Kan jag inte bara få dö?

[ekra]

Om du inte tar emot hjälp så verkar ju risken överhängande att du tar ditt liv. Och av två onda ting kanske den hjälpen är bättre än ingen.

Kan man bli tvångsomhändertagen för att man är självmordsbenägen? (Ursäkta en okunnig fråga)

 

[nattsvart]

Jag har varit suicid utan att bli inlåst. Berättar du inte hur du mår så kan inte folk veta hur akut läget är!

Fast jag har berättat precis hur det är, jag sa bara inte det där om hängning. Berättade det för min psykolog men inte för psyk för jag vet hur det blir.

 

[nattsvart]

Om du inte tar emot hjälp så verkar ju risken överhängande att du tar ditt liv. Och av två onda ting kanske den hjälpen är bättre än ingen.

Kan man bli tvångsomhändertagen för att man är självmordsbenägen? (Ursäkta en okunnig fråga)

Nej, jag verkar tyvärr vara för feg.

Ja, man kan bli inlåst mot sin vilja (LPT).

 

[Dentaku]

Fast jag har berättat precis hur det är, jag sa bara inte det där om hängning. Berättade det för min psykolog men inte för psyk för jag vet hur det blir.

Fast din psykolog har semester och du behöver hjälp nu. Det där med hängning är jätteviktigt för att de ska kunna avgöra hur allvarligt läget är. Jag vet hur vidrigt det kan vara att vara inlagd och förstår att du vill undvika det till varje pris men som det låter är läget så pass allvarligt att du riskerar ditt liv genom att inte berätta.

 

[ekra]

Nej du är modig. Ibland är det väldigt tungt att leva.

 

[nattsvart]

Fast din psykolog har semester och du behöver hjälp nu. Det där med hängning är jätteviktigt för att de ska kunna avgöra hur allvarligt läget är. Jag vet hur vidrigt det kan vara att vara inlagd och förstår att du vill undvika det till varje pris men som det låter är läget så pass allvarligt att du riskerar ditt liv genom att inte berätta.

Jag sa det till henne innan hon gick på semester, i veckan. Och hon ringde till nån chef på psyk så hon har också berättat för dom hur det är.

 

[nattsvart]

Kan du maila din lärare? Sjukskriva dig under mina sidor på försäkringskassan?
Sjukintyg har iaf mina läkare skrivit även bakåt i tiden.

Vill inte kontakta skolan förrän jag har ett läkarintyg, dom är ganska "fyrkantiga". Om jag får träffa en läkare på psyk så tycker jag att denne borde kunna skriva sjukskrivningen från när jag var på akutpsyk.

Tror inte jag kan sjukskriva mig på mina sidor på FK.

 

[Rosett]

Att jag måste bli sjukskriven nu för att inte bli av med mina pengar från FK.

Vad är det för ersättning? (Skriv PM om du inte vill skriva ut mer här). Om man har nån viss ersättning från FK behövs väl inte sjukintyg om man blir sjuk?

 

[nattsvart]

Ska bara klara en natt till och sen försöka ta mig till vårdcentralen. Men det känns jättesvårt, de har ju noll koll på min bakgrund och mina problem. De lär ju inte heller kunna skriva sjukskrivningen från när jag var på akutpsyk. Vet inte vad jag gör om jag inte får nån hjälp imorgon heller, har hängt upp mig på att på måndag kanske något kan ordnas men jag tror egentligen inte på att det går

 

[Grazing]

Det är svårt, jag är liknande situation. Precis kommit ut från psyk och kan ju säga att jag aldrig någonsin vågar söka hjälp på akutpsyk igen. Nu beror det ju såklart jättemycket på vilken läkare man har på avdelningen men denna som jag haft nu vill jag aldrig råka ut för igen. Svårare att komma ut har jag aldrig vart med om. Inläggning är ju verkligen inget som garanterar att det är svårare att ta livet av sig heller då det är otroligt lätt att göra det där. Om inte lättare då känslan av hopplöshet är otroligt stor inne på en avdelning..för mig iallafall.

Jag fick iallafall en remiss till öppenpsyk, en arbetsterapeut. Tydligen ska dom vara väldigt bra på det här att lära en och se vad i vardagen det är som stör så att säga. Vad det är som utlöser allting som för mig leder till tankar som leder till självmordsförsöken.

Hoppas det går bra på Vårdcentralen, skriv ner på en lapp innan vad du tänkt ta upp då det iallafall för mig är lätt när man väl sitter där att inte veta riktigt hur man ska beskriva saker och ting. Jag kan inte ens beskriva problemen för mig själv..alltid vart impad av dom som kan sätta ord på problemen så att säga.

