vill, den har inte blivit överkörd, likaså vår huskatt... hmm.. Kan det inte vara så att ditt resonemang bygger sig på enskilda fall och av dem en generalisering?
 
Sv: En undran om känslor för djur

Självklart generaliserar jag, det finns ingen annan väg att gå. Jag har heller inte påstått att man inte släpper ut sin raskatt, även om jag aldrig skulle göra det och inte vill att nån av mina köpare gör det utan ett väldigt bra skäl.
Om nu inte priset är det avgörande, hur förklarar du då att 99% av dom hemlösa katterna är huskatter? Och att dom få raskatter som finns på katthem oftast är akuta omplaceringar? Det är just det här jag menar, hur mycket DU än tycker om din huskatt så blir inte huskattens situation bättre för det. ALLA måste tycka om sina huskatter och det görs inte idag. Du måste se utanför din egen lilla familj och se sanningen. Sanningen är att statusen är för låg och så länge folk skänker bort sina huskatter så kommer dom aldrig att få en högre status.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Jag höll på att få en hjärnblödning en gång när en unge berättade för mig att hennes pappa lovat hennes katt skulle få ungar och de skulle behålla en, resten skulle de slå ihjäl! :crazy: När jag undrade varför de skulle ta kattungar när de ändå skulle slå ihjäl dem, om det inte var bättre att kastrerar katten istället så fick jag svaret: "Men jag tycker det är så roligt med kattungar." :eek: Jösses, hur tacklar man sånt? :devil:
 
Sv: En undran om känslor för djur

Att det nästan bara är huskatter som är hemlösa beror nog på priset, eller den goda tillgängligheten till huskatter, det kan jag hålla med om. Vill ändå poängtera att raskatter behöver inte behandlas väl, just p.g.a. att de är raskatter - folk med pengar behöver inte vara mer vänligare. Vår raskatt är en norsk skogskatt, jag skulle nog snarare inte kunnat tänka mig honom vägras gå ut (eftersom vi inte använder honom som utställningskatt eller avelkatt). Att han får gå ut är för honoms skull, inte för oss.

Så, anledningen till att man skänker bort huskatter är nog ett cirkelproblem p.g.a. dom har dålig status. Jag skulle se en förändring hos människors seende till djuren i allmänhet. Jag tror nämligen att det är vissa människor som lämnar katter hemlösa, alltså att det inte är alla. Och att det därför måste bero på något. Jag ser också att denna förändring är på väg, allt fler människor blir medvetna om djurens välbefinnande och respekt.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Men om man tycker om kattungar, varför då föda upp dom för att döda dem? Då kan man väl istället ta en hemlös istället som vi gjorde.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Väldigt vanligt. Det vanligaste är väl dock att honan är så snäll och man vill ha en till sån. Att ungen kan bli ett monster tänker man inte på, det är ju inte bara mamman och pappan man avlar på utan många generationer bakåt också.
Läste du inte Aftonbladet idag? Om småstadielärarinnan som dränkte sin katt för att det skulle kosta 800:- att avliva den? Hon ville inte betala det utan stoppade katten i en säck och dränkte den i närmaste vatten. Lyckligtvis är hon nu anmäld för djurplågeri, nått hon (enligt tidningen) tyckte var ett slag i ansiktet på henne.

Jag är medlem på ett annat forum där det diskuteras mycket katt och där många från katthem runt om i Sverige håller till, så vi blir ordentligt uppdaterade på vanvårdsfall där. Och mår man inte illa av alla dom, så ska man nog inte ha katt heller.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Jag tror ändå att procentuellt är det fler huskatter än raskatter som far illa. Sen ser jag ett samband mellan vanvårdsfallen gällande raskatter och det är att dom flesta verkar vara perser. Det är idag väldigt lätt att få tag på billiga perser. Finns ingen som helst grund för detta, men av 2 uppmärksammade vanvårdfall senaste året så gäller båda perser.

Pressa upp priserna på huskatten så höjs statusen en hel del. Att bara gå och vänta på att människorna ska ändra sitt tänkande är naivt och inte speciellt ansvarsfullt, då är det bättre att huskattuppfödarna drar sitt strå till stacken och visar att är man inte beredd att betala så ska man heller inte ha katt.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Nej, men dom som är riktigt oseriösa är oftast dom som får sina gratis.
Visst finns det rötägg även bland oss raskattmänniskor, men dom är få jämfört med dom bland huskattmänniskor.

