Kämpa vidare, ge upp?

[mirsus]

Det funkar inte längre, eller rättare sagt det har aldrig funkat egentligen mellan mig och min häst

Det känns så hopplöst just nu, jag skriver under anonymt nick mest för att jag skämms, det känns som jag var lättlurad och naiv, gav mig ut på djupt vatten..

För 9 månader sedan köpte jag hästen som jag trodde var min drömhäst, sen dess känns det som problemen bara blir fler och nu vet jag inte om jag varken kan eller orkar mer.
Säljarna svarade på en annons jag hade ute och jag föll som en fura för hästen (eller iaf bilden som de gav mig av honom) men sen dess har så mycket visat sig vara annorlunda än de beskrev och denna hästen känns som för svår för mig..

Det är en 7 årig valack, bra grundriden och tävlad lite lättare klasser i hoppning med förra ägaren (uppfödaren) när jag köpte honom hade han inte varit ordentligt riden på ca 6 månader (mest skrittad osv pga av tidsbrist) men jag provred honom iaf 2 ggr och då fungerade det bra! Även hanteringen fungerade jättebra då och hästen var ganska cool. Säljarna sa att han va lätthanterad i alla situationer, orädd i ridningen, gick att rida ut själv på och trafikvan..

När jag fick hem hästen till mig var han ganska nervig och bångstyrig, men jag tänkte att han behöver nog bara vänja sig vid sitt nya hem o männsikorna o hästarna, sen blir han nog mer "sig själv" vi tog det lugnt i början, pysslade mest med honom o var mkt i stallet bara, men problemen kom snabbt.. Han blev otroligt "steppig" när man hade honom uppbunden i gången, kunde ej stå still och nervig, när man ledde honom till o från hagen slet han sig och sparkade mot mig flertalet ggr och eftrsom jag inte litade på honom från marken, så var det sista jag ville att hoppa upp på honom så ridningen kom aldrig igång. Jag märkte även att det gick inte ha honom ensam från andra hästar alls, då förlorar han all fokus och koncenterar sig endast på var närmsta hästkompis är, gnäggar och stressar..
Men jag kämpade på, tänkte att det blir bättre, nån dag.
Så var vi ute och gick med min häst och en annan en dag, mötte en bil längst vägen som den vana hästen inte regaerade alls på medans min fick panik o slet sig, sprang hem till stallet.. Har efter det förstått att han är inte trafiksäker för 5 öre och det där med att man kan rida ut på honom själv.. jag skulle inte ens få för mig att prova

Nu har det gått 9 månader, vi har inte kommit någonstans alls känns det som.. Jag är uppgiven o känner inte ens för att åka ut till stallet längre
Så sent som idag slet han sig loss från mig när jag skulle leda in honom till stallet, helt utan förvarning, han kan vara lugn och sen explodera rakt upp i luften, han blev inte skrämd lr likande, han fick bara ett av sina ryck och var en hårsmån ifrån att få in en fullträff med bakhovarna på mig

Det jag önskade mig va en trevlig häst som jag kunde ha skoj med, rida ut på och träna lite dressyr/hoppning med, det jag har är en häst som uppenbarligen inte litar på mig, inte heller jag på honom och intresset bara försvinner mer och mer..

Vad ska jag göra?! Försöka sälja honom? Vem kan tänka sig att köpa en häst som inte varit igång på nära två år och som iaf inte jag klarar av att hantera? Fortsätta kämpa...med vad?

 

[cutty]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Har du köpt av en seriös säljare? Berättat hur du känner och ev bett om att få låta köpet gå i retur?
Är det en person med firma/företag du köpt hästen ifrån? Olika regler kan gälla vad gäller rätten att kunna häva köp.

 

[JohannaGron]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Vet du någonting om hästens bakgrund? Har han alltid varit så här eller är det något som kommit upp nu? Förstår hur jobbigt det måste vara, har liknande problem med min häst! /Johanna

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag köpte från en privatperson som hade 7 hästar, alla var till salu pga av att han skulle börja studera och flytta från gården. Han hade fött upp denna och två till själv.. Jag uppfattade honom som mkt seriös då men har verkligen inte fått något stöd eller direkt hjälp sedan jag började kontakta honom ang. våra problem. Jag har frågat om det skulle vara möjligt att "returnera" hästen men fått blankt nej.

 

[amanin]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Ännu en liten fråga som du kanske redan har funderat över: Hur ser hans "hemmiljö" ut nu, och hur såg den ut hos uppfödaren? Utevistelse, rutiner, stallet, ja allt? Hade den omvända upplevelsen, köpte ett nervvrak som reagerade på allt i sin omgivning - som blev coollugn bara på några veckor och slutade upp med allt stressande.

