Det är kanske olika beroende på vilken årskurs man är lärare för?
Dvs för en gymnasielärare, som väl bör vara fördjupad i ett par ämnen är det kanske normalt att få en magister på grund av hur kurserna ligger, men att det för en lågstadielärare som kanske behöver en bredare utbildning inte är så.
Gymnasielärarens magister lär ju ligga i historia, engelska eller någonting liknande. Huvudområden som nämns från Malmö universitet är ju snarare ämnesdidaktik, pedagogik och specialpedagogik. Dessutom nämns specifikt förskolelärare, fridispedagoger och lärare (dvs kanske inte då historielärare på gymnasiet)
Men det här kan säkert vara olika från lärosäte till lärosäte och från olika årskurser. Som sagt lärare läste vartannat år pedagogik och dyl på lärarhögskolan och vartannat år vanliga ämneskurser med vanliga studenter när jag pluggade.
Och om de skulle vilja ha en magister men hade en kandidat skulle huvudämnet vara tex historia inte mer pedagogik antar jag.
Så fördjupad är man inte som gymnasielärare. 120hp i ett ämne (om man inte har svenska/samhällskunskap/musik som alltid kräver 120hp) i resterande ämnen räcker 90hp för undervisningsbehörighet på gymnasiet. Alltså i regel 30hp på avancerad nivå, inte mycket mer.
Som ämneslärare är det inte heller så attraktivt att samla poäng på avancerad nivå i ämnet. Är själv ämneslärare. Undervisar tonåringar, vad ska jag ha poäng på avancerad nivå till? Jag bygger mycket hellre på med bredd på grundnivå, vilket kan ge undervisningsbehörighet. Däremot skulle jag kunna tänka mig poäng på avancerad nivå i ”pedagogik”.