Kalla Fakta: Kamphund säljes

Lingon

Trådstartare
Jag har tittat på Kalla Fakta: Kamphund säljes på TV4 Play. Skrämmande men tyvärr inte förvånande. Jag känner spontant att något måste göras... men jag vet inte vad.

De har skickat ut reporter undercover till ett antal uppfödare. Både såna som inte är anslutna till SKK och 15 stycken som är anslutna till SKK. Reportern är en ung tjej som utger sig för att ha ingen hunderfarenhet sen innan, har kriminella kopplingar och vill ha en hund för beskydd. Både de som inte är anslutna till SKK och 8 av 15 SKK anslutna uppfödarna säger inget om att de har något som helst problem med att sälja till tjejen och många av dem säger rakt ut att hunden kommer skydda henne. Raserna som nämns bl.a. är American Bully XXL och Amstaff.
 
Senast ändrad:
Jag tyckte att programmet var rätt dåligt, knepigt vinklat och inte ens skrapade på ytan av själva huvudproblemet. Men det är ju Kalla Fakta i ett nötskal...

Det är dåligt att så många SKK-anslutna uppfödare var villig att sälja till en så suspekt person, men jag tror att de hade kunnat hitta minst lika många oseriösa om de gjorde ett liknande experiment med vilken annan ras som helst. SKK är ju tyvärr ingen slags garanti för att en uppfödare är seriös överhuvudtaget.

Buskaveln är vissserligen en bov i dramat, men problemet är mer komplext än så. Så sent som igår så fick jag reda på hur lätt det är att byta ras på en hund hos Jordbruksverket. Förbjuds en ras så är det i dagsläget bara att regga om till något annat. Koppeltvång, krav på munkorg eller direkt djurförbud är för skumma typer som en dask på handen, bara flytta hunden (och ibland sig själv) till ett annat län så är det som att inget hänt. Och hundar omhändertas i låg utsträckning sett till hur många som är i totalt olämpliga händer.

Att förbjuda raserna tror jag inte på, då kommer många helt oskyldiga hundägare att drabbas medan de olämpliga bara byter till något annat som ger street cred. Det kommer att krävas en rejäl omorganisation hos flera instanser för att det ska gå att få bukt med det här.
 
Min egen starkaste reflektion är att vi måste bli bättre på att problematisera hur vi pratar om sällskapshundars uppgift. Jag har själv stått och sagt att min hund (inte bullras) kommer minsann försvara mig om jag blir påhoppad. Det är jag långt ifrån ensam om att påstå lite malligt sådär. En del av uppfödarna i programmet var väl helt galna, den som pratade om dödsmaskiner eller vad det nu var t ex. Men en del av dem uppfattade jag bara som tomt skryt. En jargong som man upprepar utan att ha tänkt igenom vad det betyder. Den jargongen skapar tyvärr en förväntan och ett godkännande av såna beteenden.

Problemet är att det är ju inte sällskapshundens uppgift att skydda oss på det sättet. För i vårt land har vi en lagstiftning som säger att det inte är okej. Det är något vi har kommit överens om och då kan vi inte samtidigt låtsas som att det är något eftertraktansvärt med en hund som går i fight vid behov. Det är inte ett sånt samhälle vi vill ha. Hunden ska inte behöva ha det ansvaret om det inte är en arbetande hund som är utvärderad och tränad för uppgiften.

Ps. Om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt inte att min hund skulle försvara mig fysiskt och det är jag glad för. Jag kommer sluta vara delaktig i den jargongen tack vare den här tankeställaren.
 
Min egen starkaste reflektion är att vi måste bli bättre på att problematisera hur vi pratar om sällskapshundars uppgift. Jag har själv stått och sagt att min hund (inte bullras) kommer minsann försvara mig om jag blir påhoppad. Det är jag långt ifrån ensam om att påstå lite malligt sådär. En del av uppfödarna i programmet var väl helt galna, den som pratade om dödsmaskiner eller vad det nu var t ex. Men en del av dem uppfattade jag bara som tomt skryt. En jargong som man upprepar utan att ha tänkt igenom vad det betyder. Den jargongen skapar tyvärr en förväntan och ett godkännande av såna beteenden.

Problemet är att det är ju inte sällskapshundens uppgift att skydda oss på det sättet. För i vårt land har vi en lagstiftning som säger att det inte är okej. Det är något vi har kommit överens om och då kan vi inte samtidigt låtsas som att det är något eftertraktansvärda med en hund som går i fight vid behov. Det är inte ett sånt samhälle vi vill ha. Hunden ska inte behöva ha det ansvaret om det inte är en arbetande hund som är utvärderad och tränad för uppgiften.

Ps. Om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt inte att min hund skulle försvara mig fysiskt och det är jag glad för. Jag kommer sluta vara delaktig i den jargongen tack vare den här tankeställaren.

Precis den tanken slog mig också!
 
Min egen starkaste reflektion är att vi måste bli bättre på att problematisera hur vi pratar om sällskapshundars uppgift. Jag har själv stått och sagt att min hund (inte bullras) kommer minsann försvara mig om jag blir påhoppad. Det är jag långt ifrån ensam om att påstå lite malligt sådär. En del av uppfödarna i programmet var väl helt galna, den som pratade om dödsmaskiner eller vad det nu var t ex. Men en del av dem uppfattade jag bara som tomt skryt. En jargong som man upprepar utan att ha tänkt igenom vad det betyder. Den jargongen skapar tyvärr en förväntan och ett godkännande av såna beteenden.

Problemet är att det är ju inte sällskapshundens uppgift att skydda oss på det sättet. För i vårt land har vi en lagstiftning som säger att det inte är okej. Det är något vi har kommit överens om och då kan vi inte samtidigt låtsas som att det är något eftertraktansvärt med en hund som går i fight vid behov. Det är inte ett sånt samhälle vi vill ha. Hunden ska inte behöva ha det ansvaret om det inte är en arbetande hund som är utvärderad och tränad för uppgiften.

Ps. Om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt inte att min hund skulle försvara mig fysiskt och det är jag glad för. Jag kommer sluta vara delaktig i den jargongen tack vare den här tankeställaren.
Men är verkligen problemet att folk har en övertro på vad ens hundar är kapabla till?
Jag känner lite det motsatta, man verkar ha svårt att tro att ens egna hund skulle kunna skada nån annan. Och att många fortfarande verkar tro att en farlig hund är farlig konstant, att det går att se på en hund att den är farlig.

Nu har inte jag sett programmet i fråga och självklart är det problematiskt när vissa raser/hundtyper köps av fel personer, av fel orsaker och målas upp som häftiga vapen.
Men det jag ofta ser av diskussionen det är snarare att man automatiskt sätter likhetstecken mellan aggressioner och farliga hundar.
En farlig hund är en aggressiv hund.
Och därför också slår ifrån sig att den egna hunden skulle kunna vara farlig, eller bli farlig, för den leker minsann både med hundar och barn och är inte alls arg.
Men en hund måste varken vara arg eller mentalt dålig för att bli farlig, okunskap och oförståelse kan göra många raser/individer farliga.

Jag har nog förövrigt aldrig känt att samhället normaliserar arga hundar, att det skulle vara ”godkänt/förväntat” att ha en hund som går in i försvar.
Tvärtom - att samhället sätter väldigt höga krav på vad hundar ska kunna utsättas för utan att säga ifrån och att en hund själv ska kunna sortera mellan hot/inte hot.
 
Men är verkligen problemet att folk har en övertro på vad ens hundar är kapabla till?
Jag känner lite det motsatta, man verkar ha svårt att tro att ens egna hund skulle kunna skada nån annan. Och att många fortfarande verkar tro att en farlig hund är farlig konstant, att det går att se på en hund att den är farlig.

Nu har inte jag sett programmet i fråga och självklart är det problematiskt när vissa raser/hundtyper köps av fel personer, av fel orsaker och målas upp som häftiga vapen.
Men det jag ofta ser av diskussionen det är snarare att man automatiskt sätter likhetstecken mellan aggressioner och farliga hundar.
En farlig hund är en aggressiv hund.
Och därför också slår ifrån sig att den egna hunden skulle kunna vara farlig, eller bli farlig, för den leker minsann både med hundar och barn och är inte alls arg.
Men en hund måste varken vara arg eller mentalt dålig för att bli farlig, okunskap och oförståelse kan göra många raser/individer farliga.

Jag har nog förövrigt aldrig känt att samhället normaliserar arga hundar, att det skulle vara ”godkänt/förväntat” att ha en hund som går in i försvar.
Tvärtom - att samhället sätter väldigt höga krav på vad hundar ska kunna utsättas för utan att säga ifrån och att en hund själv ska kunna sortera mellan hot/inte hot.

