Kan vi diskutera regeringens senaste kommittédirektiv?

Men jag menar riktig lösdrift, inte de boxarna som fult får lov att kallas lösdrift. Utan stoooora hallar med djupa halmbäddar och stor hage med både gräs och lerpöl.
Jo det förstod jag. Jag bara tänkte så att ingen tror att grisar står fastbundna. Vi vet ju inte hur bra koll alla som läser har :)

Ja herregud vi besökte en grisgård i Dk i höstas. Jag var faktiskt i lite chock, och då har jag ägnat hela mitt yrkesliv åt detta dvs sett en del.
Ja det är inte roligt alltså. Tycker så synd om djuren då.
 
Jo det förstod jag. Jag bara tänkte så att ingen tror att grisar står fastbundna. Vi vet ju inte hur bra koll alla som läser har :)


Ja det är inte roligt alltså. Tycker så synd om djuren då.

Aha jag förstår :).

Vet folk i allmänhet om att det finns höghus med grisar i ex Kina? Känner dom till jänkarnas feedlots?

Jag lever definitivt i en bubbla, har lite dålig koll på vad "allmänheten" vet om hur djur har det...
 
Aha jag förstår :).

Vet folk i allmänhet om att det finns höghus med grisar i ex Kina? Känner dom till jänkarnas feedlots?

Jag lever definitivt i en bubbla, har lite dålig koll på vad "allmänheten" vet om hur djur har det...
Jag skulle bli mycket förvånad om gemeneman visste det faktiskt. Sen tror jag inte att grisar bryr sig så mycket om ifall det är höghus eller enplans - så länge miljön där inne är densamma.
 
Mja, EU-lagstiftning i form av direktiv ska implementeras av varje land, och behöver därför finnas oavsett om de är samma eller hårdare än direktivet.
Jo, men jag har nog tänkt att det i regel inte görs nere på föreskriftsnivå inom smalare lagstiftning. Men du har rätt, några av de punkter som finns i föreskrifterna kan härledas till direktiven. Eller snarare, finns inte i lag och förordning.
 
Köp svensk kyckling! Här går de bortskämda älsklingarna på max 40 kg per kvadratmeter eller enligt anläggningarnas kontrollplaner (vilka är sekretessbelagda) - i andra länder har de det sämre, mycket, mycket sämre".
Ingen får ha fler kg kyckling per m2 än vad som står i föreskrifterna. Det är inte alls hemligt utan står "xx eller yy för de som är anslutna till kontrollprogrammet".
Skulle också gissa att ungefär alla är anslutna till kontrollprogrammet.
 
Ingen får ha fler kg kyckling per m2 än vad som står i föreskrifterna. Det är inte alls hemligt utan står "xx eller yy för de som är anslutna till kontrollprogrammet".
Skulle också gissa att ungefär alla är anslutna till kontrollprogrammet.
Men det är ändå 20 stycken broilers på en kvadratmeter om slaktvikten är 2 kg per fågel, är slaktvikten lägre får de vara fler. Vilket innebär att varje fågel inte får ett A4 ark (16 st per kvadratmeter). Det går bra att lägga den grillade kycklingen på ett A4 och se hur mycket plats som blir över. (Detta är fö nästan i överensstämmelse med EU: minimum 2007, där mängden fåglar per kvadratmeter angavs i styck och inte kilo)

Detta är då i ett land med höga etik och stränga lagstiftning.
 
Men det är ändå 20 stycken broilers på en kvadratmeter om slaktvikten är 2 kg per fågel, är slaktvikten lägre får de vara fler. Vilket innebär att varje fågel inte får ett A4 ark (16 st per kvadratmeter). Det går bra att lägga den grillade kycklingen på ett A4 och se hur mycket plats som blir över. (Detta är fö nästan i överensstämmelse med EU: minimum 2007, där mängden fåglar per kvadratmeter angavs i styck och inte kilo)

Detta är då i ett land med höga etik och stränga lagstiftning.
Det är max 36 kg och 25 fåglar. Lite bättre. Men jag anser ändå inte att en broiler på mindre än en A4 stämmer överens med mina definitioner av god djurvälfärd
 
Men det är ändå 20 stycken broilers på en kvadratmeter om slaktvikten är 2 kg per fågel, är slaktvikten lägre får de vara fler. Vilket innebär att varje fågel inte får ett A4 ark (16 st per kvadratmeter). Det går bra att lägga den grillade kycklingen på ett A4 och se hur mycket plats som blir över. (Detta är fö nästan i överensstämmelse med EU: minimum 2007, där mängden fåglar per kvadratmeter angavs i styck och inte kilo)

Detta är då i ett land med höga etik och stränga lagstiftning.
Svårt att prata om utrymme över.

1676308823287.jpeg


Jag har jobbat med packning av kycklingar för transport till slakt och det var ingen rolig hantering.
 
Det skiljer sig rätt mycket, vågar jag påstå att jag vet utan att kunna specificera exakt lagstiftning för alla djurslag i alla eu-länder.
T.ex. antibiotikaanvändning (Tyskland använder 9 gånger mer än vi, vissa länder i Sydeuropa 25-30 ggr mer per kilo producerat kött. Norge ligger lägre än oss främst pga att en stor del av deras kött är lax, vill jag minnas.)
Sverige har även beteskrav för mjölkkor, förbud mot rutinmässig fixering av suggor, krav på miljöberikning till grisar, förbud mot svanskupering i förebyggande syfte, lägre beläggningsgrad osv..

Tänker att det som "vanlig medborgare" räcker rätt långt att veta ATT vi har ett bättre (och dyrare) djurskydd än EU-standard, för att ha åsikter om det är bra eller dåligt. Den som stiftar lagar om HUR djurskyddet ska (eller inte ska) värnas behöver ju rimligtvis vara mer påläst för att veta exakt hur dessa lagar ska utformas.
Förbudet mot svanskuperinh i förebyggande syfte (på gris) gäller ju egentligen på EU-nivå. Men det är inte tillräckligt illa för att det ska hända något….

(Vet att det kom upp tidigare i tråden, men ville påpeka det igen 😅)
 
Fast det gör man ju överallt egentligen. Precis som vi svenskar har argumentet att svensk djurhållning är den bästa och vi behöver stödja svenska bönder, så resonerar ju fransmännen, irländarna och spanjorerna precis likadant. Och ja, vi har en bra djurvälfärd i Sverige, men den är inte bättre än alla andra länder. Vi är bättre än många, men vi är inte bäst på alla områden. Och sen beror det helt på vad man själv tycker är viktigt. För människor som gillar att djuren står inne 5-6 månader om året och äter ensilage är svenskt nötkött jättebra. Eller för de som tycker att ekologiska grisar vars fria utevistelse innebär en 12 kvm stor betongplatta är en bra grej så är svenskt fläskkött också bra. Och jämför man det med surrade suggor så är ju givetvis svenskt kött bättre. Men det går ju inte att jämföra med nötterna i södra Frankrike eller Irland som äter färskt gräs året runt. Där enbart vissa har dem inne för att de själva saknar tillräckligt med mark. Nu blir ju ranchdriften större och större i Sverige med eftersom många bönder tenderar att ha mycket mark, men även där haltar ju mycket av djurhållningen kan jag tycka. Jag som bor mitt mellan två stora ranchdrifter tycker att de har lite att önska i form av koll på djuren. Jag har bevittnat flera kalvningar i december-februari tex.

Samvetsmässigt har jag inga som helst skrupler att äta irländskt kött. Där har djuren det bra och det är ett fint gammalmodigt kretslopp kring gödsel, bete och grästillväxt där man inte använder sig av så mycket konstgödsel tex. Någon statistik säger att irländska djur får mycket antibiotika och många svenskar menar att det fodras regelmässigt, men det stämmer inte. Antibiotikan är svindyr på Irland och det finns inte många bönder som har råd att ge det till sina nötbesättningar i förebyggande syfte. Då hade det irländska köttet varit betydligt dyrare och inte alls konkurrenskraftigt. Anledningen till att det irländska köttet är "billigt" är ju för att de är naturbetesuppfödda av små och medelstora producenter som först och främst inte på heltid lever på sitt jordbruk. Vad gäller irländskt lamm så är det i världsklass! Gräsuppfödda djur som går ute på färskt gräs hela livet. Dessutom av köttras så den där biten som svenskar klagar på smakar ull finns knappt. Dessutom äter man riktiga lamm och inte gamla tackor, så lammkött från Irland är lamm på riktigt.

I Sverige säljs inga "gamla tackor" som lamm av svenska slakterier. Snarare så är det tvärtom, att en hel del av den Irländska importen, består av det som kallas för "Moutton", alltså ungfår.

Egentligen så är "ungfår" (1-2 år) ett bättre och smakrikare kött än de unga lamm som tas fram i Sverige, som då slaktas mellan 4-8 månaders ålder.

Och det är definitivt inte rasberoende huruvida lammkött "smakar ull" eller ej. Ullsmak kommer fram vid felaktig hantering i slakteriet. De större svenska slakterierna gör i stort sett aldrig de misstagen.

De av mina kollegor, som varit på studiebesök på Irland delar inte din bild av fårnäringen där.
Statistiken avseende antibiotikaanvändning ljuger inte.
Det finns enorma problem med parasiter på får på Irland, vilket bl.a. innebär att resistens mot de flesta parasitmedlen blir ett djurvälfärdsproblem. Man kan alltså köpa parasit medel "över disk", vilket gett resistens.
Dödligheten bland lamm är skyhögt högre där än i Sverige.

Hur stora eller små producenter du sett på Irland, får stå för dig.

I Sverige kommer ca 85 % av lammen som slaktas från djurhållare som har en svensk medelbesättning med tackor. En svensk medelbesättning är 32 tackor. Det är väldigt småskaligt, och de flesta lammen föds upp på gräs...
 
I Sverige säljs inga "gamla tackor" som lamm av svenska slakterier. Snarare så är det tvärtom, att en hel del av den Irländska importen, består av det som kallas för "Moutton", alltså ungfår.

Egentligen så är "ungfår" (1-2 år) ett bättre och smakrikare kött än de unga lamm som tas fram i Sverige, som då slaktas mellan 4-8 månaders ålder.
1-2 åriga får kallas för hoggets. Lamb är upp till året. Sen hoggets. Och över 2 år gamla får, samt getkött, kallas för mutton.
De av mina kollegor, som varit på studiebesök på Irland delar inte din bild av fårnäringen där.
Jag bodde 8 år på Irland med flera grannar som var lammproducenter. Men visst, din kollega kan ju ha varit på studiebesök på en av Irlands sämsta gårdar. Vad vet jag.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp