Kan ni förstå?

[turbofling]

Jag måste kolla med er vad ni tycker om det här, jag förstår inte alls debatten men jag kanske har missat något som ni tänker på.

Här i Österrike pågår nu en stormig debatt om en bebis, dom flesta påstår att saken hanterats helt fel men jag kan inte se vad som är fel.

En kvinna sitter i fängelse, livstidsdömd för dubbelmord. Hon är gravid och bebisen förlöses med kejarsnitt på sjukhus. Direkt efter födseln tas bebisen till barnklinik (barnet är inte helt friskt men inte akut sjuk), på barnkliniken finns barnets pappa som kommer få vårdnaden om barnet.

Nu får sjukhuset/socialen stor kritik för att man inte sett till bebisens bästa genom att ta den från mamman direkt. Många menar att bebisen hade mått bäst av att knyta an till sin mamma och vara med henne i fängelset (ett barn får vara i fängelset med sin mamma till 2 år ålder).

Jag ser det helt annorlunda. Barnet har en pappa som bedöms vara den bästa för barnet. Jag tycker det är bra att bebisen får vara hos sin pappa direkt och knyta an till honom. Mamman kommer sitta i fängelse till barnet är tonåring (minst) och är väl kanske inte lämplig som förälder efter det heller. Skulle barnet vara hos mamman skulle pappan ändå få barnet om 2 år och det måste väl vara bättre för barnet att bo hos sin pappa nu och inte behöva komma till en helt ny miljö som 2 åring?

Är det någon som kan förstå hur det hade varit bättre för bebisen/barnet att vara hos mamman?

 

[Mustasukka]

Sv: Kan ni förstå?

Jag kan tycka att det hade varit bättre för bebisen att vara med mamman de första månaderna iaf. Men så tycker jag också att amningen är jätteviktigt den första tiden. Och det enda bebisen är van vid när den föds är mammans röst.
Man skulle kunnat skilja på mamman och bebisen senare, pappan hade kunnat knyta an till bebisen under tiden så pappan inte skulle vara helt okänd för bebisen.

 

[Comfort]

Sv: Kan ni förstå?

Nej jag förstår inte heller hur de tänker där utan jag håller med dig om att det är väl bäst att barnet slipper knyta an till någon som den kommer bli bortsliten ifrån när den är två år och hamnar hos någon (för barnet) okänd.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Kan ni förstå?

Jag tycker att det låter fullkomligt fruktansvärt att man tar en bebis direkt ifrån den nyförlösta kvinnan, mot hennes vilja.

 

[turbofling]

Sv: Kan ni förstå?

Trots att mamman är dömd för mord?

Jag vet inte riktigt om jag tycker att en som har mördat (och murat in offren i en vägg) är lämplig att ta hand om en bebis.

 

[Comfort]

Sv: Kan ni förstå?

Är det bättre att ta bort det från henne när hon haft det hos sig en tid?

i övrigt så anser jag nog att hon frånsade sig rätten sitt barn när man begår ett sådant grovt brott. Hon var ju antagligen medveten om vad hon gjorde.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Kan ni förstå?

Jag tror inte att det är lättare för kvinnan att skiljas från sin bebis bara för att hon är dömd för mord, nej.

Comfort:

Är det bättre att ta bort det från henne när hon haft det hos sig en tid?

Det har jag inte sagt.

Den enda jag gjorde var att leva mig in i hur det måste kännas att genomgå en graviditet och sedan en förlosning och sedan vara med om att någon tar bebisen ifrån en när man är nyförlöst. Det måste vara fruktansvärt att gå igenom. Oavsett vad man har begått för brott är nog smärtan väldigt stor.

 

[turbofling]

Sv: Kan ni förstå?

Debatten har främst inte handlat om mamman utan om vad som är bäst för barnet (men det är såklart helt ok att du skriver dina tanka från mammans håll också).

 

[Comfort]

Sv: Kan ni förstå?

Du skrev att det lät fruktansvärt att bli fråntagen sitt barn som nyförlöst, och det är ju fakta att barnet ändå ska bort från fängelset efter högst två år, så då frågade jag om du tror att det känns lättare när hon gått igenom graviditet, förlossning OCH haft kvar det en tid och knytit band till det?

sen tycker jag inte ett det ska snöas in enbart på kvinnans situation. Barnet då? Är det säkert hos kvinnan tex.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Kan ni förstå?

Jo, jag förstår det och det är ju helt rätt. Jag bara tänkte högt så att säga (blir alltid fel när jag gör det här på Buke).

Comfort: Ingen aning, jag har aldrig fött barn och vet inte hur kvinnan känner. Det var en allmän reflektion bara och ingenting du behöver bli upprörd över. Oavsett är det ju något väldigt hemskt att genomgå så det blir nog svårt oavsett när man särar på dem.

Vad jag har förstått av trådstarten så snöas det inte alls in på kvinnans situation utan det är just barnets välmående och ingenting annat som man fokuserar på. Att en bukefalist uttrycker en känsla angående det hela gör knappast till eller från här i världen.

 

[Comfort]

Sv: Kan ni förstå?

Lugnt, jag är inte upprörd.

Jag ville mest att du inte bara skulle se det ur kvinnans perspektiv (vilket faktiskt var det enda perspektivet du skrev ur).

 

[Ramona]

Sv: Kan ni förstå?

Nu får man ju förutsätta att myndigheterna har gjort sitt jobb, men jag ifrågasätter ändå ifall pappan är en bra förälder. Har det skrivits någonting om honom i pressen? Har man fått se honom på tv?

Det jag kan om kriminella kvinnor är att det gärna finns en ännu mer kriminell man bredvid dem. Om hon har mördat två människor och murat in dem i väggen, vad är det då för kille som varit tillsammans med henne? Han torde ju ha varit tillsammans med henne under eller efter morden, eftersom en utredning och senare en rättegång tar betydligt längre tid än en månad eller två. Och det är väldigt sällan gravida kvinnor murar in lik i väggarna.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Kan ni förstå?

Jag ville mest att du inte bara skulle se det ur kvinnans perspektiv (vilket faktiskt var det enda perspektivet du skrev ur).

Men alltså, att man inte kan låta ett barn vara med en person som är en yxmördande galning säger väl ändå sig självt? Jag är ju inte helt borta liksom. Men - oavsett det så var min spontana tanke att det måste vara gräsligt att vara nyförlöst och få sitt barn bortryckt från en.

Det är ju inte jag som fattar beslutet angående barnet så vilket perspektiv jag först såg det hela ur spelar ju ingen roll i världen. Givetvis tycker jag inte att barn ska bo hos människor som riskerar att skada dem.

 

[turbofling]

Sv: Kan ni förstå?

När kvinnan greps var hon gravid i andra månaden. Ett mord skedde 2008 (hennes ex man) och det andra 2010(en fd älskare) så hon blev gravid efter morden. I somras hittades båda männen inmurade i väggen i källaren hos kvinnan.

Jag har också funderat på pappans lämplighet men jag litar på att myndigheterna har gjort en ordentlig bedömning av honom. Det har pratas väldigt lite om honom men vad jag har förståt var dom inte ett par.

 

[Björk]

Sv: Kan ni förstå?

Har man bedömt att hon inte är en lämplig mamma och det nu finns en lämplig pappa att ta hand om barnet så ser jag bara att agerandet är fullständigt korrekt. Amningsargument skulle väl möjligen ha kunnat vara giltigt, men jag antar att man på goda grunder anser att hon helt enkelt inte är psykiskt stabil nog att ta hand om ett barn. Annars hade hon förmodligen fått haft barnet hos sig till 2årsdagen.

 

[Badger]

Sv: Kan ni förstå?

Det verkar väl bra tror jag.

Har man inte sett att barn kan få skador av uppbrott i unga år, även som bebisar. I de fall då det är nödvändigt som adoption så är det väl så. Men det verkar onödigt att medvetet förse ett barn med en enda nära anknytningsperson som man vet att man kommer att rycka bort efter 2 månader till 2 år. (pappan skulle ju inte kunnat bli anknytningsperson också eftersom han antagligen inte kunde bo i fängelset? Det vore väl förfärligt för barnet/bebisen att bli så totalt omplanterad, vilken stress.)

 

[Lillagoajag]

Sv: Kan ni förstå?

Om barnet nu ändå ska skiljas från sin mamma förr eller senare känns det bättre att göra det "så fort som möjligt". Känns som att det skulle bli en mycket större slitning att komma till en nästan (pappan kan väl inte bo i fängelset?) främmande person när barnet är 2 år än direkt efter.

Sedan är ju inte någon lösning direkt perfekt men det handlar om att göra det som är bäst för barnet (som ju är den som är mest hjälplös här) och det tycker jag man verkar göra.

 

[Kattennizze]

Sv: Kan ni förstå?

Det handlar väl som vanligt om den stora Modersmyten, att kvinnor är mest lämpliga att ta hand barn. Jag antar att myndigheterna gjorde en utredning om kvinnan är stabil nog att ta hand om sitt barn och att de inte funnit att det är så och att pappan är lämplig. Ser inget fel i det faktiskt, barnets bästa måste alltid stå i fokus, inte kvinnans rätt till sitt barn. Däremot tycker jag inte att själva brottet enbart ska vara grund till en bedömning.

 

[Calazirya]

Sv: Kan ni förstå?

Fast i ärlighetens namn, så viktigt är inte amning i dag.

Att amning ska ligga till grund för att mamman ska ha barnet första två åren och sedan ska barnet bo hos pappan det håller jag verkligen inte med om.

 

[lady_mike]

Sv: Kan ni förstå?

Jag tror att det är bäst för barnet att knyta an med sin pappa/vårdnadshavare i första hand. Ist för att den först ska knyta an med sin mamma och sedan slitas iväg från sin mamma och bo med en främmling när den är större och kan förstå förlusten.

Pappan är ju oxå barnets förälder. Lika mycket som mamman även om han inte fått äran att bära barnet innom sej. Och i läget som beskrivs så har pappan bäst förutsättning för att ha barnet.

Att mamman får uppleva smärtan av att får barnet slitet från sej kanske hon skulle tänkt på innan hon begick brottet som satte henne i fängelse under så lång tid. (hårt men sant).

Jag anser att ammning är viktigt. Men inte livsviktigt. Barnets första tid i livet är viktigare.. Att efter 3-6-12 månader sllitas från tryggheten och bo med en främmling måste vara väldigt traumatiskt....