Men har även sett fall liknande ditt, kompisar som köpt hästar som förändrat sitt beteende åt det värre. Om hästen tidigare stått hela sitt liv hos uppfödaren kan det nog vara ganska omtumlande att flytta därifrån, vissa hästar reagerar nog starkare än andra. Har du kontaktat säljaren? Även om denne inte är intresserad av att köpa tillbaka hästen efter så lång tid kanske denne skulle kunna ge dig lite tips och råd? Vet inte riktigt vad jag ska ge för andra råd.

Men känner du att det absolut inte går att få ordning på hästen och att du inte har någon motivation att jobba vidare på era problem - sälj den. Ingen av er mår bra av att inte trivas.

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag vet att det var säljaren som fött upp honom, de hade stoet kvar själva.. Han gick som hingst till han var 3 o kastrerades då, reds in och så flöt det på.. Jag fick inga indikationer på att det skulle varit några problem alls tidigare, det är något som säljare även har hävdat vid senare kontakt..

Usch ja det är jobbigt, men skönt att veta att man kanske inte är ensam...

 

[TwiggyM]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Hur efrafen är du själv. Är det så att hästen har problem eller beror det på att du själv inte klarar av honom?

Mitt råd är att sälja hästen. Var noggrann med vem du säljer till och informera klart och tydligt om problemen.

Alternativt lämna till någon som kan få ordning på honom men då kostar det också...

 

[malinsky]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Ett alternativ är att lämna bort honom till någon som kan hantera hästar som är lite vilsna!? Eller om du kan få hjälp på hemmaplan kanske?

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jo det har jag funderat på en del med, har verkligen försökt få det liknande tidigare men jag köpte honom från en mkt mer hästtät bebyggelse, hästar på varenda gård nästan och nu står han i ett litet stall med två andra hästar, de går ute minst 14 timmar/dag (dygnet runt nu) och det är han med van vid, han har en likvärdig foderstat nu som innan..

Jag har haft kontakt med säljaren, redan tre veckor efter köpet och några gånger efter det men nu känns det som dennes intresse har svalnat rejält.. Enda rådet jag fått därifrån är att ge det tid och att han inte betett sig så här innan..

Vissa dagar vill jag verkligen kämpa vidare o se om man kan få någon lösning på detta men samtidigt vet jag inte vad jag ska jobba med eller hur..

 

[Dundret]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Min häst var nästan likadan när jag köpte honom, men han hade ju bara levt hos sin uppfödare i 15 år och hade inte bott någon annanstans.
Det tog 1 år innan han var helt lugn och man kunde ha han själv inne i stallet i gången och rykta. Jag gav även magnesiumtillskott då jag märkte han hade brist och efter det blev han avsevärt mkt bättre.
Men han testade länge, in o utsläpp var mardröm mest utsläpp. Det gick bra med mig efter ett tag men med de andra i stallet så reste han sig ofta och rusa ut.

Men tillslut lugna han sig faktiskt, med mkt tålamod och samma rutiner varje dag. Utsatte han aldrig för mer än jag visste han skulle acceptera. Ridningen gick bra men han var frukatsnvärt lättstressad och nervös så vi höll oss bara i paddocken tills han lugna sig.

Det tog tid för allt skulle sjunka in helt enkelt. Han var också coolugn när jag var och hälsa på han och provred hos sin uppfödare, och det är han nu också här. Men din låter lite mer extrem, jag hade däremot haft mer tålamod men pratat med uppfödaren.

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

jag har ridit och hanterat hästar i 12 år, haft två egna och varit medryttare..men dessa har ju varit "lättare" och det har inte varit några direkta problem alls..

Jag tror det är en kombination faktiskt, jag fick inte hästen jag trodde jag skulle få och det är något av en bevikelse och något hände med honom i samband med flytte förmodligen.. i takt med att han krånglar så blir jag mer osäker o spänd i närheten av honom.. Det tror jag självklart att han märker av o då blir det än värre..

Om jag ska sälja så kommer jag vara väldigt tydlig och öppen med vad som gäller.

Jag är rädd att om jag lämnar bort honom, så kanske det funkar just för stunden och sen när han kommer hem igen så blir det samma visa..men jag vet inte? kanske kan vara ett alternativ?

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Pratat med uppfödaren har jag gjort med det ger somsagt inte så mkt.. Tålamod ja självklart, jag försöker verkligen men ibalnd blir det bara tungt och det känns som den här hästen gör mej mer och mer osäker och då blir det bara värre..

Skönt att höra att det löste sig för dig och din häst iaf! =)

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Om det är en ren påverkan av flytten så funderar jag på hur det kunde gå bra när han var på inridning? det ansvaret hade nämligen uppfödaren lagt på någon annan och det hade funkat bra för honom att stå i ett annat stall då!

 

[flurrizen]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Tänkte på en sak, hur mkt och vad får han för mat?
Om han inte arbetar något kan det bli ett väldigt överskott av energi som gör att han inte kan hålla sig i skinnet.
Jag rider en som var så. Vi kom på att han fick för mkt mat och energi mot det som vi red honom. Minskade ner maten ordentligt, nu får han nästan ingeting alls eftersom han går ute dynget runt och äter gräs.
Kan tillägga att det är en STOR skillnad på honom både på marken och i ridningen, kunde bla inte stå still i gången, stäppade runt och rakade i golvet. Nästintill omöjlig att sitta upp på, rida och hålla på med... Nu står han som ett ljus, står lös på gången, still när man sitter upp och är underbar att hålla på med.
Detta var i mitten på Maj som vi började dra ner på fodret.
Kanske värt att prova nåt tillskott, som munkpeppar eller magnesium för att ta ner nerverna lite?!

Ett litet tips iaf.
Kolla upp fodret, och att han är frisk och kry för övrigt.

Lycka till med bångstyringen!

 

[sassiball]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Prova att höra av dig till ett försäljningsstall och fråga om du kan lämna honom som inbyte? På ett sådant ställe borde de har erfarenhet av olika typer av hästar och ha erfarna ryttare. Du kanske kan få någon häst som passar dig lite mer?

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jo fodret har jag sett över, försökt få det att efterlikna det han fick tidigare så mkt som möjligt! Men till saken hör att han är en smula svårfödd och kan helt enkelt inte klara sig på för lite mat, då faller han ur direkt och vidare matlust har han inte heller -suck- men om jag skulle få tag på något bra hö i höst så ska jag försöka ge så lite kraftfoder som möjligt och se om det hjälper!

nu går han ute dygnet runt på bra bete men har stödfodrats hela sommaren, för närvarande 1,5 kg krafft grov 125 1 kg havre+mineraler/dag och detta är ändå lite rent energimässigt sett mot vad han fick innan.. har dock funderat på att byta ut havren mot något? det är ju havre i krafften också..

Frisk och kry i övrigt ska han vara, enligt veterinären som gick igenom honom i början på sommaren...

Vad är munkpeppar?

 

[skrutten]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Vet att det kan kännas motigt och rent ut sagt för j*vligt när det inte funkkar med hästen. Man VILL ju att allt ska gå bra, och att man ska trivas med varandra. Vet vad jag pratar om eftersom jag själv hade exakt samma problem med min islandshäst för ca 1 år sedan. Då jag fick henne var hon hur lugn och snäll som helst, grundinriden, men det räckte fint för mig. Hon var mysig i stallet, gillade att stå och gosa och käka godis. Efter några månader började hennes humör förändras, och 4 månader senare hade jag en häst som jag varken kunde rida ut med, leda till och från stallet utan problem och som verkligen rent ut sagt avskydde mig, verkade det som. Jag fattade noll av vad som hände, då jag ändå har ganska stor erfarenhet av egen häst och så vidare. Mitt sto blev bara värre och värre, hon drog sig inte för att göra sig själv illa för att slippa av med sin ryttare. En gång backade hon ner i ett stenröse, då jag inte fick henne att gå förbi en postlåda. Det slutade inte bra..

6 månader och tre brutna revben senare orkade jag inte mer, utan sålde henne tillbaka till sitt gamla hem. Där magrade hon bara bort, och de tog veterinär för att kolla henne. Det visade sig att hon hade en lös kota i ryggen från föltiden, som tryckte på nerverna så fort man spände sadelgjorden. Detta märktes inte från marken, trots att jag flera gånger masserat och kännt på hennes rygg. Hon hade börjat koppla ihop sadeln med smärta, och med sadeln kommer även människan. Mitt sto fick laserbehandling, och nu är hon hur lugn som helst, mina 6 åriga syskon rider ut på henne.

Så om du bara har möjlighet, gör en GRUNDLIG veterinärgranskning på din häst, med ultraljud och röntgen. Det kan vara nåt neurologiskt fel som gör att han stressar så.
Trots att det känns mörkt just nu, ge inte upp, kämpa vidare! Om det sedan visar sig att han verkligen är helt frisk fysiskt, men har någonting psykiskt, är den bästa lösningen nog inte att sälja honom vidare..

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Om det sedan visar sig att han verkligen är helt frisk fysiskt, men har någonting psykiskt, är den bästa lösningen nog inte att sälja honom vidare..

Men om han inte har haft problem innan, kan det verkligen sätta sig så här i huvudet "bara sådär", genom ett miljöombyte?

 

[skrutten]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

När mitt sto kom till mig var hon världens snällaste, det var först efter en tid efter flytten som hon började stressa. Så jag tror nog att det kan "sätta sig" i huvudet på dem. Sade du att han stressar om han inte ser andra hästar nära sig?
Så gjorde mitt sto, hon kunde stå och gnägga i evigheter, och bli alldeles blöt av svett om hon inte såg sin vän..

 

[Fyrfota]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Sälj honom!

Jag har en kompis som haft liknande problem och situation. Hon trodde aldrig att hon skulle hitta en köpare. Men hon hittade en tjej som passade skitbra med hästen och fick hennes såld för mer än vad hon köpte henne för.