Hoppas det löser sig för dig och att du får någon hjälp.

 

[jerseyko]

Ska bara klara en natt till och sen försöka ta mig till vårdcentralen. Men det känns jättesvårt, de har ju noll koll på min bakgrund och mina problem. De lär ju inte heller kunna skriva sjukskrivningen från när jag var på akutpsyk. Vet inte vad jag gör om jag inte får nån hjälp imorgon heller, har hängt upp mig på att på måndag kanske något kan ordnas men jag tror egentligen inte på att det går

Jo de sjukskriver, även fast de inte vet "nått" och man bara är där 10-15 minuter. Du får kanske ingen 1-2-3 månader sjukskrivning utan du kommer få en sjukskrivning tillsammans med remiss till t.ex. psyk. Här hos mig är det häften så lång väntetid till psyk om man har remiss och har man "tur" kan man få träffa någon där på en gång.

Man behöver inte bli inlåst. Jag har aldrig blivit det. Men förvänta dig ingen "mirakelhjälp" de är mer en förvaring tills du får hjälp. Har du därför ingen vän eller förälder du kan få bo hos? Kanske med kontakt med mobila teamet?

Att prata kanske inte heller hjälper, har du testat t.ex. kbt?

 

[nattsvart]

Jo de sjukskriver, även fast de inte vet "nått" och man bara är där 10-15 minuter. Du får kanske ingen 1-2-3 månader sjukskrivning utan du kommer få en sjukskrivning tillsammans med remiss till t.ex. psyk. Här hos mig är det häften så lång väntetid till psyk om man har remiss och har man "tur" kan man få träffa någon där på en gång.

Man behöver inte bli inlåst. Jag har aldrig blivit det. Men förvänta dig ingen "mirakelhjälp" de är mer en förvaring tills du får hjälp. Har du därför ingen vän eller förälder du kan få bo hos? Kanske med kontakt med mobila teamet?

Att prata kanske inte heller hjälper, har du testat t.ex. kbt?

Jag är ju redan patient på psyk, så egentligen bör ju ingen remiss behövas men om vårdcentralen skriver en remiss kanske psyk slutar att "ignorera" mig.

Nä har väl inte direkt nåt bra alternativ där jag kan bo när jag är i så dåligt skick. Mobila teamet fick jag ha kontakt med i tre dagar efter att jag var på akutpsyk.

Har testat KBT, DBT och PDT. Innan jag fick börja hos psykologen jag går hos nu vägrade psykiatrin ge mig nån terapi alls för att jag var "för sjuk". Fick bråka ett halvår om en ny bedömning, fick inte ens veta på vilket sätt jag var för sjuk.

 

[SprinkleOfStars]

Vårdcentralen/Hälsocentralen har hjälpt mig när jag behövt sjukskriva mig. Jag har en "historia" av depression, ångest, stressreaktion m.m och har tidigare varit på psykiatrin men blev utskriven därifrån. Jag kraschade totalt i fjol våras - allt blev ett mörker, eftersom jag inte hade någon kontakt med psykiatrin längre vände jag mig till VC/HC och de tog emot mig snabbt, lyssnade på hur jag mådde och sjukskrev mig utan att tveka. Efter det har de hjälpt mig flera gånger, b.la. efter det att jag började jobba 50% och kände att "nej, det här går inte", jag ringde från jobbet, fick prata med en sköterska som lyssnade och sa "oj, men gör så i dag att du åker hem från jobbet nu och sen har jag en akuttid i morgon så du får träffa en läkare". De har alltid tagit mitt mående på allvar. De har även hänt att de sjukskrivit mig bakåt i tiden för att det inte ska bli glapp mellan sjukskrivningarna, med tanke på ersättning från Försäkringskassan.

Hoppas det går bra för dig. Kram

 

[nattsvart]

Det är svårt, jag är liknande situation. Precis kommit ut från psyk och kan ju säga att jag aldrig någonsin vågar söka hjälp på akutpsyk igen. Nu beror det ju såklart jättemycket på vilken läkare man har på avdelningen men denna som jag haft nu vill jag aldrig råka ut för igen. Svårare att komma ut har jag aldrig vart med om. Inläggning är ju verkligen inget som garanterar att det är svårare att ta livet av sig heller då det är otroligt lätt att göra det där. Om inte lättare då känslan av hopplöshet är otroligt stor inne på en avdelning..för mig iallafall.

Har varit med om så jäkla mycket skit på psyk, de har hållit mig inlåst och påstått att jag haft LPT och sen i efterhand har det inte stämt och de har sagt "du var fri att gå när du ville". Och alla "galningar" som är där som är uppenbart farliga och jag blir bara rädd. Efter att jag försökt hoppa från en bro blev jag mer eller mindre misshandlad av två poliser inne på psyk, personalen gick därifrån och låtsades inte se.

 

[Grazing]

Har varit med om så jäkla mycket skit på psyk, de har hållit mig inlåst och påstått att jag haft LPT och sen i efterhand har det inte stämt och de har sagt "du var fri att gå när du ville". Och alla "galningar" som är där som är uppenbart farliga och jag blir bara rädd. Efter att jag försökt hoppa från en bro blev jag mer eller mindre misshandlad av två poliser inne på psyk, personalen gick därifrån och låtsades inte se.

Har dom påstått att det varit lpt trots att det inte varit det så hoppas jag du inte behövde betala något? Det är ju gratis på lpt annars så kostar det här i västra götaland iallafall 80kr per dygn tror jag att vara inlagd. Därför har jag vart extremt noga med att hålla koll när det skrivs av. Hade blivit tokig om dom hade undanhållit att det skrivits av eller helt enkelt påstått att det finns ett lpt när det inte funnits ett.

Jag har varit mera rädd för personalen än dom andra som var där då jag aldrig lämnade rummet. Dock så har jag märkt att det är otroligt svårt att bli utskriven därifrån, förstår inte riktigt folk som säger att det är svårt att bli inlagd, jag har alltid svårt att komma därifrån, iallafall med den där läkaren som jobbar där just nu.

 

[ztsu]

Har dom påstått att det varit lpt trots att det inte varit det så hoppas jag du inte behövde betala något? Det är ju gratis på lpt annars så kostar det här i västra götaland iallafall 80kr per dygn tror jag att vara inlagd. Därför har jag vart extremt noga med att hålla koll när det skrivs av. Hade blivit tokig om dom hade undanhållit att det skrivits av eller helt enkelt påstått att det finns ett lpt när det inte funnits ett.

Jag har varit mera rädd för personalen än dom andra som var där då jag aldrig lämnade rummet. Dock så har jag märkt att det är otroligt svårt att bli utskriven därifrån, förstår inte riktigt folk som säger att det är svårt att bli inlagd, jag har alltid svårt att komma därifrån, iallafall med den där läkaren som jobbar där just nu.

Själv var jag aldrig rädd för personalen, men det kanske berodde på att de stoppade mig så full med droger att jag knappt fattade någonting. Har i princip inga minnen alls från den tiden. Jag hade också svårt att komma ut igen, men ännu svårare att komma in. Min bästa kompis fick kriga in mig, och det krävdes flera försök trots att jag var mer död än levande. Inte klokt hur psykvården fungerar.

TS: Har du någon du kan ringa om ångesten överrumplar dig inatt?

 

[nattsvart]

TS: Har du någon du kan ringa om ångesten överrumplar dig inatt?

Nej, ingen det känns ok att väcka. Jourhavande präst om det krisar, akutpsyk vet jag ju att det är meningslöst att ringa

 

[ztsu]

Nej, ingen det känns ok att väcka. Jourhavande präst om det krisar, akutpsyk vet jag ju att det är meningslöst att ringa

Jag skriver hemtenta och lär vara online så gott som hela natten med tanke på hur sjukt segt det går för mig att skriva. Skicka ett PM om det krisar! Jag upplevde när jag mådde som sämst att det ofta räckte att bara få gensvar, oavsett om det var via telefon eller datorn. Du är inte ensam!

 

[Grazing]

Själv var jag aldrig rädd för personalen, men det kanske berodde på att de stoppade mig så full med droger att jag knappt fattade någonting.

Det är därför jag var rädd för dom, för vad dom hade tillstånd att göra och gjorde så att säga, vad jag tyckte utan minsta problem. Det förstår jag inte. Att vissa kunde vara trevliga och sedan bara bedra en sådär utan problem. Eller ja, kanske är maktlösheten jag var rädd för mer.

 

[ztsu]

Det är därför jag var rädd för dom, för vad dom hade tillstånd att göra och gjorde så att säga, vad jag tyckte utan minsta problem. Det förstår jag inte. Att vissa kunde vara trevliga och sedan bara bedra en sådär utan problem. Eller ja, kanske är maktlösheten jag var rädd för mer.

Jag var inte tillräckligt klar i skallen för att vara rädd. Däremot vr jag ofta rädd i väntrummet på psykakuten. Jag blir väldigt inåtbunden när jag har ångest och livrädd för alla som väsnas och lever runt, vilket ju är mer regel än undantag på akuten. Tryckte alltid upp mig själv i ett hörn för att inte synas, vilket såklart bidrog till att jag alltid fick vänta mycket längre än alla andra. De tar de som syns, och hörs, först..