Jag är ändå rätt säker på att en stor den av problemet skulle avhjälpas om man som huskattuppfödare tar ett ansvar för sina ungar. Att sälja dom ovaccinerade och obesiktade för 100:- är inte att ta ansvar, hur bra dom än haft det under sin uppväxt.
Det är vi som uppfödare som är skyldiga att på bästa sätt och så gått vi kan sålla ut dom som verkar konstiga. Känns det fel i magen, neka ! En seriös uppfödare tar ansvar för sina avkommor även efter försäljning, det är vi raskattuppfödare skyldiga till och det borde gälla även dom som föder upp huskatter.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Men jag tycker att alla katter är lika mycket värda och jag kan inte begripa att raskatterna är så FRUKTANSVÄRT dyra. Jag skulle faktiskt vilja ha en Siames.
Jag vet! Jag vill ha en Helig Birma, men de ligger på 4000-5000 kronor... :( Men de är så himla söta med sina blå ögon och med en nos som ser ut att vara doppad i sot :love: Men "min" lilla Molly - vanlig röd bondkatt - är något av det vackraste som finns. Och hon kom till oss helt gratis. Så tänk vilken tur vi har haft!
 
Sv: En undran om känslor för djur

Dom är dyra för att få folk att tvingas tänka till ! Varför kan folk tänka sig betala 9000:- för en hund men inte 5000:- för en katt? Och närmare 100.000:- för en häst?
Tycker det är ett bra riktmärke, har man inte råd att betala/spara ihop till 5000:- så ska man inte ha katt heller. Då har man inte råd med eventuella kostnader runt omkring.
Sen kan jag säga att det kostar nästan så mycket att föda upp en raskatt, så vi uppfödare gör ytterst små vinster på en kull. Min kull på 3 st kostade drygt 10.000:- att ta fram och då gick den utan problem. Hade jag behövt veterinärhjälp nån gång hade den kostat mycket mer än så.
 
Senast ändrad:
Sv: En undran om känslor för djur

Jag tvivlar inte alls på att det är svårt att försörja sig som kattuppfödare. Men för mig som inte har katt för att tjäna pengar på det, utan bara för nöjes skull och för att dom skall fånga råttor, så är 5000 en orealistisk summa.

Och jag tror faktiskt att jag kan tänka till utan att jag först behöver bli utpressad på varenda korvöre som jag har. :p
 
Sv: En undran om känslor för djur

Men på det egna husdjuret så lägger man ju ned massor av träning och känslor.

Jag gillar katter, trevliga katter.
Men jag tycker samtidigt att katthem är litet onödigt och att överdriva.
Varför kan man inte bara avliva de oönskade kattorna?

Om jag däremot har lagt ned arbete och känslor på att få en katt som fungerar väl hemma hos mig, så är jag ju beredd att lägga ganska så mycket på veterinärkostnader på den katten.
Jag har haft de speciella kattorna försäkrade.
Nu så är de så gamla att inte skall behandlas utan avlivas om något blir fel.
Det är annars för mycket smärta i förhållande till vunnen livstid.

Jag har också skött föryngringen genom att låta stallkattan få ungar.
Det är ett för mig bekvämt sätt att få nya kattor som vet hur det fungerar hos mig.
Mamman lär ju ungarna så då slipper jag det arbetet.
Nu så är alla kastrerade utom mamman som går på P-piller sedan 9 år.
Då mamman nu är för gammal för att få flera kullar, så får det bli katter utifrån om jag framledes behöver förstärkning i stallet.
 
Sv: En undran om känslor för djur

MissFideli skrev:
Varför kan folk tänka sig betala 9000:- för en hund men inte 5000:- för en katt?

Hur skulle det bli för katterna då? En 5000 kronors katt får knappast springa runt i frihet utan stängs in och vakas över. Kul för katterna.

5000 kronor för en katt kan ju ni som har lägenhetskatt roa er med att betala.
 
Sv: En undran om känslor för djur

Fast vi har en 4 000 kronors katt, den får vara fri så mycket den vill. :)
 
Sv: En undran om känslor för djur

Jag gick en gång en kurs med folk som födde upp nån sorts konstiga, svindyra katter. Jag frågade om de hade katterna ute och de tittade på mig som om jag var dum i huvet. UTE???
 
Sv: En undran om känslor för djur

Hehe.. jo, det kanske beror på vad det är för katter, nakenkatter kanske inte är så bra idé att ha ute ;)
 
Sv: En undran om känslor för djur

Äh, dra till med 50.000 istället, har man inte råd med det så ska man inte ha nån katt.



suck........
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 31
  • Bichon havanais
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp