Kandidat, magister, master och forskarutbildningen

[Snurrfian]

Jag inser att jag är helt tappad bakom en vagn trots mina nu drygt 5 år på högskola/universitet och inte blev jag klokare när jag försökte googla. Jag har bara fokuserat på att bli ämneslärare men innebär det att jag även har, ja vaddå?

Jag har skrivit ett självständigt arbete på 15 HP och ligger i startgroparna att skriva mitt andra på 15 HP. Jag är inne på termin 9 av 10 och har läst lite andra kurser innan, två terminer. Kan någon reda ut det här för mig?

När skriver man sen en doktorsavhandling? Är det forskarutbildningen?

 

[Narcissa]

Jag inser att jag är helt tappad bakom en vagn trots mina nu drygt 5 år på högskola/universitet och inte blev jag klokare när jag försökte googla. Jag har bara fokuserat på att bli ämneslärare men innebär det att jag även har, ja vaddå?

Jag har skrivit ett självständigt arbete på 15 HP och ligger i startgroparna att skriva mitt andra på 15 HP. Jag är inne på termin 9 av 10 och har läst lite andra kurser innan, två terminer. Kan någon reda ut det här för mig?

När skriver man sen en doktorsavhandling? Är det forskarutbildningen?

Du kommer antagligen att få en fil.kand efter slutförda studier. Man måste ha 180 poäng. Läser du sen till ytterligare 90 poäng på avancerad nivå får du en magister. Ytterligare 30 poäng till och du får en master.
Doktorsavhandling skriver du på forskarutbildningen.

 

[Masqueradee]

Jag inser att jag är helt tappad bakom en vagn trots mina nu drygt 5 år på högskola/universitet och inte blev jag klokare när jag försökte googla. Jag har bara fokuserat på att bli ämneslärare men innebär det att jag även har, ja vaddå?

Jag har skrivit ett självständigt arbete på 15 HP och ligger i startgroparna att skriva mitt andra på 15 HP. Jag är inne på termin 9 av 10 och har läst lite andra kurser innan, två terminer. Kan någon reda ut det här för mig?

När skriver man sen en doktorsavhandling? Är det forskarutbildningen?

På Uppsala universitet är en ämneslärarexamen en masterutbildning:

"Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen)
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 eller 330 hp. Minst 45 hp ska läsas på avancerad nivå."

 

[Masqueradee]

Jag inser att jag är helt tappad bakom en vagn trots mina nu drygt 5 år på högskola/universitet och inte blev jag klokare när jag försökte googla. Jag har bara fokuserat på att bli ämneslärare men innebär det att jag även har, ja vaddå?

Jag har skrivit ett självständigt arbete på 15 HP och ligger i startgroparna att skriva mitt andra på 15 HP. Jag är inne på termin 9 av 10 och har läst lite andra kurser innan, två terminer. Kan någon reda ut det här för mig?

När skriver man sen en doktorsavhandling? Är det forskarutbildningen?

Kolla vad som står i din utbildningsplan. Där står all info! Det är ett juridiskt bindande dokument, liksom alla kursplaner som specificerar vad ni ska lära er i alla kurser.

 

[Narcissa]

På Uppsala universitet är en ämneslärarexamen en masterutbildning:

"Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen)
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 eller 330 hp. Minst 45 hp ska läsas på avancerad nivå."

Det kan aldrig bli en master med 45 poäng på avancerad nivå.
https://studentportal.gu.se/minastu...SSOCheck=true&referer=https://www.google.com/

 

[Masqueradee]

Det kan aldrig bli en master med 45 poäng på avancerad nivå.
https://studentportal.gu.se/minastudier/hum/Examen+och+arbetsliv/kandidat--eller-master-?skipSSOCheck=true&referer=https://www.google.com/

Citerar direkt från utbildningsplanen för ämneslärarexamen med svenska som huvudämne:

"Studerande som med godkänt resultat genomgått ett lärarprogram och därmed uppnått examensbesordningens mål får på begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen (Master of Arts/Science in Secondary Education). (...) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen)
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 eller 330 hp. Minst 45 hp ska läsas på avancerad nivå. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen."

 

[Masqueradee]

Det kan aldrig bli en master med 45 poäng på avancerad nivå.
https://studentportal.gu.se/minastudier/hum/Examen+och+arbetsliv/kandidat--eller-master-?skipSSOCheck=true&referer=https://www.google.com/

Saken är att jag tror att ämneslärarexamen ligger utanför de traditionella kandidat/master-systemet. Har svårt att tro att UU misslyckats med något sånt i sina utbildningsplaner.

 

[Narcissa]

Citerar direkt från utbildningsplanen för ämneslärarexamen med svenska som huvudämne:

"Studerande som med godkänt resultat genomgått ett lärarprogram och därmed uppnått examensbesordningens mål får på begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen (Master of Arts/Science in Secondary Education). (...) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen)
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 eller 330 hp. Minst 45 hp ska läsas på avancerad nivå. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen."

Ja? Det engelska master är inte samma som det svenska. Du får en ämneslärarexamen, inte en master.

 

[Narcissa]

Saken är att jag tror att ämneslärarexamen ligger utanför de traditionella kandidat/master-systemet. Har svårt att tro att UU misslyckats med något sånt i sina utbildningsplaner.

Nej det gör det inte. Däremot är det krångligare att utfärda kandidatexamen eftersom man läser pedagogik och sedan två eller fler ämnen. Du måste ha 180 poäng i samma ämne.

 

[Snurrfian]

Kolla vad som står i din utbildningsplan. Där står all info! Det är ett juridiskt bindande dokument, liksom alla kursplaner som specificerar vad ni ska lära er i alla kurser.

Så här står det:
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Vi har som sagt gjort ett arbete på 15 HP och ska göra ett till nu.

 

[Narcissa]

Så här står det:
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Vi har som sagt gjort ett arbete på 15 HP och ska göra ett till nu.

Du kommer få en kandidat.

 

[Snurrfian]

Saken är att jag tror att ämneslärarexamen ligger utanför de traditionella kandidat/master-systemet. Har svårt att tro att UU misslyckats med något sånt i sina utbildningsplaner.

Nej det gör det inte. Däremot är det krångligare att utfärda kandidatexamen eftersom man läser pedagogik och sedan två eller fler ämnen. Du måste ha 180 poäng i samma ämne.

Aha så det är ett program som inte riktigt passar in i universitetetsvärlden. Det kan ju förklara varför det är så rörigt.

 

[Snurrfian]

Du kommer få en kandidat.

Kul att få lite koll ändå, jag har bara haft ögon på ämneslärarexamen eftersom det är den som är viktigast för mig.

 

[Narcissa]

Kul att få lite koll ändå, jag har bara haft ögon på ämneslärarexamen eftersom det är den som är viktigast för mig.

Lycka till. Ni behövs!

 

[Masqueradee]

Kul att få lite koll ändå, jag har bara haft ögon på ämneslärarexamen eftersom det är den som är viktigast för mig.

Från Lärarförbundet:

"Alla lärarutbildningar leder till någon typ av lärarexamen. Det vet de flesta som ger sig in på en lärarutbildning. Vad många inte vet är däremot att vissa lärarutbildningar också kan leda till en s.k. generell examen. Alltså en kandidat-, magister- eller masterexamen. Problemet är att det inte finns någon överblick över vilka utbildningar som leder till vad. Därför är det viktigt att ALLA studenter undersöker vilka examina som utfärdas på just deras utbildning.

De lärarexamen som utfärdas efter genomgången lärarutbildning är:

• Förskollärare - Förskollärarexamen (på grundnivå)
• Lärare med inriktning mot fritidshem – grundlärarexamen (på grundnivå)
• Lärare F-3 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
• Lärare 4-6 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
• Ämneslärare 7-9 – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)
• Ämneslärare gymnasiet – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)

Men vid vissa lärosäten kan du alltså också få en generell examen. Den kan vara i form av en kandidatexamen i didaktik/förskoledidaktik, magister- eller masterexamen i didaktik och en kandidatexamen i något av dina ämnen. Det låter som viktig information att ha va?

Exakt samma antal poäng, på exakt samma akademiska nivå kan alltså leda till helt olika examina. En ämneslärarstudent vid ett universitet får ut en ämneslärarexamen, medan en student som läser exakt samma ämneskombination vid ett annat universitet dessutom får ut en kandidatexamen i något av sina ämnen. Har studenten tur visste studenten vad som gällde när hen gick in på utbildningen. Men alldeles för många har inte koll på vad som utfärdas innan de går in på utbildningen."

Alltsp,en lärexamen och generell examen är inte samma sak.

 

[Narcissa]

Från Lärarförbundet:

"Alla lärarutbildningar leder till någon typ av lärarexamen. Det vet de flesta som ger sig in på en lärarutbildning. Vad många inte vet är däremot att vissa lärarutbildningar också kan leda till en s.k. generell examen. Alltså en kandidat-, magister- eller masterexamen. Problemet är att det inte finns någon överblick över vilka utbildningar som leder till vad. Därför är det viktigt att ALLA studenter undersöker vilka examina som utfärdas på just deras utbildning.

De lärarexamen som utfärdas efter genomgången lärarutbildning är:

• Förskollärare - Förskollärarexamen (på grundnivå)
• Lärare med inriktning mot fritidshem – grundlärarexamen (på grundnivå)
• Lärare F-3 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
• Lärare 4-6 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
• Ämneslärare 7-9 – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)
• Ämneslärare gymnasiet – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)

Men vid vissa lärosäten kan du alltså också få en generell examen. Den kan vara i form av en kandidatexamen i didaktik/förskoledidaktik, magister- eller masterexamen i didaktik och en kandidatexamen i något av dina ämnen. Det låter som viktig information att ha va?

Exakt samma antal poäng, på exakt samma akademiska nivå kan alltså leda till helt olika examina. En ämneslärarstudent vid ett universitet får ut en ämneslärarexamen, medan en student som läser exakt samma ämneskombination vid ett annat universitet dessutom får ut en kandidatexamen i något av sina ämnen. Har studenten tur visste studenten vad som gällde när hen gick in på utbildningen. Men alldeles för många har inte koll på vad som utfärdas innan de går in på utbildningen."

Alltsp,en lärexamen och generell examen är inte samma sak.

Nej det är självklart. Dock vet jag att en lärarexamen inte leder till en magister. Då måste man läsa vidare.

 

[Philosophia]

Det kan aldrig bli en master med 45 poäng på avancerad nivå.
https://studentportal.gu.se/minastudier/hum/Examen+och+arbetsliv/kandidat--eller-master-?skipSSOCheck=true&referer=https://www.google.com/

Jodå. Examensregler kan visserligen skilja sig något åt mellan olika lärosäten, men i normalfallet får man vid magisterexamen tillgodoräkna sig 15 hp på grundnivå. På masternivå får man vid normalfallet tillgodoräkna sig 30 hp på grundnivå. Sedan måste man så klart även ha tillräckligt med poäng totalt och tillräckligt med poäng i sitt huvudoråde, osv.

 

[Philosophia]

Jag inser att jag är helt tappad bakom en vagn trots mina nu drygt 5 år på högskola/universitet och inte blev jag klokare när jag försökte googla. Jag har bara fokuserat på att bli ämneslärare men innebär det att jag även har, ja vaddå?

Jag har skrivit ett självständigt arbete på 15 HP och ligger i startgroparna att skriva mitt andra på 15 HP. Jag är inne på termin 9 av 10 och har läst lite andra kurser innan, två terminer. Kan någon reda ut det här för mig?

När skriver man sen en doktorsavhandling? Är det forskarutbildningen?

Jag är lite dålig på lärarutbildningarna, men det du beskriver för ämneslärare för gymnasiet är på avancerad nivå. Jag antar att det innebär att ni har fördjupning om 120 hp i ett ämnesområde (utöver andra ämneskurser, osv). Det du tar ut är dock inte en magisterexamen utan en yrkesexamen på avancerad nivå. Din utbildning ger allmän behörighet för forskarutbildning men om du vill forska i ditt huvudsakliga ämnesområde så kan det vara bra att veta att särskild behörighet brukar krävas i form av 60 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.

 

[Snurrfian]

Jag är lite dålig på lärarutbildningarna, men det du beskriver för ämneslärare för gymnasiet är på avancerad nivå. Jag antar att det innebär att ni har fördjupning om 120 hp i ett ämnesområde (utöver andra ämneskurser, osv). Det du tar ut är dock inte en magisterexamen utan en yrkesexamen på avancerad nivå. Din utbildning ger allmän behörighet för forskarutbildning men om du vill forska i ditt huvudsakliga ämnesområde så kan det vara bra att veta att särskild behörighet brukar krävas i form av 60 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.

Jag har haft tankar på forskning men jag är så pass gammal att det är tveksamt om jag hinner, det är så hejdlöst roligt att undervisa så jag tror jag blir kvar där.
Men jag kommer att ha läst 120 hp inom svensk ämnet, men om jag skulle komma till forskning så är det nog snarare historia eller religionsvetenskap som ligger bättre till. Eller pedagogik/skolforskning mer tvärvetenskapligt. Men först jobba!

 

[MiniLi]

Jag har haft tankar på forskning men jag är så pass gammal att det är tveksamt om jag hinner, det är så hejdlöst roligt att undervisa så jag tror jag blir kvar där.
Men jag kommer att ha läst 120 hp inom svensk ämnet, men om jag skulle komma till forskning så är det nog snarare historia eller religionsvetenskap som ligger bättre till. Eller pedagogik/skolforskning mer tvärvetenskapligt. Men först jobba!

Forskarutbildningen innebär för många väldigt mycket undervisning