Fast det är hyfsat vanligt att folk vill ha en hund som skyddar dem och avskräcker folk. Vi ser det här på Buke också med jämna mellanrum. Folk som frågar efter tips på ras och vill ha en hund som verkar avskräckande och skulle vakta (dem eller hemmet). Det är det jag tycker är problematiskt och jag håller med det Fredrik Steen säger i den korta dokumentären av Kalla Fakta. Det problematiska är att det verkar vara allmänt accepterat att vilja ha en hund för beskydd på ett eller annat sätt. Om inte aktivt skydd så ett avskräckande skydd. Det skapar ju en syn på hundar som öppnar för att människor avlar på hundar som är bra på det som efterfrågas d.v.s. personligt beskydd eller beskydd av egendom. Och när dessa hundar som avlats till det hamnar i fel eller okunniga händer, vilket de gör alldeles för ofta, så riskerar det att att orsaka attacker med allvarliga skador eller dödlig utgång.

Jag tycker så synd om den lilla pojken som blev attackerade av en hund och som 2 år (och 9 operationer) senare fortfarande har huvudvärk, ont i ärret och psykiska men efter attacken. Hundägaren fick behålla hunden med den enda begränsningen att den alltid måste vara kopplad och ha munkorg. Vansinnigt!

Ett steg i rätt riktning skulle vara fler mentaltester av hundar och sen omhändertagande eller avlivning om hunden inte klarar testet. Det görs för få idag.
 
Men är verkligen problemet att folk har en övertro på vad ens hundar är kapabla till?
Jag känner lite det motsatta, man verkar ha svårt att tro att ens egna hund skulle kunna skada nån annan. Och att många fortfarande verkar tro att en farlig hund är farlig konstant, att det går att se på en hund att den är farlig.

Nu har inte jag sett programmet i fråga och självklart är det problematiskt när vissa raser/hundtyper köps av fel personer, av fel orsaker och målas upp som häftiga vapen.
Men det jag ofta ser av diskussionen det är snarare att man automatiskt sätter likhetstecken mellan aggressioner och farliga hundar.
En farlig hund är en aggressiv hund.
Och därför också slår ifrån sig att den egna hunden skulle kunna vara farlig, eller bli farlig, för den leker minsann både med hundar och barn och är inte alls arg.
Men en hund måste varken vara arg eller mentalt dålig för att bli farlig, okunskap och oförståelse kan göra många raser/individer farliga.

Jag har nog förövrigt aldrig känt att samhället normaliserar arga hundar, att det skulle vara ”godkänt/förväntat” att ha en hund som går in i försvar.
Tvärtom - att samhället sätter väldigt höga krav på vad hundar ska kunna utsättas för utan att säga ifrån och att en hund själv ska kunna sortera mellan hot/inte hot.
Det ena utesluter inte det andra tänker jag, båda synsätten är ett problem och ibland överlappar de varandra. När folk avlar på hundar som ska vara avskräckande och vi samtidigt anser att kreti och pleti och vemsomhelst ska kunna göra vad de vill med både sina egna och ibland andras hundar utan att hunden ska säga ifrån.
 
Jag och antagligen andra som har några levnadsår på nacken känner nog igen diskussionen. När jag var "ung" var det himla diskussioner om schäfer och schäfermixar då de var poppis hos folk som ville ha en "tuff" hund och många hundattacker skylldes på rasen. Ca ett decennium senare så var det dobbisar och rottisar och mixar av dessa som tagit över och vart poppis hos samma kategori människor och naturligtvis började dessa rasers farlighet diskuteras. Vill minnas samma debatt när varghybrider blev poppis (varav säkert en del sk hybrider troligen var polarhundsmixar, kan man tjäna pengar så..)
Nu är det alltså "kamphundar" som är farliga.. Ska jag sia i framtiden tycker jag mallarna ligger risigt till med jättemånga häftiga klipp på sociala medier att bli en sån där typ av hund som olämpliga hundägare skaffar sig.

Debatten skulle behöva flytta fokus från ras och hundtyper till olämpliga hundägare där den faktiskt hör hemma. Hundar med starka drifter, dådkraft och styrka riskerar alla att bli olämpliga i fel händer, samtidigt som de har helt fantastiska resurser när de är i rätt händer. Skulle vi förbjuda alla raser som besitter dessa egenskaper skulle vi inte ha hundar alls lämpade mot arbete eller tjänst som gör enorm samhällsnytta tack vare sina egenskaper.

När ska vi börja diskutera det verkliga problemet, människorna som skaffar dessa hundar?
Eller menar man att det vore mycket bättre om dessa istället skaffade malle, dobbis, schäfer eller varför inte typ rhodesian ridgeback eller orvatjarka?
 
Jag och antagligen andra som har några levnadsår på nacken känner nog igen diskussionen. När jag var "ung" var det himla diskussioner om schäfer och schäfermixar då de var poppis hos folk som ville ha en "tuff" hund och många hundattacker skylldes på rasen. Ca ett decennium senare så var det dobbisar och rottisar och mixar av dessa som tagit över och vart poppis hos samma kategori människor och naturligtvis började dessa rasers farlighet diskuteras. Vill minnas samma debatt när varghybrider blev poppis (varav säkert en del sk hybrider troligen var polarhundsmixar, kan man tjäna pengar så..)
Nu är det alltså "kamphundar" som är farliga.. Ska jag sia i framtiden tycker jag mallarna ligger risigt till med jättemånga häftiga klipp på sociala medier att bli en sån där typ av hund som olämpliga hundägare skaffar sig.

Debatten skulle behöva flytta fokus från ras och hundtyper till olämpliga hundägare där den faktiskt hör hemma. Hundar med starka drifter, dådkraft och styrka riskerar alla att bli olämpliga i fel händer, samtidigt som de har helt fantastiska resurser när de är i rätt händer. Skulle vi förbjuda alla raser som besitter dessa egenskaper skulle vi inte ha hundar alls lämpade mot arbete eller tjänst som gör enorm samhällsnytta tack vare sina egenskaper.

När ska vi börja diskutera det verkliga problemet, människorna som skaffar dessa hundar?
Eller menar man att det vore mycket bättre om dessa istället skaffade malle, dobbis, schäfer eller varför inte typ rhodesian ridgeback eller orvatjarka?

Fast det är ju precis det den här dokumentären gör. Har fokus på folk som vill ha en tuff hund för beskydd och uppfödare som säger att deras ras är lämplig för ändamålet. Flera säger saker liknande "det blir synd om den som attackerar ägaren till den här rasen". Att de valt ut uppfödare till just American Bully XXL och amstaff är ju för det är de raserna som verkar vara inblandade i mycket just nu.
 
Finns ett avsnitt med en inspektör (heter det så) inom polisen på hundtränarpodden nu, nyaste avsnittet, på temat. Har inte sett kalla fakta än, men jag tycker R pratade sansat, kunnigt och balanserat!
 
Jag har inte sett Kalla Fakta, men reflekterade lite på det som skrevs här ovan.

Är det fel att vilja ha en hund som är lite avskräckande, som kan försvara en vid behov?
Jag själv skulle vilja ha en hund som inte ser ut som en panda och som inte älskar alla. En hund som man faktiskt visar lite respekt för och inte mobbar när man är ute. Jag vill inte ha en kamphund, ogillar starkt bullyraser, pitbull och amstaff och alla olika korsningar däremellan just för att de har så dåligt rykte och jag har personligen inte träffat en bra sådan hund. Men dobermann och rottweiler tex är ju mina favoritraser och de är ju "vakthundar". Sen att det inte är hundens uppgift att försvara och att det inte är därför man skaffar hunden i fråga är ju en självklarhet för mig, men jag har svårt att se det som något dåligt att känna det som en positiv sak att hunden kan tänkas försvara om något händer. med försvara kan det ju innebära att visa tänderna, morra lite eller ge skall på ett varnande sätt, inte att hunden i fråga slaktar människor som kommer för nära.

Hade de här barnen/tonåringarna mobbat mig och min hund ute om han inte varit en ursnäll och gullig husky, och givit honom men för det, utan istället en rottweiler eller dobermann? Kanske, finns säkert någon som skulle, men jag tror inte det hade hänt.
 
Jag har inte sett Kalla Fakta, men reflekterade lite på det som skrevs här ovan.

Är det fel att vilja ha en hund som är lite avskräckande, som kan försvara en vid behov?
Jag själv skulle vilja ha en hund som inte ser ut som en panda och som inte älskar alla. En hund som man faktiskt visar lite respekt för och inte mobbar när man är ute. Jag vill inte ha en kamphund, ogillar starkt bullyraser, pitbull och amstaff och alla olika korsningar däremellan just för att de har så dåligt rykte och jag har personligen inte träffat en bra sådan hund. Men dobermann och rottweiler tex är ju mina favoritraser och de är ju "vakthundar". Sen att det inte är hundens uppgift att försvara och att det inte är därför man skaffar hunden i fråga är ju en självklarhet för mig, men jag har svårt att se det som något dåligt att känna det som en positiv sak att hunden kan tänkas försvara om något händer. med försvara kan det ju innebära att visa tänderna, morra lite eller ge skall på ett varnande sätt, inte att hunden i fråga slaktar människor som kommer för nära.

Hade de här barnen/tonåringarna mobbat mig och min hund ute om han inte varit en ursnäll och gullig husky, och givit honom men för det, utan istället en rottweiler eller dobermann? Kanske, finns säkert någon som skulle, men jag tror inte det hade hänt.

Jag orkar inte ge en sammanfattning men jag håller helt med det Fredrik Steen säger i dokumentären om just det ämnet.
 
Jag har inte sett Kalla Fakta, men reflekterade lite på det som skrevs här ovan.

Är det fel att vilja ha en hund som är lite avskräckande, som kan försvara en vid behov?
Jag själv skulle vilja ha en hund som inte ser ut som en panda och som inte älskar alla. En hund som man faktiskt visar lite respekt för och inte mobbar när man är ute. Jag vill inte ha en kamphund, ogillar starkt bullyraser, pitbull och amstaff och alla olika korsningar däremellan just för att de har så dåligt rykte och jag har personligen inte träffat en bra sådan hund. Men dobermann och rottweiler tex är ju mina favoritraser och de är ju "vakthundar". Sen att det inte är hundens uppgift att försvara och att det inte är därför man skaffar hunden i fråga är ju en självklarhet för mig, men jag har svårt att se det som något dåligt att känna det som en positiv sak att hunden kan tänkas försvara om något händer. med försvara kan det ju innebära att visa tänderna, morra lite eller ge skall på ett varnande sätt, inte att hunden i fråga slaktar människor som kommer för nära.

Hade de här barnen/tonåringarna mobbat mig och min hund ute om han inte varit en ursnäll och gullig husky, och givit honom men för det, utan istället en rottweiler eller dobermann? Kanske, finns säkert någon som skulle, men jag tror inte det hade hänt.
Avskräcka är väl inget fel men att den ska gå in och fysiskt skydda är en dålig idé. Det kan bli mycket farligt med en hund som ska försöka sortera fara och aggera på eget bevåg. De hundar som används för skydd har en enorm lydnad bakom och aggerar på förarens order.
 
Avskräcka är väl inget fel men att den ska gå in och fysiskt skydda är en dålig idé. Det kan bli mycket farligt med en hund som ska försöka sortera fara och aggera på eget bevåg. De hundar som används för skydd har en enorm lydnad bakom och aggerar på förarens order.
Fysiskt skydda är väl inte det jag direkt tänker på utan mer avskräckande och att varna, det har jag upplevt med några hundar, och aldrig varit några problem. Min känsla är att stabila hundar inte använder hela registret utan bara vad som behövs så att säga. Jag kan ha fel upplevelse, det säger jag inget om.

Men känslan av att vilja ha en avskräckande hund som kan försvara vid behov har jag svårt för att tycka är fel. Sedan är det trots allt ägaren som ska ha kontrollen förstås, men det tycker jag fungerar med normala välavlade fungerande hundar. De hoppar ju inte på vem som helst för att de avläser situationer annorlunda än ägaren. Däremot inte alls lika bra med diverse kamphundar och buskavel.Som gör just det.
 
Jag har nog förövrigt aldrig känt att samhället normaliserar arga hundar, att det skulle vara ”godkänt/förväntat” att ha en hund som går in i försvar.
Tvärtom - att samhället sätter väldigt höga krav på vad hundar ska kunna utsättas för utan att säga ifrån och att en hund själv ska kunna sortera mellan hot/inte hot.
Fast i många områden så är det väldigt normaliserat, mamma jobbade i förorten en period och alla föräldrar till barnen på dagiset hon jobbade på som hade hund hade hund med anledning att kunna ha som skydd och försvar. Det var inte av någon annan anledning som dom skaffat hund. Jag tycker personligen inte att sådana människor ska få skaffa hund, det är av helt fel anledning.

Så "samhället" ser inte likadant ut överallt.
 
Fysiskt skydda är väl inte det jag direkt tänker på utan mer avskräckande och att varna, det har jag upplevt med några hundar, och aldrig varit några problem. Min känsla är att stabila hundar inte använder hela registret utan bara vad som behövs så att säga. Jag kan ha fel upplevelse, det säger jag inget om.

Men känslan av att vilja ha en avskräckande hund som kan försvara vid behov har jag svårt för att tycka är fel. Sedan är det trots allt ägaren som ska ha kontrollen förstås, men det tycker jag fungerar med normala välavlade fungerande hundar. De hoppar ju inte på vem som helst för att de avläser situationer annorlunda än ägaren. Däremot inte alls lika bra med diverse kamphundar och buskavel.Som gör just det.
Tråden bygger på inslaget.
Det inslaget handlade om var att fejkpersonen sökte en hund för beskydd som kunde skydda och ingripa. Och tyvärr var de flesta säljarna helt ok med det. Där bottnar en stor del av problemet.
Nästa del av detta är att det är mycket fulavel och avel på olämpliga, instabila hundar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp